1 sep.7 min läsning

Torpen under Österbo, Lydde

Förra veckan när jag satt och gick igenom emigranterna från Mjöasjö i Öxabäck, stötte jag på en oäkta dotter Anna Olivia född i Fritsla. Hennes mor Johanna Maria Magnusdotter var född i Mjöasjö och flyttade till Fritsla för att arbeta. Där födde hon sin dotter Anna Olivia och när hon var tre år gammal flyttade de båda vidare till Lydde där hon arbetade hos fabrikören Packendorf. Här träffade hon sin blivande make och torparsonen Sven Persson på Österbo under Lydde. Jag blev nu även själv påmind om att jag besökte dess torpgrund för något år sedan och självklart blev jag mer nyfiken om vilka som levde här uppe på Lyddes skogaskifte.

Jag började först läsa i husförhörslängderna där jag följde Sven Persson bakåt i längderna. Han var född 1860 på ett av torpen under Österbo men hans familj hade flyttat hit från Olstorpet under Galtholmen 1853. Det fanns sedan tidigare ett torp och en backstuga men de låg då under Brättingstorp Storegård, Risäng. Under 1840-talet uppmättes ett laga skifte över byarna Brättingstorp, Gullberg och Åsletorp men även hemmanen Lydde, Lundsbo och Kulla. Vid det här skiftet bytte en hel del torp ute på skogsskiftena hemmansgårdar och likt så Österbo. Fortsätter vi bakåt under Brättingstorp Storegård kan vi hitta Österbo som tidigast i husförhörslängden 1810-1815. Men söker vi i Marks släktforskarförenings USB-sticka med Marks födelse-, vigsel- och dödböcker kan vi hitta en Sven Persson som föddes här 1793. Dessvärre finns inte någon husförhörslängd för det här året utan endast fram till 1792, innan det blir ett hopp fram till 1810.

Så vart börjar allt?

Den 7 november 1790 gifte sig landtvärnskarlen Per Grönbom på Ålgårdsslätts backstuga under Åsletorp Jönsagården, Källäng, med pigan Maria Andersdotter från Ginkalunda. Där fick de sommaren 1791 sonen Anders men strax därefter blev Per skriven med sitt riktiga efternamn Andersson. Om han tog avsked kan jag inte finna i på Centrala Soldatregistret. De lämnade Ålgårdsslätt och flyttade antagligen upp mot Ramnhultet där sonen Anders gick bort 8 månader gammal i mässlingen 1792. Troligtvis byggde Per vid den här tiden upp torpet Österbo som låg granne med Ramnhultet. Sommaren 1793 föddes på torpet deras son Sven och fem år senare sonen Anders. Men Anders avled i sviterna av magsjuka endast 10 månader gammal. Åren gick och den 28 november 1807 gick maken och fadern Per bort och Maria blev änka. När vi nu går in i vår första husförhörslängd blir det lite lättare att följa Österbos torp. Änkan Maria kom att leva länge som utfattig efter makens död och Österbo var nu en backstuga. Men sonen Sven kom senare att bli åbo över Österbo och det blev nu ett torp igen. Han gifte sig den 1 juli 1815 med pigan Ingrid Larsdotter från Lagerås. En annan intressant notis här i längden är ”15 hit föres soldattorpet”. Vilket man skulle kunna tolka som att ett soldattorp flyttades till Österbo 1815 när Sven gifte sig och blev torpare. Vilket soldattorp det kan röra sig om framkommer inte men Österbo låg under Brättingstorp Storegården vid den här tiden. Den 2 september föddes Sven och Ingrids dotter Anna men hon somnade in på årets största högtidsdag, julaftonen, endast 4 månader gammal i bröstfeber. Ingrid blev åter gravid hösten 1816 och till våren året därpå föddes dottern Anna Stina. En till dotter, Anna Britta föddes tätt inpå vintern 1818 men även hon somnade in ung endast 1,5 månad gammal den 3 januari 1819.

Runt åren 1818-1820 uppfördes nu en backstuga under Österbo och dess brukare var Lars Stefansson med sin hustru Britta Karlsdotter och deras dotter Anna Britta. De hade flyttat hit från Brättingstorp Hed där dottern föddes 1817. Lars som var född på Brättingstorp Storegård 1791 till åbon Stefan Larsson och Ellika Andersdotter blev senare satta på undantag. Han var även en tid förstärkningskarl till Kinna socken men när han gifte sig sommaren 1816 var Lars noterad som dräng. Lars och Britta fick sommaren 1820 åter en dotter som fick namnet Lotta och tre år senare sonen Karl. Dottern Lotta gick bort 3 år gammal hösten 1824 i engelska sjukan.

På torpet Österbo hände det lite otydliga saker runt den här tiden. Sven Persson med familj blev strukna i husförhörslängden 1819-1821 och Svens mor skrevs själv på torpet. Men i längden senare står familjen som inhyses på torpet. Jag kan inte heller se något unikt i längden som förklarar denna bo form. Sven och Ingrids enda dotter Anna Stina gick bort på nyårsaftonen 1820 endast 3 år gammal i bröstfeber. Nu hade de båda förlorat alla sina döttrar som fötts här på torpet och det var nog väldigt tuffa förhållanden här uppe på skogsmarken. Men hoppet om att bilda sig en familj försvann aldrig och tidigt 1821 föddes dottern Anna Stina. Två år senare föddes även deras första son Anders. De tog även in flickan Anna Stina Arvidsdotter på torpet som var född 1814 men vart hon kom ifrån har jag inte hittat. I september 1825 föddes sonen Johannes och nu var Sven noterad som torpare i födelseboken men fortfarande som inhyses i husförhörslängden. Året därpå gick Svens mor Maria bort 59 år gammal i lungsot och sommaren 1828 föddes sonen Elias.

Inne på backstugan hos Lars och Britta växte familjen också. Den 18 december 1826 föddes dottern Anna, 1829 sonen Nils Johan och 1831 dottern Edela. Inne på torpet föddes samma år sonen Andreas. Till våren 1834 föddes på torpet sonen Erik men han somnade in knappt 3 månader gammal i kikhosta. Svens hustru Ingrid var nu även noterad som befriad, sjuklig och utfattig men även Lars hustru Britta var sjuklig den här tiden. 1834 skrevs backstugan om till torp men Lars hade varit noterad som torpare i födelseboken sedan 1826 då dottern Anna föddes. Förklaringen till bostadstiteländringen kan man dock läsa i kommande husförhörslängd 1832-1841 då Sven Persson nu står på backstugan medan Lars på Torpet. Om de bytt bostad eller endast bytt torparkontrakt kan vi såklart aldrig få reda på. Men både Sven och hustrun Ingrid står nu som utfattiga. Dottern Anna Stina flyttade 1838 till Hajom och hösten 1839 gick sonen Karl bort endast 4 år gammal i kopporna. Deras äldsta son Anders flyttade också ut någon gång den här perioden.

Lars och Brittas äldsta dotter Anna Britta gick bort 20 år gammal våren 1837 i slag och Britta avled i sviterna av lungsot våren 1840. Det året flyttade pigan Maja Lisa Johansdotter in på Österbo och hon hade tidigare arbetat på torpen Stora Ramnhult, Änghagen och Björkåsen som låg intill Österbo. Det dröjde dock inte länge innan Maja Lisa och Lars fann ett tycke för varande och året därpå gifte de sig. Våren 1842 föddes deras gemensamma dotter Johanna Britta och 1845 flyttade sonen Nils Johan tillbaka från Åsletorp Månsagården. Samma år föddes dottern Lotta och sommaren 1847 sonen Johannes. Senare det året somnade dottern Lotta in 2 år gammal i kikhosta. Nils Johan flyttade åter ut 1848 till Lilla Ramnhult där han arbetade som dräng. Det intressanta med Nils Johan som jag inte tagit upp än är att han nämns inte i husförhörslängderna innan 1841 trotts att han föddes 1829. Han står heller inte med i Örbys födelsebok eller USB-stickan. Så vem den här Nils Johan kan vara är för mig ett stort frågetecken men står som son i den specifika husförhörslängden.

För den före detta torparen Sven Persson började nu barnen att flytta ut. Elias flyttade 1844 upp till husbonden på Brättingstorp Storegård för att arbeta som dräng i ett år innan han återvände. Johannes flyttade ut 1845 till Gullberg Högen och samma år började pigan Katarina Johansdotter arbeta hos Sven och Ingrid. Sonen Anders som arbetade som dräng på Brättingstorp Eriksgården fick ett tycke för pigan hemma hos föräldrarna och de gifte sig den 7 augusti 1846. Anders flyttade kort därpå upp till Österbo där deras dotter Kristina föddes den 28 december samma år. 1847 flyttade den lilla familjen till torpet Gillebro där den utfattige och före detta torparen Johannes Andersson och Johanna Hansdotter levde. På Gillebro gick Johannes och Johanna bort de kommande åren medan Anders och Katarina fick dottern Anna Stina samt Anders bror Andreas flyttade hit och levde som inhyses. Åter hos Sven på Österbo gifte sig sonen Elias den 28 december 1850 med pigan Anna Britta Larsdotter från Stora Ramnhult och de fick två månader senare dottern Edela Elisabeth.

Nu kommer vi fram till 1850-talet och det stora laga-skiftet var på väg att genomföras mellan gårdarna. Österbo kom vid det här skiftet att flyttas från Brättingstorp Storegård till Lydde men en familj kom ej att skrivas under Lydde. Detta kommer ni få läsa i nästa inlägg men jag tänkte först visa lite hur torpen låg uppe på skogslotten och hur det kom att se ut senare. Bläddrar jag i registret i laga-skiftet fram till numren runt 2800, kan man läsa namnet Östbo. På kartan finns här fyra byggnader och det är troligtvis två bostadshus och två ekonomibyggnader. Som ni kan se på kartan har jag markerat de två med olika färger. Det vita torpet är det som står längst in på 1900-talet. Medan den blå hade försvunnit fram till slutet 1800-talet och att ett annat torp hade uppförts till höger om det blå, samma distans som till det vita ungefär. Åkrarna verkar dock fortfarande varit brukade runt sekelskiftet 1900.

10 år efter det stora laga-skiftet upprättades ett nytt laga-skifte över Lyddes två hemman. Det ena hemmanet var det som idag är Lydde gård medan det andra hemmanet låg där Villa Valla ligger idag. Bostadshuset till det hemmanet såg ut att vara arbetsbostad mot sekelskiftet 1900 men revs i samband med uppförandet av Villa Valla 1907. Kartan ser likadan ut som den tidigare med de två torpen men det är i registret som namnen skiljer dem ifrån varandra. Det vita heter här Össbo medan den blåa heter Lilla Össbo och om man tänker i banorna att ordet ”lilla” kan härröra till det mindre av dem, kanske till och med backstugan. Men som ni nyligen läst så blev torparen Sven backstugusittare och Lars tvärtom. Hur det här helt ligger till kan vi ju såklart aldrig veta men namnen kan ge en fingervisning.

Här har ni lite kartor över Österbo och tidsspannet 1850-2024. Först ut har vi ett utsnitt från den första laga-skifteskartan från 1850. Den andra kartserien är från den häradsekonomiska kartan där jag markerat ut gränserna till de marker som hörde till torpen. Jag har lagt till en röd färg här på det torpet som uppfördes till höger om ”lilla Össbo”. Sedan har jag använt mig av markeringarna på de kommande kartorna som är från 1960-talet, satellit vy från 2024 samt en terrängskuggningskarta där man tydligt kan se odlingsrösena och andra intressanta ting. På ”lilla Össbo” kan vi se två riktigt stora odlingsrösen och kanske kan detta vara ursprungs platsen för Österbo?