top of page

Gnipemordet-fortsättning

Uppdaterat: 5 juni 2021

Per Johan Haquin Aronsson

I Kungsäters pastorats kriminalregister står följande[1]:



När jag hittar Per Johan i husförhörslängderna första gången står inget specifikt torpnamn. I någon längd får jag intrycket av att familjen kan vara inhyses under torpet Hultabro men i kriminalregistret [2] samt i flera tidningsartiklar står det att det handlar om torpet Hagen så det är det jag utgår ifrån[3]. Ibland kan torpnamn ändras över tid och det är inte alltid att de är tydligt utskrivna i kyrkböckerna heller. I Karl Gustavs torpinventering står det att familjen bodde på torpet Malins som ligger ett hundratal meter från det torp som är markerat som Hagen. Alltså är det lite oklarheter men något av de torpen bör det vara i alla fall.



Ovan: Torpet Hagen193.

Nedan: Torpet Malins 192.

Våren 2021. Fotograf Nicklas Holmqvist





Hans mor Nilla Magdalena föddes 1834-08-29 i Mellomgärde, Karl Gustav[4]. Hon var uppväxt i en backstuga under Hakared[5]. Hon flyttade till Okome 1856 men jag hittar henne inte där.[6] Efter en vända i Valinge kommer tillbaka hem till föräldrarna med oäkta sonen Per Johan Haquin[7] Senare får hon ytterligare två oäkta söner:

Nils Sander Nilsson 1865-06-11 Karl Gustav, död 1888-09-05 i Karl Gustav

Bengt Johan 1871-09-09 i Karl Gustav, till Amerika 1894-09-15 [8]


Per Johan angav i förhör att han gått i folkskola och kunde läsa och skriva litegrann. Han hade aldrig blivit konfirmerad. Han hade heller aldrig haft någon riktig tjänst utan sysselsatt sig med tillfälligt arbete. Johanna hade han känt sen sin barndom då de var släkt med varandra. Johannas far Johannes var bror till Pers morfar Nils.

Det var dock först hösten 1881 som tycke uppstått mellan honom och Johanna. De hade sedan dess stulit till sig stunder när mannen varit i kyrkan eller mötts ute i skogen. Efter hand växte planerna fram som ledde till det fruktansvärda mordet i juli 1882.


Efter gripandet fördes Per Johan först till Varbergs kronohäkte där också hans medbrottsling Johanna hölls[9]. De inställdes vid Faurås häradsrätt 22 juli och 12 augusti 1882[10].


Per Johan ankom till centralfängelset i Malmö i april 1883[11]. Det finns en anteckning om att han slutar i enrum 1884-02-10[12]. Troligen fick fångarna sitta helt isolerade den första tiden.

Per Johan fogade sig tydligen inte helt efter fängelsets regler. När han senare flyttades vidare fanns en redogörelse över hans förseelser under tiden i Malmö[13]:

1884-08-16 varnad för oloflig ändring af kronopersedlar

1885-05-15 14 dygns ljus cell utan arbete för vägran att arbeta

1885-07-06 varnad för opassande uppförande mot bevakning.

1892-04-08 Dömd af Malmö Rådstugurätt för att ha i arbetssal med en knif tillfogat en verkmästare sår, däraf lindrig sjukdom kommit, att inneslutas en gång i mörkt enrum 21 dagar samt att ersätta målsägande med tjugo kronor för sveda, värk och läkarlön. Detta nämns också i kyrkoboken från fängelset[14]

1892-05-09 beslutade Kungliga Fångvårdsstyrelsen att Aronsson såsom högst vådlig för ordningen inom fängelset skall tillsvidare i en cell förvaras och där med arbete förses. Rapport efter förloppet av 6 månader.

1892-11-16 befriad ur förvaringscell enl. Kungliga Fängelsestyrelsens beslut den 12 /11 samma år.

1896-07-07 Af Kungliga fångvårdsstyrelsen ålagd att för oloflig transaktion med annan fånge samt opålitlighet straffas med inneslutning i cell tillsvidare, den 1:a och sedemera hvarannan månad utan arbete, rapport efter förloppet af 6 månader. 16/1 1897 befriad ur cell en Kungliga Fångvårdsstyrelsens beslut d 11/1 samma år[15].


Flyttades till Långholmen i Stockholm 1902-02-27 från Centralfängelset i Malmö[16] Här antecknades en hel del om honom i fångrullorna:


Modern piga, bor inhyses, har haft 3 oäkta barn, 2 halfbröder 16 och 11 år gamla. De hafva bevistat skolan ordentligt och med deras uppförande finnes intet särskilt att anmärka. Han är ogift. Har alltjämt vistats hos modern. Redan i sina tidigare år lämnades han utan tillsyn och begynte i mycket unga år föra en kringstrykande lefnad. Fadern var en kringstrykande s.k. handlande. I anteckningar från Varbergs kronohäkte anges namnet Aron Hederlig och även han hade enligt tidningarna en hel del på sitt samvete[17] Detta gör att Per var kusin med den som mördades på Rökåsen. (se Tattarmordet på Rökåsen)


"Skola har han ganska ringa bevistat. Är icke konfirmerad. Har aldrig haft tjänst med en tid vistats hos en morbror och lärt något snickeri. Har emellanåt arbetat för dagspenning, men tillbragt sin mesta tid med att sysslolös vandra omkring i trakten, idka fiske i insjöar osv. Sedefördärv och ett oskickligt uppförande äro hans lefnadsstämpel.

På dryckenskap har han ej varit särdeles begiven, men däremot på annat ondt, hvaribland tjuvnad. Han har ofta föröfvat snatteri. Har icke tillförene varit straffad."


Vid ankomsten till Långholmen vägde han 63 kg. Övrigt signalement: Brunt hår, blå ögon, spetsig näsa, vanlig mun, ordinär växt,1,70 m lång. Särskilda kännetecken, flintskallig, tatuerad å högra underarmen med ett kors, ett ankare och ett hjärta samt bokstäverna J.C.JD, ärr å högra kinden. Senast mantalsskriven i Karl Gustavs församling , Elfsborgs län[18].

Vid ankomsten mindre arbetsför[19] Med sig hade han glasögon, 21 st. böcker, spegel, träsked, benknif, trälåda.

Den tidigare nämnda tatueringen har troligen gjorts under tiden i Malmö för den nämndes inte när han skrevs in där. Bokstäverna JC J D står med största sannolikhet för hans stora kärlek Johanna Christina Johansdotter.


Han ansökte om nåd vid flera tillfällen men fick avslag såväl 1900, 1903 och 1904[20]

Dog enligt husförhörslängd 1905-02-03[21] I dödboken för Karl Gustav står det att han dog på Centralfängelset Långholmen och att han även begravdes där[22]. Dog kl. 4.55 på fm den 3 februari[23]


Dottern

Det hade som bekant aldrig blivit några barn i Johannas äktenskap. Hennes man var medveten om att det var hos honom problemet låg. Han hade vetat om barnet som var på väg och var rentav glad över att få en arvinge men han ville inte att någon annan skulle få veta att han inte var den riktige fadern[24] .Han krävde också att Per skulle därifrån.[25]


21 december 1882 föddes deras dotter, Josefina Amanda på häktet i Varberg. Per Johan Haquin angavs som fader[26].




Eftersom Johanna dog bara någon vecka efter dotterns födelse och fadern satt inne på livstid så var flickan helt utan föräldrar.[29]






Flickan som fick namnet Josefina Amanda fick bo hos morföräldrarna i Gnipe efter moderns död[30]. Dessa arma människor hade själva fått 15 barn, varav 11 var dödfödda. Johanna var den enda som överlevt mer än någon månad. Naturligtvis hade hon fått bära föräldrarnas alla förväntningar och så hade det slutat så här.


Josefina Amanda flyttade till Skällinge 1900. Mormodern dog senare samma år och morfadern några år senare[31]. 1901 flyttar hon till Rolfstorp som piga[32] Hon flyttar till Gödestad 1903[33] .Hon gifter sig i september 1904 med den 21 år äldre Nils Aron Larsson i Gödestad. De bor där några år och får tre barn där innan de flyttar till Varberg 1908[34]

De bor senare i Angered och Råda innan de flyttar till Ale-Skövde 1919.[35, 36] Hon och maken fick 9 barn tillsammans. Maken dör 1930 och Josefina Amanda flyttar med yngsta dottern till fattiggården några år senare[37]. Där dör hon 1942.


Ännu ett barn?.....

I Källsjös födelsebok hittade jag något som fick mig att reagera. Där omnämns det barn som Johanna födde under tiden i häktet men på raden ovanför finns ett oäkta gossebarn som föddes en dryg vecka senare av Karolina Albertina Karlsdotter i Gnipe[41] Det står ingenting om att modern angivit någon far till detta barn. Men i marginalen står det att faddrarna uppgivit att Per Johan Haquin , häktad för mordet på Johan Aron i Gnipe, ska vara far till barnet. Gossen i fråga hette Johan och dog endast 22 dagar gammal[42]




Kan det verkligen vara så att Per var född till två barn hemmahörande i Gnipe som föddes i samma månad ?


I protokollet från andra rannsakningen hade Johanna satt ihop en lång redogörelse över sin situation, äktenskapet med Johan och förhållandet med Per. Här beskrev hon också hur hon många gånger bett honom tänka på en Carolina och inte på henne[43]. Carolina hade funnit honom metande vid sjön någon dag efter mordet och sagt att hon trodde att det var han som mördat Johan.


I Johannas egenformulerade brev från den andra rannsakningen nämner hon även att Carolina var havande[44] I första förhöret med Per anges att det emellan Carolina och honom ”rådde ett kärt förhållande”[45]


Jag låter det vara osagt hur det egentligen stod till med sanningshalten i faddrarnas påstående, men med ovanstående i tankarna så verkar det inte omöjligt. När sonen föddes bodde Carolina hemma hos sin bror som nu tagit över gården. Hennes mor och syster bodde också där[46] Carolina gifte sig aldrig utan bodde kvar hos brodern ända tills hon dog av hjärnblödning 1916[47]


Charlotta Andersson Sandberg

Facebook: Genealogista


[1] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00116294_00009#?c=&m=&s=&cv=8&xywh=101%2C1441%2C2906%2C1677 [2] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00116294_00009#?c=&m=&s=&cv=8&xywh=20%2C2691%2C2233%2C1189 [3] Karl Gustav (N, P) AI:11 (1890-1898) Bild 660 / sid 53, Karl Gustav (N, P) AI:10 (1878-1889) Bild 520 / sid 46 [4] Karl Gustav (N, P) CI:2 (1781-1837) Bild 2320 / sid 455 [5] Karl Gustav (N, P) AI:7 (1850-1859) Bild 114 / sid 108, Karl Gustav (N, P) AI:8 (1859-1862) Bild 101 / sid 99 [6] Karl Gustav (N, P) AI:7 (1850-1859) Bild 114 / sid 108 [7]Karl Gustav (N, P) AIIa:2 (1909-1921) Bild 720 / sid 60 , Karl Gustav (N, P) CI:7 (1910-1934) Bild 1060 / sid 10 [8] Karl Gustav (N, P) AI:11 (1890-1898) Bild 660 / sid 53 [9] Varbergs kronohäkte (N) DIIId:10 (1872-1882) Bild 1450 / sid 813 [10] Varbergs kronohäkte (N) DIIIb:30 (1880-1887) Bild 920 / sid 82 [11] Malmö centralfängelse (M) DIIIb:17 (1882-1904) Bild 50 / sid 2 [12] Malmö centralfängelse (M) DIIIab:4 (1878-1894) Bild 1960 [13] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIaa:26 (1898-1902) Bild 3730 / sid 8064 [14] Centralfängelset Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) AIa:17 (1901-1907) Bild 73 / sid 48 [15] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIaa:26 (1898-1902) Bild 3730 / sid 8064 [16] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:12 (1900-1904) Bild 2320 / sid 226, Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIaa:26 (1898-1902) Bild 3730 / sid 8064 [17] Varbergs kronohäkte (N) DIIId:10 (1872-1882) Bild 1440 / sid 812 [18] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIaa:26 (1898-1902) Bild 3730 / sid 8064 [19] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIaa:26 (1898-1902) Bild 3730 / sid 8064 [20] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIaa:26 (1898-1902) Bild 3730 / sid 8064 [21] Karl Gustav (N, P) AIIa:1 (1899-1908) Bild 710 / sid 54 [22] Karl Gustav (N, P) CI:6 (1895-1909) Bild 1050 / sid 24, [23] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIaa:26 (1898-1902) Bild 3730 / sid 8064, Centralfängelset Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) F:3 (1895-1943) Bild 160 [24] Faurås häradsrätt (N) AIb:26 (1881-1883) Bild 1570 [25] Tidningar.kb.se Östgötacorrespondenten 1882-07-27: [26] Fagered (N) CI:6 (1865-1894) Bild 1710 / sid 28 [27] Tidningar.kb.se/ Göteborgs handelstidning [28] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00136689_00010#?c=&m=&s=&cv=9&xywh=670%2C1620%2C3073%2C1637 [29] Tidningar. Kb.se/Smålandsposten 1883-01-04 [30] Källsjö (N) AI:5 (1862-1894) Bild 28 / sid 26, Källsjö (N) AIIa:1 (1895-1911) Bild 330 / sid 29 [31] Källsjö (N) AIIa:1 (1895-1911) Bild 330 / sid 29 [32] Rolfstorp (N) AIIa:1 (1897-1908) Bild 770 / sid 62 [33] Rolfstorp (N) AIIa:1 (1897-1908) Bild 640 / sid 49 [34] Gödestad (N) AIIa:1 (1900-1913) Bild 820 / sid 75, Varbergs stadsförsamling (N) AIIa:9 (1904-1931) Bild 1490 / sid 1037 [35] Angered (O, P) AIIa:2 (1911-1928) Bild 176 / sid 171 [36] Råda (O, P) AIIa:3 (1910-1920) Bild 160 / sid 6 [37] Ale-Skövde (P) AIIa:2 (1916-1937) Bild 350 / sid 27, Ale-Skövde (P) AIIa:2 (1916-1937) Bild 1590 / sid 151 [38] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0041014_00173#?c=&m=&s=&cv=172&xywh=934%2C1318%2C3578%2C2064 [39] Ale-Skövde (P) C:6 (1895-1942) Bild 1100 / sid 102 [40] Ale-Skövde (P) C:6 (1895-1942) Bild 1210 / sid 113 [41] Fagered (N) CI:6 (1865-1894) Bild 1710 / sid 28 [42] Fagered (N) FI:1 (1865-1894) Bild 660 / sid 11, Källsjö (N) AI:5 (1862-1894) Bild 27 / sid 25 [43] Tidningar.kb.se Göteborgs handels och sjöfartstidning 1882-08-14 [44] Faurås häradsrätt (N) AIb:26 (1881-1883) Bild 1840 [45] Faurås häradsrätt (N) AIb:26 (1881-1883) Bild 1620 [46] Källsjö (N) AI:5 (1862-1894) Bild 27 / sid 25 [47] Källsjö (N) AIIa:2 (1911-1948) Bild 380 / sid 28, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0031242_00069#?c=&m=&s=&cv=68&xywh=587%2C508%2C4363%2C2517


bottom of page