top of page

Anmärkningar under en resa i Marks Härad del 3

Uppdaterat: 10 apr. 2021

Här kommer fortsättningen av den gamla resan i Marks Härad under 1700-talet.

Om ni inte läst del 1 och 2, tycker jag ni ska läsa dem först.


Anmärkningar under en resa i Marks Härad del 3 – Götheborgs Allehanda 1775-05-05


8 Trägårdar kunna wäl finnas anlagde wid något Säteri och Prästegård, men icke af särdeles betydelighet. Doch kan man wid et och annat bondhemman finna någon liten inhägnad park med frukt-Träd. Tobaks-plantager finnas inga; rofwor sås där Skogsbygd är. Med potatoes plantering är wacker början gjord i et och annan Pastorat, så at hopp är, at denna plantering mycket tiltager.


9 Humlegårdar böra finnas wid hwart hemman; blifwer ock Almogen med alfwar tilhållen, at winlägga sig om humlegårdars anläggande; men stor swårighet möter härwid dem, som hafwa ingen skog till stänger, utan måste med möda och kostnad förskaffa sig dem annorstädes ifrån, och är ändoch arbetet ofta fruktlös när humlegården icke kan anläggas i skygd för Nordan och Wästan wädret, som på Skoglöse orter hindra flere planteringar.


10 Lin- och hampefrö utsås årl. Af hwar Bonde, i synnerhet det förra, såsom det endaste, hwaraf de skola och kunna förtjena något til skattens utbetalande.


11 En Ö, benämnd Präst-Ö, lyder under Kong-säters Prästegårds ägor, belägen en fjerdedels mil ifrån kyrkan, i Sjön Fävren; har än i denna dag lemningar at wisa af bygnad; ty sten tomtningen kan ögonskenligen ses; men antingen där waret något Kongl. Lust Slott, eller en ägendom någon annan Herre tilhörigt, wet man icke med wisshet. Historien lyder icke dess mindre sålunda: Ägande Herren af denna Ö hade äfwen en gård i Kongsäter Socken, Boet kallad, på hwars ägor, han skal haft tegelbruk. På det stället synes nu ej mer, än en liten högd af jord och sten, och Bras-ugnen nedan för, är nu mäst igenfallen; där är nu åker och hwar gång Bonden körer sin plog, blir han warse brände tegel stycken, som nogsamt lära witna om sannolikheten häraf. Denne ägande Herre af nämnde Ö, war äfwen gift; men plägade ej förtroligare wänskap med sin Fru, än han legde sin dräng, at köra henne i Oset, då han Jul-ottan skulle på släde kutska henne til Kongsäters Kyrka, hwilket äfwen skedde. Hon blef såsom död uptagen, och sedermera begrafwen, då Prästen skulle få denna Ö i lågerstad. Dess förinnan har hon skolat lydt under Boet. Häraf hafwa åskillige twistigheter upkommet i forna tider imellan Boet och Prästeg., hwilken som wore rätte ägaren af öen. En Bonde i Boet hade en gång wunnet henne til sig, men blef doch åter lagt under Prästeg. ägor, och har sedermera därwid förblifwet. Et gammalt document kan wisas, at hon waret underkastad twistighet.

Wid en gård i Kongsäters Socken, som heter Rud, är, i et berg, en stor och skön källare aldeles i fyrkant; kan man också icke här af få sluta, at här äfwen waret bygnad. Det säges at en Grefwe skal hafwa bodt der.


I Skedeshems Socken skal i hendenhös et Slott eller Fästning waret på et berg, som nu kallas Tiönings Åhs, nära wid en gård, som heter Brunared; men berget tyckes wäl ej kunna wisa några lemningar til dylikt. På samma berg skal sedemera waret en ansenlig hop med stora ormar.


Körningsås




Tidningsartikel:

bottom of page