Denna gång ska vi bekanta oss med Sven Håkansson Lustig. Sina första år tillbringade han i en backstuga i Örby socken. Pappan står inte med hos familjen i den första husförhörslängden, hans namn nämns bara i marginalen. Han är skriven i Malmö där han är husar[1]. Familjen är ”värnlösa”.
Fadern Håkan Lustig f 1794-08-28[2] bodde under Skene Bengtsgård under permissionstiden men var skriven vid regementet[3] i Malmö garnisonsförsamling[4]. Modern Edela Svensdotter f 1792-07-28 bodde med barnen i backstugan. 1838, när Sven var fyra år dog hans mor i lungsot[5] och året efter avlider även fadern[6].
Efter föräldrarnas död blir syskonen fattighjon som får gå runt på socknen[7]. De bor bland annat inhyses hos en annan backstugufamilj[8] . Sven finner sig inte utan rymmer härifrån. Enligt senare anteckningar ska han ha rymt ett flertal gånger redan i tidig ålder och gett sig ut på vägarna till fots, vid något tillfälle ända ner till Skåne[9]. Under en sådan vandring kom han i kontakt med en sotare och lärde sig dennes yrke. Han var vid flera tillfällen satt i såväl skomakeri-som skrädderilära men han rymde från bådadera. Han blev också vid något tillfälle straffad för sturskhet mot skolmästaren.[10]
I motsats till många andra var supandet inget större problem eftersom han ”hamnade för tidigt på fängelserna för att få utvecklat dryckenskapsbegär”[11] Därmed inte sagt att han skötte sig. Under sina tidiga vandringar gjorde han sig skyldig till snatteri ett flertal gånger.
Första gången han dömdes var 1851. Då dömdes han av Marks häradsrätt för första resan stöld med inbrott[12]. Den då 17-årige Sven fick 23 dagar på vatten och bröd.
1852 kom han till Karlsborgs garnison, dömd till två år för försvarslöshet[13].Eftersom han inte brytt sig så mycket om undervisning tidigare i livet dröjde det ända tills nu innan han för första gången fick ta nattvarden[14]. Han avverkade en del av straffet på Rindö, där en annan av statens kronoarbetskårer fanns[15].
1854 dömdes han återigen för försvarslöshet och kom återigen till Karlsborg men rymde efter några månader så lyckades han rymma därifrån[16].
Ställd inför krigsrätt på Karlsborg 1855 enligt kriminalregistret[18]. Nu syns namnet Bergvall för första gången. Det här med att använda sig av andra namn kommer han, som vi snart ska se, att bli lite av en specialist på.
1855 kom han från Mariestads länshäkte till Malmö centralfängelse[19] 40 par spö och två års allmänt arbete blev det denna gång. Efter en vända till Vänersborg 1857 tyckte man att han skulle tillbaka till Karlsborg för att arbeta av den tid som var kvar när han rymt därifrån tidigare[20]
Det hann inte gå mer än några veckor förrän han återigen rymde därifrån. Efter att alltså byggt på sitt syndaregister så döms han igen för såväl tredje resan stöld, rymning och ”munderingspersedlars förskingring” . Han hamnar i Malmö i början av 1858 men efter ett och ett halvt år lyckas han ta sig ut därifrån och gör sig skyldig till nya stölder.
Man var inte alldeles nöjd med hans uppförande när han väl var innanför murarna heller. Sabbatsbrott, hotelser och okvädningsord mot bevakning ledde till vatten och bröd-straff när han satt i Malmö. Det fick honom knappast att lugna sig. Det var snart dags igen. Det blev fler bestraffningar i form av prygel och nya perioder på vatten och bröd eftersom han stört ordningen och gjort ett flertal rymningsförsök. ”Tillsammans med en annan straffånge, Wilhelm Andersson, hade han, sedan de dyrkat upp dörren till förrådet och fått nödiga klädespersedlar krupit upp och dolt sig under själva taket å citadellet. Här låg de gömda under 3 dygn. Hettan under dagarna var förfärlig. De drucko sin egen urin. Andersson ville att de skulle ge sig tillkänna men hotades av Lustig till livet. Under tiden denne låg insomnad rörde Andersson sakta vid takpannorna varvid det nedföll murbruk som väckte vaktens uppmärksamhet. De upptäcktes och straffades såväl för stöld som för rymningsförsök.”[21]
1860 döms han igen, nu använder han namnet Wennerström. Ett namn som han tydligen ska ha lånat av sin bror[22]. Jag har dock inte hittat något om att någon av bröderna kallat sig så.
Intogs i Malmö 1861. Straffen byggdes på hela tiden eftersom han så ofta rymt och gjort sig skyldig till nya brott, både innanför och utanför fängelsets murar. Så småningom hade han jobbat ihop ett straff på 12 år. I ett och ett halvt år satt han i cell, sen förflyttades han till Karlskrona, till extra fångklass. Den klassificeringen fick fångar som av olika anledningar var extra besvärliga, de som rymt exempelvis[23] Under tiden här omnämndes han i tidningarna för att han återigen försökt rymma[24]:
När han släpptes 1875 hade han suttit i fängelse mer eller mindre oavbrutet i 24 år. Han vistades nu i Småland där han använde sig av namnet Högström. Här kände ingen till hans förflutna och han höll sig i skinnet ett bra tag och arbetade som sotare. Under denna tid var han tillsammans med en piga och hade med henne två barn.
December 1881 häktad i Värnamo för stöld[25]. Här är det en riktig röra i kriminalregistret. Tydligen är man osäker på hans namn, här finns förslag på såväl Fredrik Håkansson Högström eller Sven Håkansson Lustig eller Wennerström eller Bergvall! Längre ner i texten förtydligar man att det är Sven som gjort sig skyldig till brottet i fråga, fjärde resan stöld[26]. Han har tydligen begagnat sig av sin brors namn lite när det passat. Den icke ont anande brodern var tydligen skomakare i Kinna Arvidsgård och inte straffad för något. Denna gång hade Sven efter en utflykt till Värnamo begett sig till en drängstuga i Kålltorp där han ofta övernattat och skulle be att få sova där. När ingen var hemma drog han i sig en del brännvin och fick med sig kläder därifrån. Han hittade senare sovande vid landsvägen med de stulna kläderna bredvid sig.
Nu blev det livstids straffarbete för Sven enligt kriminalregistret. Han släpptes dock efter fyra år enligt polisunderrättelserna[27].
Foto 1885[28]
För de slantar han hade med sig från fängelset köpte han in handelsvaror för att ”idka småhandel”. Detta gick dock inget vidare och han återgick till sotaryrket[29]. Nu blev han dock inte väl mottagen längre på de platser där han förut rört sig, folk hade väl hört ryktet om vad han gjort kan man gissa. Han begav sig istället till nordöstra Småland där han förutom sotaryrket ägnade sig åt ståltrådsarbeten. Här hade han sällskap med en torpardotter som han hade ett barn ihop med.[30]
1888 dömdes han i Jönköping för femte resan stöld.[31] Första året satt han i cell på Långholmen I februari 1890 förflyttades han till Malmö.[32]
Anledningen till straffet var att han återigen gjort sig skyldig till ett flertal stölder. Tidningarna beskrev det så här:
Vid Tveta häradsrätt företogs den 18 augusti å länsfängelset rannsakning med skorstensfejaren Sven Håkansson Lustig som därvid till en början fick redogöra för sina levnadsomständigheter- ett långt register av brott mot äganderätten. Fyra gånger är han straffad för stöld och under sin fängelsetid har han två gånger funnit utvägar att tillägna sig andras tillhörigheter. Senast frigavs han den 16 augusti 1885 från Malmö straffängelse och har efter nämnda tid uppehållit sig som kringvandrande sotare i Östra och Västra samt i Norra och södra Wedbo härader av Jönköpings län. På senare tiden hade han gjort bekantskap med en kvinna, ett fattighjon från Flisby, vilken gjort honom sällskap på hans vandringar. De hade ett barn tillsammans och ämnade, sade han, att ordentligt vigas vid varandra till hösten om inte rättvisan kommit emellan och lagt beslag på honom.
Han erkände följande stölder:
En natt i början av juli månad beredde han sig genom fönstret inträde till loftet av en visthusbod hos arrendatorn Gustaf Winkvist i Hästerum, Nässjö socken, och tillägnade sig ett stycke läder av en kohud värderat till 2 kr och några kakor rågbröd. Med lädret lagade han sin byxor, men brödet åt han upp. Målsägaren återfick vid rätten läderbiten som frånsprättats byxorna.
Morgonen den 25 juli bultade han på i en stuga Björkelund under Sundsholm i Persnäs socken. Endast en sjuårig flicka fanns inne. Under förebärande att han medförde brev till flickans moder Hedda Henriksdotter lockade han flickan att öppna och inkommen befallde han flickan att visa honom var moderns penningar funnos annars skulle han, visande henne en kniv, skära halsen av henne. Då hon icke kunde lämna upplysning om var några penningar funnes nöjde tjuven sig med att tillgripa tvenne fickur och en plånbok som han kom över, varefter han avlägsnade sig, vid utgången igenspärrade förstugudörren så att flickan ej skulle komma ut.
Från detta ställe vandrade Lustig till ett ställe Nybygget under Ryssby i Barkeryds socken, där en ensam kvinna, hustrun Hedda Johansdotter bodde. Efter kl. 12 på natten beredde han sig med hjälp av en stege genom fönstret inträde å husets vind och därifrån genom trappan in i stugan. Vid inträdet mötte han hustrun Johansdotter som blivit väckt av något av honom förorsakat buller. På hennes fråga vem han var och vad han ville svarade han, höjande en yxa som han bar i ena handen: Tig! Lämna dina penningar! Eljest hugger jag huvudet av dig. ”De ligga i skåpet” svarade den av skrämsel nästan halvdöda kvinnan. ”Gott” svarade inbrottstjuven. Gå då och lägg dig, eller får du skylla dig själv för följderna. Inför rätten påstod han att hotelserna inte varit allvarligt menade utan avsedda blott att skrämma.
Under väl en och en halv timma rannsakade han härefter huset och tillägnade sig en börda av klädespersedlar, täcken, ull mm.
Vid utgången reglade han även här ingången utifrån. Han gömde sakerna i en i närheten belägen ängslada, varefter han ämnade besöka en person Sven Pettersson i Anneberg under Hästerum för att betala en skuld på 3 kr till denne. Som han ej träffade honom återvände han till de stulna sakerna och blev då gripen av 8-9 personer som alarmerade av Hedda Johansdotter givit sig ut på spaning efter tjuven. Målet uppsköts på tre veckor i och för inhämtande av utdrag ur bestraffningshandlingarna för den häktade. Åklagaren, kronolänsmannen Rendahl, fann det även nödigt att den tilltalades fästekvinna och den nämnde Sven Petterson i Anneberg blev hörda i målet innan det avgjordes.[33]
Det blev livstid och denna gång kom han aldrig ut igen. Han avled i Malmö centralfängelse 1898-01-09[34]
Och så en ,liten parentes..
Han hade en son med kvinnan från Flisby som jag faktiskt hittade i födelseboken[35]. I denna notis kallar Sven sig för Högström. Sonen hette Carl Fredrik och föddes 1888-04-07. Modern hette Klara Charlotta Andersdotter f 18530823 och var skriven på fattighuset[36]. Carl Fredrik var hennes femte oäkta barn och ytterligare två föddes senare[37]. Flera av hennes barn dog som små. Carl Fredrik föddes i Hästerum, Nässjö socken. Det var i dessa trakter som Sven gjorde sig skyldig till ett flertal brott den sommaren.
Efter ett kringflackande liv verkar Klara Charlotta så småningom ha stadgat sig.1900 tar hon några av barnen med sig och flyttar till Ockelbo.[38] Hon gifte sig 1908 och hamnade i Järvsö i Gävleborgs län[39]. Mannen i fråga var korgmakare och född i Lund så det är troligt att även han hunnit se en del av Sverige innan de hamnade här[40]. Mot slutet av sitt liv fick hon återigen fattigunderstöd. Hon levde kvar i Järvsö till sin död 1935[41].
Sonen Carl Fredrik var en av dem som följde med till Ockelbo enligt husförhörslängden men efter några år var han tillbaka i södra Sverige igen. På något ställe ser det ut som att han var fosterbarn i Flisby vid ungefär samma tid så jag är inte helt säker på att han verkligen följde med norrut[42]. Han skrevs 1907 in vid nionde matroskompaniet i Karlskrona amiralitetsförsamling.[43] Han dömdes till två månaders fängelse för våld mot förman[44]. Han blir så småningom smed, gifter sig och får två döttrar. Ett tag arbetar han som metallduksvävare vid Bruzaholms bruk i Ingatorp[45].
Charlotta Andersson Sandberg
facebook: Genealogista
[1] Örby (P) AI:7 (1825-1826) Bild 82 / sid 153
[2] Malmö garnisonsförsamling (M) AI:1 (1819-1825) Bild 109 / sid 103, Malmö garnisonsförsamling (M) AI:2 (1825-1832) Bild 27 / sid 23
[3] Sveriges släktforskarförbund: Sveriges dödbok 9, 1815-2022
[4] Malmö garnisonsförsamling (M) AI:2 (1825-1832) Bild 27 / sid 23
[5] Örby (P) F:1 (1825-1861) Bild 21
[6] Örby (P) F:1 (1825-1861) Bild 24
[7] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:7 (1888-1889) Bild 770 / sid 74
[8] Örby (P) AI:13 (1851-1861) Bild 203 / sid 359
[9] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:7 (1888-1889) Bild 770 / sid 74
[10] Karlsborgs garnisonsförsamling (R) AI:16 (1849-1861) Bild 134 / sid 131
[11] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:7 (1888-1889) Bild 770 / sid 74
[12] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00097310_00028#?c=&m=&s=&cv=27&xywh=-6%2C1322%2C2062%2C1370
[13] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:7 (1888-1889) Bild 770 / sid 74
[14] Karlsborgs garnisonsförsamling (R) AI:16 (1849-1861) Bild 134 / sid 131
[17] www.tidningar.kb.se svenska tidningen 18550418
[18] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00097310_00029#?c=&m=&s=&cv=28&xywh=-154%2C-76%2C2474%2C1645
[19] Malmö centralfängelse (M) DIIIa:22 (1849-1859) Bild 870 / sid 82
[21] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:7 (1888-1889) Bild 770 / sid 74
[22] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:7 (1888-1889) Bild 770 / sid 74
[23] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:7 (1888-1889) Bild 770 / sid 74, https://books.google.se/books?id=vhY-AQAAMAAJ&pg=RA5-PA21&lpg=RA5-PA21&dq=extra+f%C3%A5ngklass&source=bl&ots=GgNmfZ1Pp4&sig=ACfU3U0zYY21_V0YDgNVPb815rRHY9Nnmg&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwijqZfu3teDAxU-AxAIHSguBm04ChDoAXoECAQQAw#v=onepage&q=extra%20f%C3%A5ngklass&f=false
[24] www.tidningar.kb.se Göteborgs handels-och sjöfartstidning 18720420
[25] Örby (P) AI:17 (1872-1881) Bild 380 / sid 730
[26] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00097310_00034#?c=&m=&s=&cv=33&xywh=1916%2C56%2C2472%2C1643
[27] Polisunderrättelser (o) 1885 (1885) Bild 2520, https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0004119_00219#?c=&m=&s=&cv=218&xywh=-2928%2C-234%2C8715%2C4679
[28] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/B0004119_00219#?c=&m=&s=&cv=218&xywh=-159%2C420%2C3502%2C1880
[29] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:7 (1888-1889) Bild 770 / sid 74
[30] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:7 (1888-1889) Bild 770 / sid 74
[31] Örby (P) AI:19 (1882-1894) Bild 283 / sid 524, Polisunderrättelser (o) 1888 (1888) Bild 2130
[32] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIaa:22 (1889-1890) Bild 1400 / sid 6708, Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIda:7 (1888-1889) Bild 770 / sid 74
[33] www.tidningar.kb.se Jönköpingsposten 18880821
[34] Örby (P) AIIa:3 (1895-1904) Bild 2490 / sid 1, Polisunderrättelser (o) 1898 (1898) Bild 170
[35] Flisby (F) C:7 (1877-1894) Bild 59 / sid 107, Nässjö (F) CI:5 (1861-1889) Bild 212 / sid 415
[36] Flisby (F) AI:12 (1881-1890) Bild 370 / sid 723
[37] Flisby (F) AI:13 (1891-1900) Bild 390 / sid 375
[38] Flisby (F) AI:13 (1891-1900) Bild 390 / sid 375
[39] Järvsö (X) AIIa:3 (1904-1913) Bild 4320 / sid 416
[40] Järvsö (X) AIIa:6 (1913-1922) Bild 1390 / sid 484
[41] Järvsö (X) AIIa:16 (1932-1941) Bild 2960 / sid 1384
[42] Flisby (F) AIIa:1 (1900-1911) Bild 62 / sid 59, Flisby (F) AIIa:1 (1900-1911) Bild 393 / sid 390
[43] Karlskrona amiralitetsförsamling (K) AIIa:9 (1896-1923) Bild 1080 / sid 101
[44] Karlskrona amiralitetsförsamling (K) AIIa:17 (1897-1924) Bild 410 / sid 37
[45] Ingatorp (F) AIIa:8 (1932-1942) Bild 190 / sid 305