top of page

Äldsta artikeln Kattunga

Uppdaterat: 4 feb.

I min segdragna serie ”Den äldsta artikeln” från varje socken i Marks härad som har hållit igång i något år nu, kommer jag till Kattunga socken. Det finns så mycket annat att skriva om också men nu kikar vi in lite i vad vi kan hitta i Kungliga bibliotekets dagstidningsarkiv. Upplägget är om någon minns det, att jag ska försöka hitta den äldsta artikeln, början 1800-talet, mitten 1800-talet och slutet 1800-talet.

 

Den äldsta artikeln jag kan hitta är från den 29 oktober 1759 och publicerades i Posttidningar. Frälsehemmanet Bua skulle läggas ut för högstbjudande och för att vara med i bjudningen behövde man resa upp till Borås.

 

”Frälsehemmanet Bua et halft, i Elfsborgs Län, Marks Härad, Surteby giäld och Kattunga Socken belägit, bestående af hwarjehanda goda förmåner så til åker som äng, med Bokskog och Fiske, kommer den 15 Dec. nästk. I Båråhs Stad til den mästbiudande genom offentlig auction af försäljas. Widare underrättelse om beskaffenheten kan i orten erhållas.”


Bua by innan första skiftet 1792, källa: Lantmäteriet
Bua by innan första skiftet 1792, källa: Lantmäteriet

När jag läser i Mantalslängderna över Kattunga kan jag inte se något riktigt skifte i ägarna av de tre hemmansgårdarna. Under åren 1758-1778 levde här männen på Bua 1/8 Jöns Svensson och sonen Lars Jönsson, Bua 1/8 Lars Månsson och Bua 1/4 Olof Olofsson. Så vem som blev en ny ägare kan jag inte hitta. Samma mantalsfördelning fanns 1792 då första skiftet utfördes av Bua by. På kartan kan man se hur alla byggnaderna låg samlade. 1792 var det Carl Torbjörnsson som ägde Bua 1/4 och hans gård låg troligtvis kvar i mitten av de två mindre 1/8 mantalen och hette Bua 1:2 1950. De andra låg norr och söder om och ägdes av Sven Jönsson och Bengt Larsson, som båda kanske var sönerna till Jöns Svensson och Lars Månsson. Det ser ut som den södra gården flyttades ut från byn och blev senare Bua 1:4, idag 1:11, Kattunga Lillebo.

 

 

När vi nu går in på 1800-talet kan vi läsa den 22 januari 1821 om en hustru som sökt sin make Landtvärnisten Andreas Flyg som slutade svara på brev i november 1808 efter att han blivit kommenderad till Stockholm samma år. Anledningen till efterlysningen var för att hon efter alla år ville gifta om sig men kunde inte göra det då hon var gift. Tror aldrig hon kom att få något svar och gifte då om sig.

 

”Som min man, Landtwärnisten Andreas Flyg, hwilken år 1808 blef till Stockholm commenderad, och sedan d. 5 Nov. samma år ej låtit höra af sig, eller upplysning kunnat erhållas om han derstädes aflidit; ty warder han, så wida han ännu lefwer, på detta sättet anmanad att inom natt och år från det denna annonce warder i allmänna Tidningarne införd, sig inställa hos mig, som i annat fall ingår nytt gifte; hwilket tredje gången kungöres. Kattunga d. 1 Dec. 1820.”

 

1808 var året då Danmark, Norge och Ryssland förklarade krig mot Sverige och kungen kallade in flera tusen unga män som blev landvärnssoldater. Dessa unga män mellan 18 och 25 år gamla hade inte fått någon riktig militärutbildning och var illa rustade men Sverige behövde skydda sig mot fienden. Flera av de här landvärnssoldater kom att skickas över till Finland där Ryssland till slut vann 1809. Förutom att soldaterna stupade i de blodiga slagen var det också sjukdomar som krävde många liv i Finland. Jag har försökt söka runt efter mer källor men det är tyvärr till böcker man måste ta sig för att hitta mer information om detta krig och landvärnssoldaternas öde i Finland. Maken Anders Flyg kom antagligen vara en av de flera tusen män som stupade i Finland.

 

 

När vi närmar oss mitten av 1800-talet kommer vi titta lite närmare på kvinnans rättigheter, eller snarare bristen av den.  1846 miste Anna Brita Olofsdotter sin make Börje Gustafsson som var arrendator av Kattunga Flugugård 1/2 mantal. Trots att Anna Brita här var 35 år gammal och hade fyra barn blev hon omyndigförklarad när hon blev änka. Och i Post- och Inrikes Tidningar kunde man läsa 1847 att under Marks härads hösteting förordnat en Gode man för Anna Brita. Det framkommer inte vem det är i husförhörslängderna, men varför skulle inte hon klara sig själv liksom?


”Förmyndare-Förordnanden.

Under 1846 års Hösteting med Marks härad har Härads-Rätten dels förordnat Gode män för Enkorna Börta Eriksdotter i Letebo och Anna Brita Olofsdotter i Kattunga Flueg… Skene Tingsställe den 23 december 1846.”

 

Anna Brita hade som sagt fyra barn, sönerna August, Johan Peter och döttrarna Anna Greta och Anna Josefina. Efter att sonen August blivit myndig kom han att bli hemmanets nya arrendator. Anna Britas far Olof Petersson och fastern Elin Andersdotter flyttade även hit 1856 från Grevared Pellagård i Fotskäl. Sonen August gifte sig i oktober 1862 med Maria Johansdotter från Berghem och syskonen flyttade sakta ut de kommande åren. Modern Anna Brita fick flytta in på undantaget medan August familj växte sig större med barnen Birger, Anna Sofia, Alma, Emma och Gustaf Julius. Men döttrarna Anna Sofia och Emma somnade in redan efter tio dagar och två år. Sommaren 1870 och vintern 1871 somnade Anna Britas far och faster in hela 84 år gamla båda två. August och Marias familj växte ännu mer de kommande åren med sönerna Gustaf Julius, August Harald, Carl Adrian (dövstum) och Bror Oktavius. Den 8 februari 1880 gick änkan Anna Brita bort 68 år gammal i lunginflammation. Den dövstumme sonen Carl Adrian kom senare att sättas in på dövstumanstalten i Skara men här framkommer inte något årtal.

 

Här är ett litet stycke från Vänersborgs museum på Digitalmuseum om anstalten.

 

”Efter beslut av Älvsborgs läns landsting inrättades år 1877 en skola för hörselskadade och döva, då kallade dövstumma, barn i Vänersborg. Sina första lokaler fick skolan i den så kallade Villa Augusta, en doktorsvilla vid Vänersborgs lasarett. År 1885 fick man egna lokaler på Kyrkogatan 12 och i hård konkurrens med Göteborg beslutades att Det Fjärde Distriktets Dövstumskola skulle förläggas till Vänersborg. En för ändamålet anpassad skolbyggnad uppfördes vid Edsvägen söder om staden och verksamheten kunde starta i nya lokaler 1896. Skolan kom snart också att öppna för undervisning av döva med flerhandikapp och under ledning av lärar- och rektorsparet Elisabeth Anrep-Nordin och Fredrik Nordin utvecklades en internationellt uppmärksammad pedagogik.

 

Skolan bedrev även en betydelsefull yrkesutbildning som borgade för elevernas framtida sysselsättning inom något hantverk. År 1965 bytte skolan namn till Vänerskolan.”

 

Åren går och sommaren 1888 gick August äldste son Birger bort 26 år gammal i lungsot. Fadern August som nu även titulerade sig som nämndeman och före detta ledamot i andra kammaren i Marks härad gick bort två år senare i februari 1890 i alkoholism och visst kan de här titlarna inneburit ett stort ansvar som han dämpade med spriten.

 

I Borås Tidning kunde man läsa att en öppen och frivillig auktion försälja Augusts sterbhus till högstbjudande. I hans ägo kunde man läsa:

 

”…derå födes 15 nötkreatur och 3 hästar, jorden är af utmärkt beskaffenhet, skog finnes både till husbehof och afsalu; hemmanet får af en blifvande köpare genast tillträdas; dessutom försäljes hälften i Kattunga tillmjölqvarn, ett torp, innehållande cirka 4 tunnland jord, och 24 års arrenderätt till Björketorps hed, äfvensom all boets lösa egendom bestående af möbler och husgerådssaker, linne och fjäder, den aflidnes gångkläder, koppar, glas och porslin, åker och körredskap, kreatur: en hingst, 2 fölsto, 9 st. kor, 4 qvigor samt 2 drägtiga svinkreatur, jemte en del potäter och spanmål.”

 

Det var inget dåligt hushåll får man säga och han som köpte upp hemmanet var inte mindre än August granne August Andersson, ägare av Kattunga Reutershof. Änkan Maria Johansdotter med barnen fick då hyra gården men de flyttade skyndsamt ut de kommande åren. Sönerna Gustaf Julius och August Harald flyttade ut 1891 till Öxnevalla och Falköping. Dottern Alma gifte sig sommaren 1892 med Handlanden och ägaren August Larsson av Holmåkra Svenningsgård och fick de kommande åren August Lovisa maria, Anna Helena och Lars Birger. Bror Oktavius flyttade ut vintern 1893 till Öxnevalla och sist modern och änkan Maria och dövstumme sonen Karl Adrian flyttade till Holmåkra Svenningsgård för att leva med dottern Alma och hennes make August. Nu var det ingen som levde kvar på hemmanet Flugugård 3/4 och hemmansgården revs. Almas bror August Harald flyttade hit till Holmåkra 1895 för att arbeta som Bokhållare men flyttade några månader senare upp till Norrköping.

 

August Börjessons Flugugård låg mellan Reutershov och Kattunga kyrkoruin. I husgrunden växer sig ett ståtligt träd och på ena kortsidan står en väldigt gammal gravsten med inskriptionen ”Ågården…”.


 

Vi kikar väl in lite på 1900-talet på Svenningsgården också? August och Almas familj växte åren 1900-1907 med barnen Augusta Lovisa Maria, Johan August, Johan August, Anders Harald och Alma Oktavia. De tog även in barnet Åke Lennart 1918 som fosterson, vilket var Almas avlidne bror Bror Oktavius son. Bror Oktavius som gick bort våren 1915 under Holmåkra Svenningsgård där han arbetade som Bokhållare. Han var gift med Anna Davida Edvardsdotter f. i Kinna och hade tillsammans barnen Karl Filip, Åke Lennart och Brita Elsa Maria. Åke Lennart blev fosterson hos faster Alma, brodern Karl Filip flyttade in på Bäckadal hos änkan Johanna Albertina Magnusdotter men flyttade efter hennes bortgång 1921 till Bua i Kattunga där han blev fosterson till ägaren Axel Linus Andersson och Alma Andreasdotter av Bua 1/4. Änkan Anna Davida och dottern Brita Elsa Maria flyttade tillsammans till Hajom.

 

 

Till den sista artikeln som publicerades i Norra Hallands Tidning sensommaren 1894. Kan vi läsa att lyckan äntligen kom till ett torparpar som varit gifta och barnlösa i 18 år. Men blev lyckan långvarig?

 

”Aderton års barnlöst äktenskap välsignadt med barn torde höra till sällsyntheterna. Detta har i dagarne inträffat i det ett torparefolk i Kattunga socken af Marks härad hugnats med en liten verldsmedborgare, som kan glädja sig åt att vara den förste i ordningen, oaktadt makarne varit gifta i aderton år och nu äro mellan 40 och 50 år gamla, meddelas till N. H. T. Vestkusten.”

 

Det gifta paret var Anders Johansson och Christina Börjesdotter, båda födda 1851 gifte sig vintern 1876. Christina växte upp på Stentångens torp under Kattunga Flugugård och levde där med sin bror August Börjesson. Båda föräldrarna hade redan gått bort och Christina flyttade då in hos Anders som bodde hemma hos sina föräldrar Johannes och Johanna på torpet Ljunglid under Kattunga Kronogård. Åren gick men Anders och Christina fick inga barn. Vintern 1886 gick Anders mor Johanna bort 70 år gammal och vintern 1893 flyttade fadern Johannes ner till Veddige. Anders tog nu över torpet som fick namnet Munkestorp och precis som fadern flyttade ut blev Christina gravid. Det kanske hade varit en spänd tid på torpet som gjorde att de aldrig fick barn tidigare. Finns mycket som kan ligga bakom svårigheter att allt klaffar. Men som sagt månaderna gick och sommaren 1894 föddes deras son Johan Birger och Anders och Christina var nu 43 och 42 år gamla. Men livet och lyckan fanns inte med hos den nyblivna familjen. Det året Johan Birger fyllde 5 år somnade hans mor Christina i sviterna av magcancer endast 48 år gammal.

 

Anders och sonen Johan Birger levde kvar några år på torpet innan de flyttade här ifrån vintern 1904 till Sandvik under Kattunga Lund där Anders blev torpare. Under de tidigare åren som änkling kom Anders att fatta tycke för torpardottern Johanna på Krokens torp under Kattunga Kronogård. Hennes mor Lotta hade gått bort vintern 1902 och hon levde där ensam med sin far Karl. Anders och Johanna gifte sig våren 1909 och de fick sommaren 1913 sonen Lars Georg. Anders var nu 62 år gammal och Johanna 45 år. Tre år senare blev sonen Johan Birger skriven på sidan ”Bok över obefintliga” så han kan ha flyttat utan att säga till prästen om ett betyg. Han återvände dock redan två månader senare men flyttade direkt upp till Lundby i Göteborg. På Krokens torp hade Johannes far gått bort 1914 och 1919 flyttade Anders och Johanna från Sandvik och in på Krokens torp som också låg vid Sandvik. De två måste varit väldigt barnkära för 1919 och 1920 hade de tre fosterbarn hos sig. Först hade vi fosterdottern Gunborg Margareta Karlberg som endast var 1 år gammal när hon flyttade hit från Nääs fabriker i Skallsjö där hennes mor Tora Konstantia Karlberg var tjänarinna. Det andra fosterbarnet var den 3-årige Sixten Roland Karlsson från Skövde. Hans föräldrar var Karl Karlsson och Anna Maria Larsson. Siste fosterbarnet var även hon från Nääs fabriken i Skallsjö. Sigun Linnia var också bara 1 år gammal när hon kom hit och hennes mor var Stefania Karlberg. Kan hon varit syster med Tora Konstantia må tro? Hon flyttade ut strax efter det igen.

 

Det gick några år på torpet och våren 1924 gick Anders och Johannes enda son Lars Georg bort, endast 10 år gammal i hjärtslag. Året därpå gick även Anders bort 74 år gammal i influensa och magblödning och Johanna blev nu ensam med två av fosterbarnen. Åren flyger iväg på torpet och vintern 1937 flyttade fosterdottern Gunborg Margareta Karlberg upp till Kinnarumma. Två år senare var det fostersonen Sixten Roland Karlssons tur som flyttade till ”Tanled”, ser inte riktigt vad det kan vara där. Sixten Roland flyttade dock hem igen några månader senare men sommaren 1942 flyttade han upp till Kinnarumma och året därpå följde även Johanna med och torpet Krokens torp blev öde.


Kroka-Johannes, Krokens torp, källa: Surteby och Kattunga hembygdsförening
Kroka-Johannes, Krokens torp, källa: Surteby och Kattunga hembygdsförening

Vi kan läsa i Surteby och Kattungas torpinventering att Krokens torp gick under namnet Kroka-Johannes och låg vid Sandvik. På fotografiet här kan man se stugan med en äldre kvinna och en man. Kan det här varit Johanna och Sixten Roland? Idag finns endast stengrunden kvar.

 

 

Jag Nicklas kommer samarbeta med Surteby och Kattungas hembygdsförening fylla på deras torpinventering som gjordes vid slutet 70- och början 80-talet. Vi kommer fyra torsdagar med start den 22 februari träffas för att gå igenom husförhörslängderna över Surteby och Kattunga och samla detta i Excel-dokument. Med det här kommer vi senare kunna uppdatera de torp vi kan koppla till i deras torpinventering. Om någon vill vara med kan man höra av sig till mig eller Lena Johnsson som är ordförande på hembygdsföreningen. Plats är ej ännu bestämd då vi behöver wifi för internetuppkoppling. Kraven vi har är en laptop och mailadress för att kunna få tillgång till dokumenten som ska användas. Lite Excel kunskap är trevligt men icke ett måste. Är man inte från Björketorp men känner att detta kan vara kul och lärorikt får man självklart hjälpa till. Kan man inte alla torsdagar gör det heller inget för ju fler vi är desto mer hinner vi registrera. Då allt är över internet skulle man även kunna ”jobba hemifrån”.


Här har vi soldattorpet Kransatorpet under Björketorp Skattegård som ett exempel.

 

Kort upplägg:

Läsa av husförhörslängderna på Riksarkivet som är öppet för alla

Skriva ner de familjer som levde på torpet

Fortsätt på nästa

 

Jag tycker egentligen om att skriva de här tidsskildringarna över socknarna för man få möta så många olika personer och öden. Det får inte dröja så långt till nästa ”Äldsta artikeln" och då kommer jag gå tillbaka i alfabetet för jag har visst glömt dela Fritsla och Horred. Dessa är redan skrivna till viss del och då dubbelkollade jag inte hur långt jag kommit och trott de var färdiga.


Ja ja, det blir mer intressanta personer att skriva om då :)


Ha en förträfflig söndag!

Comments


bottom of page