top of page

Jubileum 200:e inlägget

Skribentens bild: Nicklas Holmqvist - ÄgareNicklas Holmqvist - Ägare

Nu var det söndag och det här inlägget blir vårt 200:e på bloggen, självklart blivit mer på Facebook då sidan är äldre. Men tycker ändå att det här är en stor milstolpe för mig och Charlotta och Glömd Värld. Vi har suttit ner och pratat om det som varit och det som kommer skall men även gjort lite egna reflektioner som vi vill dela med oss till er läsare. Tänkte att vi kanske skulle fått fler frågor än vad vi fått inför idag men vi har ju egna reflektioner över hur de här åren varit samt dess framtid.


Charlottas reflektion


Jag kommer ihåg när Nicklas frågade om jag ville vara med och skriva på hans blogg. Jag tror inte det tog mer än någon minut förrän jag svarade JA med stora versaler. Forskat har jag gjort länge och jag gillar att skriva så detta kändes som ett perfekt tillfälle. Jag har bekantat mig med helt nya områden och fått en hel del ny kunskap på vägen. Många sidospår har det blivit men det är ofta där det blir riktigt intressant.


Man kan kanske undra varför så många av mina inlägg kommit att handla om brottslingar? Det är väl helt enkelt så att då som nu så är det det avvikande som sätter spår i källorna. Människor som lever på i godan ro och sköter sig skrivs det inte så mycket om. Många av mina inlägg på Glömd värld handlar om människor som ställt till det för sig, eller också kan man ju i vissa fall säga att omständigheterna ställt till det för dem. Det har blivit en del polisrapporter, domböcker, tidningsklipp och fängelseanteckningar, något som jag inte bekantat mig så mycket med tidigare.


Jag tycker att det är intressant att lyfta fram vanliga människor, hur tiden de levde i format dem på olika sätt. Tänk om de vetat vad vi kan hitta i arkiven idag! Man får nog anta att alla inte velat bli framsläpade i ljuset igen men jag försöker göra det på ett respektfullt vis, att se människan bakom. Hur det än är så var de flesta precis som vi. De gjorde så gott de kunde utifrån sina förutsättningar och de hade sina förtjänster och brister.


En annan sak som jag tycker är väldigt intressant är att se vad man kan hitta i källorna kring personer och händelser som det finns muntliga skrönor om. Ibland överensstämmer det något sånär, ibland har historien ändrats en hel del på vägen. Båda den muntliga traditionen och de skriftliga källorna i form av exempelvis kyrkböcker och tidningsklipp är väldigt värdefulla. De kompletterar varandra när man ska hitta en bra historia. För tydlighetens skulle försöker jag dock förtydliga vad som är vad när jag skriver.


Det är roligt att så många följer oss och läser det vi publicerar. Vi uppskattar kontakten med er läsare och blir glada för frågor, kommentarer och glada tillrop på våra inlägg.


Nicklas reflektion


”…tänkte på i framtiden du kanske skulle vilja ha en serie om ditt arbete?”


Så här kort löd frågan till Charlotta i början av 2021 om hon ville vara med och skriva på Glömd värld bloggen å se vart det tagit oss. Jag hade startat den redan i maj föregående år men kände att det skulle bli för tomt med bara mina inlägg och nu har vi tillsammans skrivit och delat vårt 200:e inlägg idag. Efter två år har Charlottas inflytande på mitt skrivande blivit mot det bättre och det är nästan som man skäms när jag läser mina tidigare inlägg. Än har jag dock inte anammat något riktigt system för källorna men kanske någon dag. Hade inte kunnat skriva klart en del inlägg om jag inte hade en sådan läskunnig vän. Vi har traskat i hennes trakter i Karl Gustav men även besökt hennes gamla släktingars platser uppe i Örby och Kinna trakten. Jag är rätt så nördig när det kommer till det arbeta jag gör men Charlotta är nog ändå snäppet vassare!


Som omväxling till Charlottas mer spännande inlägg, skriver jag ju högt å lågt om lite vad som finner mitt intresse för stunden. Det kan vara om en promenad längst en bäck med gamla kvarnar eller som Google Maps kartan över Viskans verksamheter igenom åren som gått. Jag älskar att skapa interaktiva kartor och gärna att folk går ut å traskar i våra fotspår. Visst har jag fått något samtal om att inte dela om dess marker men över lag tycker jag det är bra respons från er läsare.


Jag har haft äran att få vara med i lokala tidningar och radio när jag hade min fotoutställning i Kinna bibliotek och det senaste i Mark-Posten förra månaden där jag tog ut deras journalist på en blöt men även en intressant promenad till Hyssnas norra marker. Det är en konstig känsla när folk tittar på en som de känner mig och tycker det är lika kul när folk jag ringer hört Glömd värld. Men det bästa är när folk kommer fram till en och berättar att vi gör ett sånt bra å intressant arbete för kommande generationer.


När jag delar ett stort inlägg om ett torp och dess invånare förstår jag att det kanske inte är så många som läser det för man inte har släkt där. Jag är själv inte ur-markbo då vi är komna från Göteborg tidigt 90-tal. Men jag dras helt osjälviskt till att söka i böckerna efter de som levt och dött i våra skogar. Jag vill skildra de som skapat den bygd vi nu lever i, utan dem hade många av oss inte funnits. Vi ska vara tacksamma för deras slit och oftast tärande levnad.


Jag och Charlotta har spridit våra små och stora berättelser om Marks härads historia och personers livsöden. Och vi pratade här förra helgen om hur vi såg på framtiden. Det finns ingen punkt på projektet för det finns ju en uppsjö av tidningar att läsa och människoöden att skriva om. Vi har väl ändå diskuterat om att hålla föredrag tillsammans och det första blir i mitten Mars som vi båda ser fram emot. Jag hade gärna planerat in torpvandringar i de trakterna vi har gått och skrivit om. Om det hade varit av intresse tycker jag ni ska hojta till.

Sitter även på planer på en egen bok som innehåller fotografier och berättelser i ämnet Glömd värld i Marks härad. Men längre har jag inte kommit trots idén är ialf två år gammal nu så kommer jag aldrig till skott. Tiden och kunskapen finns inte riktigt.


Som avslutning vill jag som Charlotta tacka er alla som följer, kommenterar och delar våra inlägg. Det har växt långt över förväntan för när jag startade Facebook gruppen tänkte jag mest att nära å vänner skulle följa mina promenader men nu är vi över 700.


Vi fick ju in några frågor som jag tänkte svara på så gott jag kan nu.


1. Jag skulle gärna vilja veta mer om Gäddhult och torpen och människorna där. Och gärna också om det gamla godset som ligger strax intill i Ingsered. Det är ett behandlingshem nu.


Svar: Jag har väldigt sällan skrivit om Sätila torp etc. och anledningen har varit avståndet men även att så vitt jag vet pågår det en uppdatering av deras inventering. Sen skriver jag personligen till största del om torp som försvunnit och under Gäddhult finns de flesta kvar. Ingsered står ju också kvar men nämns så tidigt som slutet 1700-talet i tidningarna. Sätila har även böckerna ”Släktbok för Sätila 1681-1897” och ”Kyrkklockorna i Sätila”. I släktboken kanske det inte blir så inspirerande läsning men för att veta vilka som bodde i torpen runt om. De kanske har några mer men dessa har jag själv fyndat på Erikshjälpen i Skene.


2. Hej en fråga var hittar du allt som är skrivit I tidningar?


Svar: Tidningsartiklarna finner vi på Kungliga bibliotekets sida Tidningar.kb.se. Det är ett projekt som de har för att digitalisera deras dagstidningsarkiv som sträcker sig från 1600-talet fram till nutid. Det finns upphovsrättsskyddat material och de är låsta efter 1907, annars är det bara att söka och läsa på.


3. Skulle va intressant om du tog dig an Björketorp å letade gamla torp därifrån!?


Svar: Jag har varit och promenerat en del i Surteby och Kattunga men det som jag finner svårt är att koppla rätt personer till rätt plats i kyrkans Husförhörslängder som jag föredrar att använda mig av som grundkälla. Väldigt ofta står det inte ett torp-namn utan endast Torp och torpinventeringen har ju namn. Det finns ju en hel del glömda platser därom och det är jag medveten om. Man kan ju självklart jämföra men det är inte säkert att det blir helt rätt ändå när man backar i tiden. Fler socknar har det här problemet och det kan ta en väldans tid att utreda som ibland känns som egna teorier.


Tack för allt och nästa vecka kommer jag med ett vanligt inlägg igen.

Ha en fortsatt bra dag önskar Nicklas och Charlotta!




Comments


bottom of page