Sen jag hittade en databas med frigivna straffarbetsfångar så har jag försökt leta upp historierna bakom det där frigivningsdokumentet, med fokus på personer från Marks härad. Personernas liv består ju av mer än fängelsevistelser, även om dessa i många fall upptar större delen av deras tid. Vad hade hänt innan? Hur hamnade de här? Vad eller vilka ledde dem hit?
Denna gång börjar vi i Dragered i Hyssna där en liten pojke vid namn Johan Gustaf föds 1864[1]. Modern hette Anna Lisa Andersdotter och hon var änka efter en Carl Börjesson. Hon bodde inhyses med sin mor och två barn hos brodern och hans familj när Johan Gustaf föddes.[2] Det anges ingen far till pojken i födelseboken. Han får senare ändå namnet Börjesson och har själv en teori om att modern ville att det skulle framstå som att han var ”äkta”.
När Johan Gustaf bara var någon månad gammal flyttade hans mamma till Partille men hon är snart tillbaka igen och ytterligare ett barn föds några år senare. 1868 står det att hon flyttar till Göteborg, och nu följer barnen också med.[3]
Anna Lisa återfinns i Göteborgs domkyrkoförsamling med dottern Anna Christina och sonen Johan Gustaf. Här föds ytterligare ett barn, dottern Augusta[4] 1900 skrivs Anna Lisa in på Gibraltar där hon dör året efter[5]
När Johan Gustaf var i 15-årsåldern börjar det gå snett för honom[6].
1879 döms han för första gången[7] . Han hade fått plats som vallpojke och redan första kvällen gav han sig därifrån efter att ha tagit ett fickur från den rusige husbonden som behandlat honom illa. Han skrevs in på en försörjningsinrättning där han skulle få bli kvar tills man hittat en ny plats åt honom. Någon plats hittades ej, han skrevs ut ändå och dagdrev runt i Göteborg. Redan i mars året efter dömdes han till tre månaders fängelse efter att ha tagit en rock och fem kronor.[8] Senare samma år får han stifta bekantskap med ett nytt fängelse eftersom han inte kunnat hålla fingrarna borta från två fickur[9]. Efter detta drev han på nytt runt i Göteborg och därför skickades han till kronoarbetsstationen på Tjurkö i tre år[10]
Någonstans i denna veva anges han ofta med två olika efternamn, Börjesson och Andersson[11]. Men det är något med Johan Gustaf och klockor… Ganska snart efter återkomsten till Göteborg så döms han till tredje resan stöld för tillgrepp av en klocka ur olåst rum[12]. Han hamnar först på länsfängelset i Göteborg men flyttas senare till Vänersborg istället[13]. Han verkar ha jobbat som snickare, åtminstone står det så i fängelseanteckningen.
Efter denna vända bakom lås och bom sökte han plats hos en färgare i Göteborg. Här arbetade han i ungefär ett år tills det utbröt en strejk. Efter 14 dagar återgick han och hans arbetskamrater till arbetet efter att de fått löneförhöjning. Efter bara tre veckor blev det tal om ännu en strejk. Nu blev det lockout. Johan Gustaf kunde då inte försörja sig och gick därifrån ”med ett erhållet särdeles vackert arbetsbetyg” för att söka arbete i grannstäderna.[14]
I Varberg träffade på en man vid namn Gundersén som arbetade vid en cirkus. De hade börjat prata och Johan Gustaf hade fått sova i cirkusstallet över natten. Nästa morgon saknades några av Gunderséns kläder och trots att Johan Gustaf hävdade att han bytt till sig dessa mot några av sina egna så trodde man inte på honom[15].
Han uppförande i fängelset beskrivs som dåligt. Under fängelsetiden i Karlskrona gjorde han sig skyldig till en ängd lika förseelser som medförde disciplinära åtgärder. Han hotade vakter, utsatte medfångar för våld, störde ordningen och uttryckte sig oförskämt[16].
I december 1886 döms han för fjärde resan stöld och förargelseväckande beteende till 4 år och sex dagars straffarbete[17]. Straffet för det senare brottet var egentligen 100 kr i böter men det omvandlades till några dagar extra. Sitter först i Malmö och förflyttas senare till Karlskrona.[18] I fängelsernas biografiböcker anges lite olika uppgifter om hans bakgrund. I en av dem står det att hans far var en smed i Hyssna vid namn Samuel Pettersson. Han sades vara en god arbetare och leva under rätt goda villkor, men han är en supare. Här står också att Johan Gustav vistades med modern tills han i åttaårsåldern utackorderades i Göteborgstrakten.[19] Vården därhemma beskrevs som ”temligen skral”. Jag har inte sett något om utackordering men jag kan förstås ha missat det.
Man skriver också att han efter konfirmationen kom till en sotare i Göteborg men ledsnade på yrket efter 10 veckor. Han begav sig till Alingsås där han anställdes hos en snickare som han lämnade efter några veckor. Tillbaka i Göteborg sökte han förgäves plats. Han drev sedan runt i staden tills han dömdes första gången. Han som många andra fastnade troligen i spriten för det står att ”supit bra”.
I en annan biografi anges en smed vid namn Carl Börjesson som hans far. Denne ska ha dött 1877 i Göteborg. Detta verkar inte sanningsenligt eftersom modern var änka efter Carl Börjesson redan när Johan Gustaf föddes.
1890 frigivs han från Karlskrona och arbetar sedan en tid hos en färgare i Göteborg[20]. Det varade tydligen inte så länge för på något vis hamnar han i Halmstad och inte heller där slår han sig till ro med något stadigt arbete, Han varnas av stadsfiskalen i Halmstad och döms senare av rådhusrätten till ett års straffarbete för femte resan stöld.
Hans sorti från fängelset beskrevs i tidningen:
Efter detta beger han sig en tid till Norge och senare till Trollhättan. Hans lösdriveri fortsätter och 1893 är det dags för en ny vända på Tjurkö. Här fick han arbeta som stenhuggare ihop med andra fångar.
I oktober 1894 döms han återigen för stöld och bedrägeri[21] till tre år och tre dagar[22]. Denna gång hade han återigen stulit ett fickur och dessutom hade han använt sig av falska papper (flyttningsbevis och arbetsbetyg). Ankommer till Långholmen 1894-10-25[23]. Han hade svårt att följa fängelsets regler även denna gång och fick en del anmärkningar i anteckningarna. Han frigivs från Långholmen i januari 1897
Här sammanfattas hans liv på följande sätt:
Modern har länge varit änka efter en smed, Karl Börjesson med vilken hon hade en numera i Amerika bosatt dotter. Efter mannens död har hon förskaffat sig 3 st. oäkta barn af vilka Börjesson och en dotter är sammanavlade med en smed Samuel Pettersson i Hyssna, god arbetare fastän långt ifrån nykterhetsvänlig, numera afliden, samt en dotter med en annan man. Hon är nu nära 70 år och får sitt uppehälle genom att hushålla för en månadskarl i Göteborg.
Börjessons systrar skola ha det bra. Hans helsyster är gift med en maskinist vid Säfvenäs ångtåg och hans yngsta halvsyster med en banvakt i närheten av Göteborg. Mot deras vandel är heller ingenting att anmärka.
Huru Börjesson kommit att få bära detta namn vet han icke, men tror att modern genom att kalla honom så velat låta påskina att han skulle vara äkta. Enligt prästbetyget skall han också vara son till nämnde Karl Börjesson, fastän han bestämt påstår att så icke är fallet.
Var hemma hos modern tills han omkring 9-årig af fattigvården utpensionerades till konfirmationen. Gick i folkskola i vanlig ordning, men erhöll mycket dålig vård.
Har såsom många av våra fångar försökt litet av varje, såsom snickeri, stenhuggeri, färgeri, jordbruk mm. Ofta gått sysslolös.
I hög grad fallen för dryckenskap”
Under 1880-90-talet finns Johan Gustaf i Göteborgs domkyrkoförsamling, bland annat nämns han i en fångförteckning och i förteckningen över obefintliga[24] Han kan inte ha vistats så mycket i församlingen med tanke på alla fängelsevändor. På 1890-talet nämns han i Göteborgs Gamlestad[25] och nu verkar det nästan som att han ordnar upp sitt liv något. Han gifter sig med en kvinna vid namn Ida Matilda Jonsson[26]. Hon hade ett barn i ett tidigare äktenskap, John Idor f 1887-04-02. Han blev faderlös vid två års ålder.[27]Denne son fanns också i kriminalregistret. Johan Gustaf och Ida Matilda hade en gemensam son, Birger Wilhelm Antonius född 1899 [28] Makarna får bara 4 år tillsammans innan hon dör 1902. Sonen blir fosterbarn hos sin moster[29].
Efter några års paus rör det nu till sig igen för honom
Om det var ovanstående notis i polisunderrättelserna som föranledde gripandet är oklart men i februari 1904 dömdes han av Borås rådhusrätt till femte resan stöld[31] Två år senare döms han av Skänninge rådhusrätt till sex månader på Långholmen för sjätte resan stöld[32].
1908 får han stifta bekantskap med fängelset i Jönköping efter att Åmåls rådhusrätt dömt honom till ett års fängelse för sjunde resan stöld[33]. Två år senare varnas han återigen för lösdriveri.[34]
Han hinner också med en kort sväng i Varberg 1917 där han arbetar som skomakare[35]
Han avled 1937-06-12 i Göteborg. Han var då skriven vid fattigvårdsinrättningen Gibraltar.[36]
Charlotta Andersson Sandberg
Facebook: Genealogista
[1] https://www.ancestry.se/discoveryui-content/view/41376768:2262?tid=&pid=&queryId=a84af4a82fc667cc44f4dd6df62830b5&_phsrc=eEd672&_phstart=successSource [2] Hyssna (P) AI:15 (1862-1866) Bild 134 / sid 131 [3] Hyssna (P) AI:16 (1867-1873) Bild 43 / sid 40 [4] Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) AIa:10 (1866-1883) Bild 32 / sid 56 [5] Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) AIIa:28 (1899-1907) Bild 177 / sid 7598 [6] Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) AIa:10 (1866-1883) Bild 32 / sid 56 [7] Malmö centralfängelse (M) DIIIc:13 (1885-1887) Bild 1240 / sid 120 [8] Malmö centralfängelse (M) DIIIc:13 (1885-1887) Bild 1240 / sid 120 [9] Malmö centralfängelse (M) DIIIc:13 (1885-1887) Bild 1240 / sid 120 [9] Polisunderrättelser (o) 1881 (1881) Bild 330 [10] https://www.tjurko.se/index.407---1.html, Polisunderrättelser (o) 1884 (1884) Bild 1100 [11] Polisunderrättelser (o) 1884 (1884) Bild 1100 [12] Malmö centralfängelse (M) DIIIc:13 (1885-1887) Bild 1240 / sid 120 [13] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:36 (1885) Bild 230, Centralfängelset i Karlskrona (K) D3CA:6 (1876-1891) Bild 390 / sid 35, Malmö centralfängelse (M) DIIIc:13 (1885-1887) Bild 1240 / sid 120 [14] Malmö centralfängelse (M) DIIIc:13 (1885-1887) Bild 1240 / sid 120 [15] https://tidningar.kb.se/2792115/1886-08-25/edition/164634/part/1/page/2/?q=%22akrobat%20Gundersen%22, [15] Malmö centralfängelse (M) DIIIc:13 (1885-1887) Bild 1240 / sid 120 [16] [17] Centralfängelset i Karlskrona (K) D3CA:6 (1876-1891) Bild 390 / sid 35 [18] Malmö centralfängelse (M) DIIIc:13 (1885-1887) Bild 1240 / sid 120, Centralfängelset i Karlskrona (K) D3AA:15 (1884-1889) Bild 380 / sid 35 [19] Malmö centralfängelse (M) DIIIc:13 (1885-1887) Bild 1240 / sid 120 [20] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:10 (1893-1894) Bild 1600 / sid 156, [20] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0000946_00174#?c=&m=&s=&cv=173&xywh=-292%2C210%2C2935%2C1606 [21] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0000953_00007#?c=&m=&s=&cv=6&xywh=-303%2C545%2C2901%2C1588 [22] Polisunderrättelser (o) 1894 (1894) Bild 2920 [23] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIaa:24 (1893-1895) Bild 2100 / sid 7391, Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:10 (1893-1894) Bild 1600 / sid 156, [24] Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) AIII:1a (1883-1890) Bild 63 / sid 58, Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) AIa:61 (1891-1899) Bild 175 / sid 147, Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) AIII:2 (1891-1905) Bild 250 / sid 21 [25] Göteborgs Gamlestad (O) AI:8 (1890-1897) Bild 3030 / sid 599 [26] Göteborgs Gamlestad (O) AIIa:1 (1898-1909) Bild 85 / sid 73 [27] Örgryte (O) AI:21 (1885-1890) Bild 121 / sid 108 [28] Göteborgs Gamlestad (O) AIIa:1 (1898-1909) Bild 85 / sid 73 [29] Göteborgs Gamlestad (O) AIIa:2 (1898-1909) Bild 173 / sid 664, Göteborgs Gamlestad (O) AIIa:5 (1909-1920) Bild 323 / sid 315, Göteborgs Gamlestad (O) AIIa:14 (1920-1931) Bild 22 / sid 814 [30] Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) AIIa:28 (1899-1907) Bild 35 / sid 7456 [31] Polisunderrättelser (o) 1904 (1904) Bild 580 [32] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0000963_00060#?c=&m=&s=&cv=59&xywh=-423%2C254%2C2983%2C1632, Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:13 (1904-1907) Bild 2970 / sid 288, Polisunderrättelser (o) 1907 (1907) Bild 1540 [33] Polisunderrättelser (o) 1909 (1909) Bild 1720 [34] Polisunderrättelser (o) 1910 (1910) Bild 1220 [35] Varbergs stadsförsamling (N) AIIa:9 (1904-1931) Bild 3050 / sid 1193 [36] Göteborgs Johanneberg (O) FI:1 (1929-1940) Bild 2810 / sid 278
Comments