Jag hade med en artikel om nödåren i det senaste numret av Mark Rötter som ges ut av Marks Släktforskargrupp. De hade fått en fråga om hur det var under nödåren 1867-69 och jag blev själv lite nyfiken av hur det var. Jag har endast hört att det var svält under 1800-talet men riktigt vad förstod jag inte. Som komplettering till artikeln som ni kan läsa på Mark Rötter har jag i det här inlägget tagit med listorna som var grund material till den artikeln, siffermässigt i alla fall. Listorna är på döda/födda, in/utflyttade och befolkningsmängd under 1800-talet första hälft förutom Örby och Kinna där jag tagit med spannet 1772-1900. De här listor kommer finnas här i inlägget som bilder och i en fil för nedladdning för de som gillar samla på sig.
I den första listan kan ni utläsa hur Örby och Kinna har växt från 1772 till 1900. Örby hade hela tre gånger så många invånare 1772 men bara dubbelt så många 1900. Det är fortfarande väldigt mycket men om man ser till den procentuella ökningen hade Kinna 100% mer än Örby. Ni kan även se hur 1860-talet var för befolkningen, det var till och med en minskning stundtals i de båda orterna. Det kan inte ha varit lätt för markborna under den här tiden. Egentligen borde jag haft med Sätila i den här stapeln. För de hade faktiskt en väldigt stor befolkning under 1800-talet också, men de hade bara redogörelse fram till 1860 i kyrkoböckerna. Sätila kan ni läsa i listan längre ner.
På nästa lista har ni ett flertal socknar från Marks härad och vi ser att siffrorna är väldigt spridda. Konstigt nog hade Fritsla minst ökning under 1800-talets första hälft som ändå ligger nära Kinna och Borås. Hajom hade högst ökning och man kan undra om det hade för Surtans bördiga å-dal. Även grannsocknen Berghem hade en stadig tillväxt. De som har minst tillväxt ser ut att vara de som har stora ytor skogsmark och lite bördiga åkrar. Till de här socknarna har vi Älekulla, Seglora, Skephult, Sätila och Fritsla. Man kan undra varför Fritsla har en låg ökning för de ligger ju i Häggåns dal. Men Fritsla har så mycket större ytor av skog upp igenom skogarna mot Skephult och runt om.
Nästa lista känner ni igen om ni läst Mark Rötters senaste nummer. Det är en tabell över döda, skrivna i dödsboken i socknen. Jag har räknat med dödfödda barn i dödsboken men även de dödfödda i födelseboken. Så det kan förekomma dubbletter men det var en stor skillnad på dem. Det var ju även vanligt att folk gick utanför sin socken och då även dött där. De är medräknade då de var skrivna i socknen. Jag hade i början även tagit fram en lista där man såg skillnaden på döda och barn under tre år. Men den är inte rätt uppsatt efter de gamla pastoraten eller efter min senaste räkning där jag hade lagt till lite siffror. De gör nog dock inte så mycket procentuellt över häradet. Mellan åren 1865-1871 hade vi i snitt 30% dödlighet för barn under 3 år och det gällde även nödåren över hela Marks härad
Sista listan i detta inlägg berörande nödåren är som ni kanske kan gissa var in- och utflyttningarna. På vänster sida har ni inflyttningar och utflyttningar till höger. I Istorp och Kungsäters pastorat fanns det inget skilt register som det gjorde på de andra. Så de siffrorna är för alla socknar under pastoratet. Vi kan till exempelvis se att Sätila hade en väldigt hög utflyttning 1867. Och detta kan varit en effekt av att 1866 drabbades Sätila av en våg av scharlakansfeber som faktiskt tog fler liv än det värsta nödåret med råge. En socken som det riktigt ner för efter nödåren var Älekulla socken där antalet utflyttade steg och inflyttade minskade drastiskt.
Nästa del kommer vi läsa mer om hur dagstidningarna beskrev den hårda tiden. Och det finns en hel del som det skrevs om. Det skrevs till exempel om hur lite pengar väverskor från Torestorp tjänade. Hur landshövdingen ville skicka över två representanter till Amerika för att få mer order för förläggarna och massa mer.
Vill någon ha tillgång till informationen ovan i Excel så kan ni ladda ner den här. Det är en flik för varje bild!
Källor: Kyrkoböckerna
Comments