top of page

När skammen ledde till mord. Del 3

Brita Maria Skene 1833

Brita Maria var född 1808-10-10 på Sandudden i Skallsjö.[1]. Hon var dotter till båtsman Peter Canon och Maria Bengtsdotter. Det förklarar varför hon senare i livet kallar sig Kanon[2] Efter faderns död bor hon med modern och två systrar vid Tollered Nedergården i Skallsjö. Modern beskrivs som utfattig[3]. Senare bor de på Maden i Skallsjö[4]

Brita Maria flyttar till Marks härad 1829[5]


12 februari 1833 föddes i Skene ett levande gossebarn som kvävdes av modern efter senare gjord bekännelse. Moder till barnet var pigan Britta Maria Petersdotter på Skene gästgivargård[6]. 1833-08-17 flyttas hon till Norrköpings tukthus. Här används efternamnet Kanon[7].


Hon beskrivs i fängelsets anteckningar som lång till växten med ljust hår och blå ögon. Jag tolkar texten som att hon fött oäkta barn en gång förut men jag hittar inte när det skulle ha varit. Hon fick ganska gott betyg gällande innanläsning och katekeskunskap i fängelset. I texten beskrivs brottet som att hon med uppsåt att avdagataga barnet nedtryckt det i gyttjan under ett avträdeshus. Hon hade lyckats dölja sitt havandeskap och dragit sig undan för att föda i ensamhet. Hon uppger att hennes far dog då hon var fem år gammal[8] men att modern fortfarande bor kvar i Skallsjö, vilket stämde[9]


Hennes straff var tio års straffarbete, först var domen dödsstraff men den mildrades. Hon frigivs 29 augusti 1843[10] . Efter strafftidens slut skrivs på listan över personer med obekant hemvist i Skallsjö[11]. En period är hon piga i Klockaregården, Lundby. Här nämns inte hennes brott i hfl, vilket det gör på alla andra ställen[12]. Hon flyttar runt i Göteborgstrakten och när hon kommit till Göteborgs garnisonsförsamling tappar jag bort henne. Jag har inte heller hittat henne i Sveriges dödbok vilket kan betyda att hon avled innan 1860



Anna Christina Sätila 1887

Anna Christina föddes 1856- 05-15 i Kråketorp, Bollebygd[13]. Fadern heter Carl Peter Andersson f 1829[14]. När Anna Christina var liten var föräldrarna torpare i Werred lillegård i Björketorp[15]. Anna Christinas mor dör 1885[16] och efter det flyttar far och dotter till Göteborgs gamlestad.[17] Innan dess hinner fadern med att göra en kvinna i hans dotters ålder med barn, åtminstone anges han som fader i hfl[18]


Far och dotter var skrivna i Göteborgs gamlestad några veckor 1886. De hade kommit dit från Björketorp men flyttar snabbt vidare till Göteborgs Kristine[19] Därifrån går flytten till Sätila 1887. Anna Christina var redan med barn när de kom till Sätila[20]

Här bodde de i ett torp vid Torrås Västergård[21] Här står det att Anna Christina heter Andersson, annars anges oftast Carlsson.


Enligt födelseboken hittades ett oäkta gossebarn utanför Anna Christina Carlsdotters fars stuga. Modern till barnet bekände att hon dödat barnet direkt efter födseln.[22]

Hon hamnade på fängelset i Vänersborg[23]. Hon beskrivs vara av ordinär växt, ha trubbig näsa, trindlagt ansikte, rött hår och blå ögon. Straffet blir 4,5 år. Hon flyttades till Göteborgs kronospinnhus senare[24]. Hon bedömdes som fullt frisk och arbetsför. Straffades en gång under fängelsetiden för smuggleriförsök[25]


Anna Christina har ägnat sig åt vävnad och sömnad i hemmet enligt fängelseanteckningarna[26]

Hennes far bor kvar i Sätila och avlider där 1916[27]

Anna Christina flyttar runt mellan olika församlingar i Göteborg. Hon dör i Göteborgs Annedal 1935. [28]


Alma Karolina Älekulla 1906


Alma Karolina föddes i Hermundstorp, Öxabäck1885-01-21[29]. Så småningom fick hon 15 syskon, varav en hel del var halvsyskon. Hon var dotter till Anders Johan Andersson 1858-05-30 och Anna Britta Bengtsdotter f 1859-06-25. När modern var höggravid med femte barnet reser fadern till Amerika (med hennes bifall står det i hfl…[30]). Två år senare flyttar modern med barnen till Lunnabo i Älekulla[31] Fadern var i Amerika i fem år innan han kom hem igen. Barnaskaran utökades med fler barn[32]. År 1900 dör Anna Britta och året efter gifter Anders Johan om sig med Anna Josefina Larsdotter f 1878 i Älekulla. De får ytterligare nio barn[33].


Alma Karolina gifter sig 1906-10-12 med Johan Viktor Larsson. . En tid innan bröllopet, medan hon fortfarande bodde hemma, hade Alma Karolina fött ett odöpt oäkta gossebarn 1906-03-30 [34]. Alma Karolina och Viktor flyttar till Tranemo och får två barn


1911 flyttar familjen till Anabäckshult där Johan Viktors föräldrar bor och året efter flyttar de till ett soldattorp under Brastorp [35] Under tiden i Brastorp får de ytterligare tre barn och runt 1920 flyttar de till Tranebacken under Gäddarp nedergården[36]. I 1940 års folkräkning bor de på Björkelund och här slutar Alma Karolina sina dagar 1969[37].


I husförhörslängder och kriminalregister ser jag inget konstigt kring denna kvinna och hennes förehavanden men av en händelse fick jag se en notis i en svenskamerikansk tidning! Det visade sig att barnet som fötts 1906 hade dött strax efter födseln.

Av någon anledning begravdes barnet i Fritsla efter att rättsmedicinsk besiktning och liköppning genomförts[38]
























I Borås tidning 19060517 står det om domen. Det verkar som om man nu ser lite annorlunda på saken än i flera av de andra fallen. Här döms modern till et kort straff och man anser sig inte alldeles säker på att hon verkligen dödat barnet med berått mod om jag förstår det rätt.





I april 1906 kommer Alma Karolina till Vänersborgs länsfängelse. Dömd till 3 månaders fängelse för fosters läggande å lönn[39] Hon var 156 cm lång, hade brunt hår, blågrå ögon, ovalt ansikte, rak liten näsa och klen växt.

22 augusti blev hon frigiven[40] och kort därefter gifte hon sig alltså med Viktor och levde ett helt vanligt liv i den bygd där hon växt upp.


Att fortsätta sitt liv som Alma Karolina gjorde var långt ifrån självklart för flera av de andra kvinnorna jag skrivit om. Man blir rätt tagen när man ser det ena fallet efter det andra, hur samma historia liksom upprepas om och om igen. För att ett mord på ett barn skulle klassas som barnamord så var det på 1800-talet så att barnet skulle vara utomäktenskapligt. Alla de fall jag nämnt handlar om utomäktenskapliga barn. Ibland nämns en barnafader men oftast inte. Återigen slås jag av orättvisan, att det bara var hon som fick bära allt. Inte nog med att graviditet och förlossning kunde vara besvärliga och farliga. Skammen som kom efter den utomäktenskapliga förbindelsen var alltså ibland så svår att kvinnan inte såg någon annan råd än att ta livet av sitt eget barn. Jag försvarar på intet sätt handlingen i sig men jag tror att historierna kunnat få ett lyckligare slut om inte omgivningen dömde de ogifta flickorna och kvinnorna så hårt. Naturligtvis föddes många utomäktenskapliga barn till världen som ändå fick ett gott liv, men fallen jag beskrivit visar hur hård domen från samhället kunde vara.


Charlotta Andersson Sandberg

Facebook: Genealogista

[1] Skallsjö (P) C:3 (1774-1834) Bild 66 / sid 119 [2] Lerum (P) AI:1 (1813-1815) Bild 20 / sid 29 [3] Skallsjö (P) AI:1 (1819-1820) Bild 11 / sid 13 [4] Skallsjö (P) AI:3 (1822-1825) Bild 18 / sid 25 [5] Lerum (P) AI:4 (1826-1831) Bild 56 / sid 103 [6] Örby (P) F:1 (1825-1861) Bild 13, Örby (P) AI:10 (1832-1835) Bild 130 / sid 247 [7] Kriminalvårdsanstalten i Norrköping (E) DIIe:9 (1895-1897) Bild 440 / sid 27 [8] Kriminalvårdsanstalten i Norrköping (E) DIIId1:4 (1837-1846) Bild 430 [9] Skallsjö (P) AI:5 (1831-1835) Bild 44 / sid 75, Skallsjö (P) AI:8 (1840-1845) Bild 36 / sid 55 [10] Kriminalvårdsanstalten i Norrköping (E) DIIIa1:6 (1831-1835) Bild 980 [11] Skallsjö (P) AI:8 (1840-1845) Bild 74 / sid 131 [12] Lundby (O) AI:3 (1825-1848) Bild 17 / sid 25, [13] Bollebygd (P) AI:7 (1853-1863) Bild 131 / sid 247, Bollebygd (P) C:5 (1822-1860) Bild 170 / sid 329 [14] Sätila (P) AI:17 (1882-1890) Bild 256 / sid 247 [15] Björketorp (O, P) AI:7 (1853-1864) Bild 68 / sid 123 [16] Björketorp (O, P) F:1 (1861-1894) Bild 51 [17] Björketorp (O, P) AI:10 (1875-1887) Bild 286 / sid 277 [18] Björketorp (O, P) AI:10 (1875-1887) Bild 228 / sid 220, Björketorp (O, P) C:4 (1861-1894) Bild 99 [19] Göteborgs Gamlestad (O) AI:6 (1888-1889) Bild 62 / sid 307 [20] Göteborgs Kristine (O) AIb:3 (1883-1889) Bild 149 / sid 1145 [21] Sätila (P) AI:17 (1882-1890) Bild 256 / sid 247 [22] Sätila (P) C:7 (1861-1891) Bild 222, Sätila (P) F:1 (1883-1894) Bild 25 [23] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:38 (1887) Bild 1060 [24] Göteborgs kronospinnhus (O) DIIIaa:8 (1885-1889) Bild 530, Göteborgs kronospinnhus (O) DIIId:4 (1880-1897) Bild 39 / sid 402 [25] Göteborgs kronospinnhus (O) DIIIaa:8 (1885-1889) Bild 530 [26] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIga:7 (1881-1887) Bild 3630 / sid 341 [27] Sätila (P) AIIa:2 (1899-1917) Bild 1820 / sid 403 [28] Sätila (P) AIIa:2 (1899-1917) Bild 1820 / sid 403, Göteborgs Haga (O) AIIa:27 (1899-1907) Bild 166 / sid 7961, Göteborgs Annedal (O) AIIa:4 (1908-1934) Bild 92 / sid 688, Göteborgs Annedal (O) FI:3 (1932-1944) Bild 880 / sid 83 [29] Älekulla (P) C:4 (1895-1923) Bild 320 / sid 28 [30] Öxabäck (P) AI:23 (1882-1894) Bild 74 / sid 70 [31] Öxabäck (P) AIIa:1 (1895-1898) Bild 990 / sid 92, Älekulla (P) AI:12 (1872-1895) Bild 150 / sid 146 [32] Älekulla (P) AIIa:1 (1896-1928) Bild 1560 / sid 149 [33] Älekulla (P) AIIa:1 (1896-1928) Bild 1560 / sid 149 [34] Älekulla (P) C:4 (1895-1923) Bild 320 / sid 28 [35] Tranemo (P) AIIa:1 (1897-1911) Bild 4350 / sid 421, Älekulla (P) AIIa:1 (1896-1928) Bild 220 / sid 15, Älekulla (P) AIIa:1 (1896-1928) Bild 660 / sid 59 [36] Älekulla (P) AIIa:1 (1896-1928) Bild 1070 / sid 100 [37] Statistiska Centralbyrån (SCB) - 1940 års folkräkning H1AA:361 (1940) Bild 1650 / sid 13 [38] Älekulla (P) C:4 (1895-1923) Bild 970 / sid 16, Fritsla (P) F:1 (1895-1929) Bild 600 / sid 55 [39] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIga:12 (1904-1908) Bild 2700 / sid 243, Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:57 (1906) Bild 1510 [40] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:57 (1906) Bild 1510

Comentários


bottom of page