top of page

Fackets inträde på fabriken i Rydal

Efter jag hade delat den första delen i min serie om Rydals spinneri, kontaktade Simon Ryndal mig angående arbetareförbundet som startade 1917 på fabriken. Han hade tillgång till material från den tiden och har nu sammanställt en riktigt intressant artikel om hur allt började på fabriken. Jag lämnar nu över ordet till Simon!


Svenska Textilarbetareförbundet

Avd. 70, Rydal


Mörka Mark

Marks härad kallades för ”mörka Mark” i början av 1900 talet i fackföreningskretsar. I boken ”Fabriksfolket” som Christer Winberg skrivit, redogörs att allt var som vanligt i Mark när resten av Sverige lamslogs av strejker under storstrejken 1909. Länsmannen rapporterade ”inga arbetslösa på grund av strejk eller lockout idag. Ingen återgång till arbetet, då strejk ej förekommit.”


Att fackföreningsrörelsen och även socialdemokratin kom sent till Mark kan ha olika orsaker. Den mest framträdande förklaringen är att flera samhällen i Mark endast hade en fabrik, och att den var av det större slaget. Arbetarna knöts då starkare till sin arbetsgivare, då alternativ på orten saknades. Arbetsgivarna hade också stor påverkan på skolan, kyrkan och andra samhällsfunktioner på orten. Alla i samhället hade arbetsgivaren att tacka för mycket. I denna patriarkala struktur sågs direktören som en faderlig figur med omhändertagande karaktär. Behovet av fackförbund kan ha varit mindre än i andra områden i landet.


En annan förklaringsmodell är de dåliga förbindelserna med större städer så som Göteborg. I Borås, dit förbindelserna med tåg var goda sedan 1880 års järnväg, var de nämligen också förhållandevis ganska sena med att organisera sig. På 1910-talet kom fackföreningsrörelsen dock i gång i Marks härad, vilket ni ska få en inblick i.


Svenska textilarbetareförbundet avdelning 70 Rydal

Fackföreningsprotokollen är intressanta för att förstå lokalhistorien i de olika samhällena. Jag har grävt lite i svenska textilarbetareförbundet avdelning 70 Rydals protokoll från deras första år. Här följer ett axplock av vad jag hittat som jag hoppas kan intressera er.

En fackavdelning omfattade på den tiden arbetarna anställda på en enskild fabrik. Till skillnad från nu då de omfattar många arbetsplatser i ett geografiskt område om flera kommuner.


Arbetsförbundets skriftliga protokoll

Arbetsförbundets fana


Den 18 juli 1917 bildades avdelningen i Rydal omfattande arbetarna på Rydals manufaktur. Det var 46 personer som anslöt sig direkt. 28 män över 18 år, 8 kvinnor över 18 år och 10 män under 18 år.


I första styrelsen var det 7 styrelseledamöter och 5 suppleanter.

De ordinarie var alla män, suppleanterna var 4 kvinnor och 1 man.

Den första styrelsen bestod av ordförande Alexius Wilson, sekreterare Arvid Torpén, kassör Erik Arvidsson, vice ordförande Oskar Mattsson, vice sekreterare Axel Boo och ledamöterna David Brothén ( även med stavning Bråthén av vissa sekreterare) och Albert Johansson.

Suppleanterna var Anna Brothén, Elenora Karlsson, Elin Wahlström, Agda Persson och Frits Arvidsson.


På deras första styrelsemöte utsågs en agitationskommitté för att rekrytera fler till facket.

På det andra medlemsmötet, den 15 september 1917, så öppnades mötet med ett sångnummer av de kvinnliga medlemmarna. De bestämde sig för att alltid börja mötena med sång, men hädanefter deltog alla mötesdeltagare. Ibland framgår det vad de sjöng, Vi unga, ungdomsmarschen och internationalen är de som omnämns.


Av protokollen framgår klart att kostnaderna under 1:a världskriget skenade iväg och att det var kärvt i allmänhet. ”Lifsförnödenheterna” steg med 125% från juli 1914 till maj 1918. För att delvis kompensera detta begärde och fick arbetarna ”dyrtidstillägg”.

Den 7 april 1918 har avdelningen 65 medlemmar. Av dessa var 23 arbetslösa, 1 man och 22 kvinnor. 1 gjorde värnplikt. Det är svårt att dra slutsatser om hur stor arbetslösheten var, de flesta arbetarna på fabriken var ännu inte med i facket så det behöver inte spegla andelen arbetslösa totalt. Enligt boken ”Fabriksfolket” arbetade 200 personer på fabriken år 1923, som jämförelse. Intressant ändå att så många kvinnor var arbetslösa i förhållande till männen. Kanske prioriterade företaget så att åtminstone männen skulle ha arbete för försörjningens skull?


När någon var sjuk så betalade bolaget halva ”sjukkassan” enligt kollektivavtalet. Facket drev på för att de skulle ge mer.

I september 1918 dyker nordisk politik upp i protokollen. Finska inbördeskriget var då slut och hur de finska arbetarna hade det nådde Rydal. Föreningen beslutar sig för att ge 50 kr till de ”förtryckta arbetarna i Finland”, 25 kr till höger- och 25 kr till vänstersocialister.

I mars 1919 hade avdelningen värvat fler medlemmar och hade då 127 medlemmar.


Löneutveckling

Lönerna 1919 var för manliga arbetare över 21 år, 86 öre i timmen, män över 18 år, 58 öre samt kvinnor över 18 år, 56 öre. Kvinnor hade inget mer lönesteg efter 18 års ålder. Kostnaden för medlemskap i facket var en veckoavgift på 60 öre.

Lönerna 1920 är speciella, då 8 timmars arbetsdag införs och lönerna per timme behöver höjas kraftigt. De blev då för manliga arbetare över 21 år, 1,15 kr i timmen, män över 18 år, 80 öre samt kvinnor över 18 år, 77 öre.


År 1921 blev det ett bakslag i löneutvecklingen. Det rapporteras om hög arbetslöshet och svårt att komma överens i löneförhandlingarna centralt.

Till slut sänktes lönerna från den 1 april 1921. För män från 21 år, 98 öre, från 18 år, 68 öre, från 16 år, 51 öre, från 14 år, 34 öre.

För kvinnor från 18 år, 66 öre, från 16 år, 49 öre och från 14 år, 33 öre.


Arbetstid

Då det kom en lag om 8 timmars arbetsdag som skulle träda i kraft 1 januari 1920 så blev det intensiv förhandlingsverksamhet lokalt på fabriken. Möjlighet fanns att få olika långa dagar, bara det blev 48 timmar i veckan. De såg förstås fram emot den kortare arbetstiden, men åsikterna gick isär om hur arbetstiden borde fördelas.


Medlemmen Frits Kry föreslog på ett medlemsmöte den 5 oktober 1919 att de skulle jobba 8,5 timme om dagen måndag till fredag, och 5,5 timmar på lördagen. Han tänkte sig arbete mellan 7:00 – 16:30, med lunch mellan 12 till 13. Arbetstider för lördagen saknades i förslaget. Detta förslag vann i en omröstning mot två motförslag. Tanken var att facket skulle förhandla dessa tider med företaget.


Den 12 november togs arbetstiderna upp på ett medlemsmöte igen. Efter debatt och omröstning vann David Brothéns förslag på arbetstider 6:30 till 16:00 med ”frukostrast” mellan 10-11. På lördagen föreslogs man arbeta 6:30 till 12:30 med rast 10:00-10:30.

Den 27 december har de fortfarande inte några färdiga arbetstider som ska gälla från 1 januari. På ett extra medlemsmöte föreslog August Johansson arbetstid 7-16:30, med lunch 11-12. Filip Boo föreslog 6:30-16:30 med rast 8:30-9 samt 12-13. David Brothén stödde Filip Boos förslag. Det röstades och Filip Boos förslag vann med 22 mot 12.

Den 29 december var det åter ett extramöte.


Enligt en notis i Borås tidning skulle arbetet inte få starta tidigare än 7:00 enligt riksavtalet. Medlemmarna ville få diskutera detta vilket föranledde mötet. Här framgår det att de centrala parterna för fack och arbetsgivare hade nått ett förslag på överenskommelse den 22 december. Men ingen i Rydal hade sett överenskommelsen, den skulle presenteras 8 januari på en konferens i Norrköping, där varje fackavdelning skulle skicka en representant med rösträtt.


David Brothén tyckte inte det ”var mycket lönt att sälla sig till Borås tidnings referat” och yrkade på att bordlägga frågan. August Johansson yrkade att avdelningen nu skulle fatta beslut så ”vi finge arbetstiden klar till nyår”. Han föreslog arbetstid 7-16:30 med lunch mellan 11-12. Alltså samma förslag som han hade den 27 december som då blev nerröstat. Denna gång beslöt mötet att enhälligt bifalla hans förslag. Förhandlingskommittén fick befogenhet att kompromissa en halvtimma i förhandlingarna med arbetsgivaren. De fem personer som utsågs till förhandlingskommitté var August Johansson, Otto Andersson, Karl Albertsson, Anna Brothén och hustrun Anna Brothén.


Semester

Den 1 juni kom frågan om semester upp. ”Mötet beslöt att skulle begära hela midsommarveckan. Axel Boo föreslog att tillsätta en kommitté på två personer som skall gå in till ingenjören talas vid honom om semester. Till kommitterade valdes Levin Johansson och Albert Johansson vilka godkändes”.


Hoppas ni finner denna redogörelse intressant. Ofta berättas historien om framgångsrika personer i såväl lokal- som rikshistorian. I fackföreningsprotokollen ges i stället en inblick i vanligt folks liv och strävan efter att få det bättre.


//Fritsla 2023 den 13 oktober, Simon Ryndal


Ett stort tack till Simon för den här intressanta artikel och hoppas ni fann den lika så? Det är riktigt kul att se fler eldsjälar till Marks historia.


Jag nämnde i den sista delen att jag skulle dyka lite djupare i den första styrelsen. Och det har jag gjort men att det blev så mycket större av någon anledning (blir alltid så!) att jag kommer dela det om två veckor istället. Det jag har gjort är att försöka hitta styrelsepersonerna i husförhörslängden då det var arbetarna som var med i förbundet. Av olika själ skrev de lite olika efternamn mot vad husförhörslängderna hade men tror jag hittat alla. Sedan har jag dykt ner till när släkten/familjerna kom till Rydal och visst var det en hel del redan arbetande familjer på fabriken. Men vissa familjer kom hit när fabriken grundandes från långa vägar och andra från svårare familjeförhållanden som jag kände ville ta upp i det kommande inlägget.


Hoppas nu ni får en utmärkt söndag!

Comments


bottom of page