Per Andersson föddes 1835-12-27 vid Kyrkebacka, Öxnevalla[1].
Han växte upp hos föräldrarna Anders Persson och Anna Stina Andersdotter [2]
Fem äldre systrar fanns också i familjen när Per föddes. Barndomen var förmodligen ganska fattig och troligen gick en del av familjens knappa slantar till brännvin. Fadern Anders dömdes för fylleri 1842[3] och i senare anteckningar om Pers uppväxtförhållanden anges att fadern ”var supig och oregerlig” medan modern var ordentlig. Systrarna verkar ha klarat sig utan att hamna på den kriminella banan, de beskrivs som fattiga men ordentliga de också.[4]
Per däremot halkade rejält snett. Hans föräldrar dog när han var i 20-årsåldern och i den vevan började hans kriminella ”karriär”
Första gången han dömdes för stöld var 1854 . I senare anteckningar från fängelset skrivs att han ”på uppmaning af en soldat, i hvars stuga modern efter faderns död bodde, följde han honom ut en natt för att stjäla matvaror hvarvid han kröp in genom en glugg medan soldaten väntade utanför”[5]
Redan året efter var det dags igen[6] Efter frigivningen från första straffet fick han inget arbete utan rymde istället från hemorten och kort därefter stal han varor från en kringresande handlande[7]
1867 kom nästa dom. Nu var det inte enbart stöld och inbrott utan han hade också förfalskat prästbevis och frejdbevis.[8] Tio och ett halvt år i fängelse blev det denna gång.[9]
Tiden i frihet blev inte långvarig. En månad senare åkte han in igen, denna gång på åtta år. Nu var det fjärde resan stöld med inbrott som var brottsrubriceringen.[10] Brottet begicks i Ulricehamn där Per en natt i augusti 1877 bröt sig in i S.B Hagbergs salubod.
Ulricehamns tidning 1877-08-31
Han frigavs i juni 1885 och ungefär ett år senare kom han till fängelset i Örebro[12, 13] varifrån han sedan sändes på rannsakning i Sundbo häradsrätt. Hur han överhuvudtaget hamnat i de trakterna förtäljer inte historien. Hur det nu var så blev en handelsbod i Hult, Hammars socken utsatt för inbrott en natt i början på juni 1886 och Per var en av de två som misstänktes för brottet. Häradsrätten kunde inte döma honom trots vissa besvärande omständigheter. Det fanns helt enkelt inte tillräckligt med bevis. Per Andersson fick stanna kvar i Örebro tills hela rättsprocessen var över.
Svea hovrätt kom fram till ett annat beslut och dömde Per för femte resan stöld till tio års straffarbete samt livslång förlust av medborgerligt förtroende. Man menade att eftersom Per tidigare varit dömd för stöld hela fyra gånger och nu haft kopparslantar som kunde härröra från handelsboden på sig en kort tid efter inbrottet så var det troligt att han var skyldig. I december fastställdes domen från högsta instans och Per sändes till Långholmen i Stockholm där han fick sitta i enskild cell de första 12 månaderna[14].
På Långholmen skrev man:
”Måste oaktadt sitt nekande anses vara lagligen öfvertygad att hafva, om ej sjelf begått, dock med råd och dåd främjat medels inbrott i en handelsbod begångne stöld och tillika i det tillgripna tagit del”[15]
När det första året var till ända sändes Per vidare till vidare till Karlskrona[16]
Där nämns det i signalementet att han har märken i båda benen efter hagel [17].
Kan det vara ett minne från inbrottet i Hult månntro?
Handelsbodsdrängarna som ertappat tjuvarna hade skjutit efter dem med hagel enligt ett tidningsklipp i Nerikes allehanda[18] Å andra sidan borde det i så fall inte varit någon tvekan om hans skuld eftersom den som träffad hade tagits på bar gärning då han inte längre kunde springa.
1894-07-26 flyttas han tillbaka till Långholmen igen[20] En nådeansökan skrevs 1894 men han fick avslag[21]. Han fick dock goda vitsord i fängelset och hans yrke beskrevs som korgmakare[22]. 1896 släpptes han från fängelset och efter det har jag inte sett några mer domar på honom. Sina sista år fick han alltså leva utanför murarna.
I Istorps pastorats kriminalregister omnämns han på följande sätt[25]:
1867-02-21 dömd för tredje resan stöld i förening med inbrott samt begagnande af falskt frejd-och prestbevis till 10 års straffarbete samt att alltid vara förlustig medborgerligt förtroende. 1877 dömd för 4 resan stöld till 8 års straffarbete som tilländagår 1885. 1887 dömd för femte resan stöld till 10 års straffarbete som slutar 1896-10-01[26].
Tänk vilket liv… Ungefär 30 av sina 69 år tillbringade han i fängelse. Förmodligen fanns det inte mycket att komma tillbaka till emellan vändorna vilket gjorde att han snart åkte in igen. Han var hela sitt liv skriven i Kyrkebacka men han verkar ha flackat runt en hel del för merparten av brotten är inte begångna här i närheten. När han dog 1904-03-31 befann han sig i Grinstad i närheten av Mellerud där han sedan också begravdes. Dödsorsaken anges vara astma [24]
Charlotta Andersson Sandberg
Facebook: Genealogista
[1] Öxnevalla (P) C:1 (1763-1853) Bild 165 / sid 317 [2] Öxnevalla (P) AI:15 (1872-1875) Bild 63 / sid 60, Öxnevalla (P) AI:17 (1887-1896) Bild 127 / sid 123, Öxnevalla (P) AI:14 (1862-1872) Bild 126 / sid 63, Öxnevalla (P) AI:7 (1834-1837) Bild 36 / sid 62, Öxnevalla (P) AI:8 (1837-1840) Bild 39 / sid 68, Öxnevalla (P) AI:9 (1841-1844) Bild 38 / sid 66, Öxnevalla (P) AI:10 (1844-1848) Bild 38 / sid 66, Öxnevalla (P) AI:11 (1849-1851) Bild 42 / sid 74, Öxnevalla (P) AI:12 (1852-1856) Bild 34 / sid 62 [3] Öxnevalla (P) AI:9 (1841-1844) Bild 38 / sid 66 [4] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:5 (1885-1887) Bild 1540 / sid 148 [5] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:5 (1885-1887) Bild 1540 / sid 148 [6] Öxnevalla (P) AI:12 (1852-1856) Bild 34 / sid 62, Öxnevalla (P) AI:13 (1856-1862) Bild 35 / sid 62 [7] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:5 (1885-1887) Bild 1540 / sid 148 [8] Öxnevalla (P) AI:14 (1862-1872) Bild 35 / sid 62, Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:5 (1885-1887) Bild 1540 / sid 148 [9] Öxnevalla (P) AI:16 (1876-1886) Bild 101 / sid 99 [10] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:5 (1885-1887) Bild 1540 / sid 148 [11] Öxnevalla (P) AI:16 (1876-1886) Bild 101 / sid 99 [12] Fångvårdsanstalten i Örebro (T) D3A:17 (1886) Bild 1590 / sid 144 [13] Fångvårdsanstalten i Örebro (T) D3A:17 (1886) Bild 1590 / sid 144, Fångvårdsanstalten i Örebro (T) D3B:2 (1879-1892) Bild 405 / sid 380 [14] Centralfängelset Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) AIa:14 (1885-1889) Bild 162 / sid 113 [15] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:5 (1885-1887) Bild 1540 / sid 148 [16] Centralfängelset Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) AIa:14 (1885-1889) Bild 162 / sid 113, Centralfängelset i Karlskrona (K) D3CB:1 (1871-1894) Bild 670 [17] Centralfängelset i Karlskrona (K) D3AA:15 (1884-1889) Bild 450 / sid 42, Centralfängelset i Karlskrona (K) D3AB:2 (1876-1892) Bild 450 / sid 42 [18] Tidningar.kb.se Nerikes allehanda 1886-06-09 [19] [20] Centralfängelset i Karlskrona (K) D3AA:15 (1884-1889) Bild 450 / sid 42, Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIaa:24 (1893-1895) Bild 1410 / sid 7322 [21]Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIaa:24 (1893-1895) Bild 1410 / sid 7322 [22] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:10 (1893-1894) Bild 980 / sid 94 [23] Fångvårdsanstalten i Örebro (T) D3B:2 (1879-1892) Bild 405 / sid 380 [24] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0030653_00630#?c=&m=&s=&cv=629&xywh=518%2C1415%2C4914%2C2835, Grinstad (P) F:3 (1895-1935) Bild 390 / sid 31 [25] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00086567_00004#?c=&m=&s=&cv=3&xywh=-829%2C1375%2C4252%2C1947 [26] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00086567_00004#?c=&m=&s=&cv=3&xywh=-829%2C1375%2C4252%2C1947
Comments