top of page

Mer om Österbergs liv och leverne

De historier jag hört om Österberg utspelar sig i gränstrakterna mellan Halland och Västergötland men han kom inte härifrån. Det var i Östra Sallerup i Skåne som den beryktade stortjuven såg dagens ljus våren 1796. Han döptes till Ola men senare används främst namnformen Olof. Familjen var ganska fattig och Olof halkade redan som ung in på den brottsliga banan. 1824 döms han vid Skåne och Blekinge häradsrätt för tredje resan stöld.


Då hade han redan tidigare blivit dömd i Sjöbo och Hörby, så än så länge var det alltså enbart Skåne han uppehöll sig i. Senare vidgade han dock sina vyer och gjorde sig ett namn runt om i landet.


Österberg lär ha varit ganska uppfinningsrik och hade många olika knep för att inte åka fast eller bli igenkänd. Möjligen var han influerad av en annan av tidens stortjuvar, Lasse-Maja, som han senare kanske träffade då de båda befann sig på Karlstens fästning samtidigt. Taktiken att ibland bära kvinnokläder kan han ha kopierat från honom.


1830-12-02 skrev Stockholms dagblad om händelser som utspelat sig i Halland:

”Halmstad 25 nov. Enligt en af konungens befallningshavare utfärdad kungörelse erfar man, att de wåldswerkare, hvilka natten emellan den 9-10 i innewarande månad föröfwat inbrott i embetsrummen å slottet, qvarlemnat wid den å slottswallen igenfunna ouppbrutne ränteriets kassakista, en blårutig näsduk märkt med L.L, som wid närmare efterforskning upptäckts tillhöra en person i länet, hos hwilken nyligen skett en betydande inbrottsstöld, som efter all anledning tros wara föröfwad av Olof Österberg, hwilken i landet kringströfwar. En belöning af 100 R: dr är utlofwad till den eller dem, som Österberg ertappar. Han är lång till wexten med swarta hår och bruna ögon, samt brukar förkläda sig än till fruntimmer, än uti andra särskilda drägter och wisar sig äfven stundom haltande, för att ej blifwa igenkänd.”


På våren 1831 skriver tidningarna att Österberg gripits i Elfsborgs län, nära den halländska gränsen. Snart var han dock ute på vägarna igen. I slutet av juni lyckades han fly från arresten i Skene. Aftonbladet skriver att han i fängelset ” erhållit virke och verktyg för att förfärdiga en viol, med hvilket arbete han en längre tid varit sysselsatt, då han med verktygen till hjelp arbetat på sin frihetsplan. Genom att afsåga en bräda i taket; arbetet döljdes fintligen derigenom att han erhållit något björklöf till prydnad i sitt fängelse, hvilket löf han så skickligt fästat vid och omkring öppningen i taket, att den icke kunde märkas. Derefter har han med filar afskurit sina starka bojor och slutligen med en af dess kolfvar uppbrutit de stenhallor som varit anbragte öfver brädestaket”


Han undkom lagens långa arm under ungefär en månads tid. I slutet av juli var det två bönder i Veddige som under en vandring kring ägorna fått syn på en säck innehållande tjuvgods, som var gömd i en veteåker och övertäckt med en kappa. Efter att ha rådgjort med varandra beslöt de sig för att samla ihop ytterligare tio beväpnade män och när kvällen kom låg dessa på vakt kring åkern och inväntade att någon skulle komma och hämta tjuvgodset. I skydd av mörkret kom så tre karlar smygande och när bönderna rusade upp tog tjuvarna till flykten. Man sköt två skott som tvingade en av dem att kasta sig ner på en åker och när bönderna omringade personen i fråga så framkom det efter en stund att det var självaste Österberg.


1832 var det dags igen då han dömdes för fjärde resan stöld. Nu blev det livstids fängelse samt 28 dagar på vatten och bröd. Han hamnade på Karlstens fästning på Marstrand. Enligt personbeskrivningen från fängelset var han 5 fot och 11 tum lång, d.v.s. ca 180 cm. Han hade enligt samma beskrivning mörkt trindlagt ansikte och spetsig näsa, bruna ögon, mörkbrunt hår och ögonbryn. Han var något flintskallig. Det står något om en ovanlig hemlighet, vad det syftar på kan man ju undra. Han ska enligt anteckningarna inte ha varit skrivkunnig.


Förhållandena på Karlstens fästning var riktigt hårda. Fångarna fick släpa runt på en tvåkilos järnkula runt ena fotleden för att förhindra rymning. Var fången extra rymningsbenägen förekom det att de fick bära järnkrona, ett fängsel som kunde väga över 30 kg. Med dessa tyngder som skavde hål i skinnet fick fångarna utföra det tunga arbetet med att släpa sten till fästningsbygget, så kallat Marstrandsarbete, en av de värsta straffarbetsvarianterna i Sverige vid denna tid. Matransonerna var snåla och vissa vintrar avled upp till 20 % av fångarna. Första gången Österberg steg in där lär han ha yttrat: ”Det ser ruskigt ut, men får väl passera över vintern!”



Trots säkerhetsåtgärderna lyckades Österberg rymma. I Aftonbladet kunde man i oktober 1833 läsa att fyra av de åtta livstidsarrestanter som avvikit från Marstrand nu gripits, en av dem var Österberg som greps vid Pater Noster-skären.


Gissningsvis blev Österberg extra noga övervakad efter detta och i anteckningarna finns exempel på hur han, både före och efter den rymningen, hölls fast med länkbojor, ringbultar, fotbojor och halsjärn.

Han ansökte om nåd tre gånger under 1840-talets första halva men samtliga ansökningar avslogs.


I början av mars 1849 frigavs han och någon vecka senare står han med i Krokstads inflyttningsbok. Han flyttade till Hällungstad i Hede där han, enligt fängelsets anteckningar, ska ingå i tjänst hos löjtnanten vid Kungliga Bohusläns regemente Adolf von Proschwitz. Kort därefter avled han i nervfeber.



Man undrar ju vad som fanns bland hans ägodelar och vem eller vilka som tog hand om det efter hans död? Kanske finns det fortfarande oupptäckta skattgömmor ute i markerna. Det får nog bli en tur till Österbergs sten till våren...


Charlotta Andersson Sandberg

facebook: Genealogista

https://helpmeup.se/e/genealogista


[1] Östra Sallerup (M) CI:2 (1792-1827) Bild 130 / sid 13 [2] Hovrätten över Skåne och Blekinge (K, L, M) DXIX:1 (1821-1826) Bild 36 [3] http://www.lassemajaguidning.se/historien-om-lasse-maja-carlstens-fastning/ [4] Tidningar.kb.se. Stockholms dagblad: 1830-12-02 [5] Tidningar.kb.se . Stockholms dagblad. 1831-04-21 [6] Tidningar.kb.se. Aftonbladet 1831-07-20 [7] Tidningar.kb.se. Aftonbladet 1831-08-09 [8] Karlstens fästningsfängelse (O) D:1 (1816-1834) Bild 225 [9] Karlstens fästningsfängelse (O) D:3 (1842-1849) Bild 360 [10] https://carlsten.se/om-carlstens-fastning/ [11] https://tidningar.kb.se/4112678/1833-10-28/edition/0/part/1/page/3/?q=%C3%96sterberg%20Carlsten&sort=asc [12] https://tidningar.kb.se/4112678/1833-10-28/edition/0/part/1/page/3/?q=%C3%96sterberg%20Carlsten&sort=asc [13] Karlstens fästningsfängelse (O) D:4 (1845-1853) Bild 2280, Hede (O) AI:5 (1846-1850) Bild 44 / sid 79, Hede (O) C:4 (1846-1860) Bild 70 / sid 291 [14] Tidningar.kb.se. Post och inrikes tidningar 1849-04-12

bottom of page