Ibland när jag egentligen söker efter något helt annat så fastnar ögonen på något avvikande i kyrkböckerna och så är jag fast…Så var det i det här fallet. I Berghems födelsebok såg jag följande:
1861-01-06 ”Oäkta. Ett levande fött gossebarn men af modren inh. Johanna Andersdotter under Hattestad Kärra framfödt ute och kastat i snön och derigenom ljutit döden”.[1]
I Berghems dödbok står det att pojken ”ljutit döden genom moderns åtgärd”[2]
Vad kunde få henne att göra så? Jag anar att det ligger en hel del tragik bakom och börjar leta.
Johanna Andersdotter föddes på soldattorpet Ryggen i Berghem 1832-12-12[3]. Hon var äldst av sex syskon och hennes föräldrar var soldat Anders Asp f.1806 och hans hustru Catharina Andersdotter f. 1808[4] Hon bodde kvar i hemmet tills hon var 17 år. Då började hon tjäna som piga på olika gårdar i Berghem och Hajom. Någonstans i flyttarna mellan olika ställen blev hennes födelsedatum fel och längre fram i livet skrivs det ibland 1832-02-12 i stället.
När vi närmar oss tidpunkten för det fasansfulla dådet bor Johanna inhyses på Hattestad Kärragården i Berghem[5]. I kriminalregistret för Berghems socken står det att hon dömdes för barnamord att mista livet men att domen senare mildrats[6].
Hon hamnade först på länsfängelset i Vänersborg i väntan på dom. Marks häradsrätt dömde henne att mista livet genom halshuggning. Dödsstraffsdomen överklagades men hovrätten dömde på samma sätt. Domen överklagades ännu en gång och till slut mildrades domen av högsta instans och hon blev istället dömd till sex års straffarbete[7]. Den 12 juli skickades hon vidare mot Norrmalms centralfängelse i Stockholm.
I Norrmalms centralfängelses kyrkbok står det att hennes fader fortfarande lever men att modern var död. Hon hade tre systrar och en bror. Johanna hade bott hemma till 10 års ålder, sen hade hon tjänat på åtskilliga ställen. (Detta stämmer inte med husförhörsboken hemma i Berghem. Enligt den bodde hon hemma tills hon var 17 år gammal[8]))Hon hade aldrig varit straffad tidigare. Hon ankom till fängelset 27 juli 1861. Hon hade dömts till sex års straffarbete för barnamord.
Man skriver också att hon är ogift, att hon är född den 12:e februari 1832 i Berghems socken Elfsborgs län. Hon har ordinär kroppsbyggnad, brunt hår, blå ögon, ovalt ansikte och är 5 fot 5 tum lång. Senast skriven i Berghems socken Elfsborgs län. Hon beskrevs som frisk och arbetsför.
Enligt anteckningarna kan hon inte skriva men läser godkänt innantill. Äger försvarlig kristendomskunskap och har uppfört sig väl under fängelsetiden[9]. Hon fann sig tydligen ändå inte helt i fängelsets regler. 1864 fick hon 8 dagars minskad kost pga. bruten tystnad. Ett år senare fick hon 14 dagars ljus cell för olydnad[10].
Hon hade med sig följande till fängelset:
1 schal
4 kjortlar
? halsdukar
3 förkläden
1 lifstycke
1 tröja
1 näsduk
4 lintyg
1 par strumpor
1 par kängor
1 par wantar
De kvinnliga fångarna placerades ofta i stora gemensamma sovsalar där de inte fick prata med varandra. Det kan ha varit så även i detta fallet eftersom Johanna fick minskad matranson som ett straff för bruten tystnad under fängelsetiden. Jag antar att maten inte var direkt överdådig annars heller. På just detta fängelse, Centralfängelset på Norrmalm, utbröt några decennier senare ett upplopp där internerna slängde ut inredning genom fönstren i protest mot de usla levnadsvillkoren. Många av de kvinnor som hamnade här var tvångsarbetare vars enda brott varit att de varit lösdrivare. Bland dem som var straffarbetare var en betydande del av dem dömda för just barnamord[11]. Man kan ana att det fanns ofattbart mycket ångest och tragik bakom väggarna på Norrmalmsfängelset, så många fruktansvärda levnadsöden som lett fram till detta. Precis som i Johannas fall så var merparten av de dömda till döden men i de flesta fall så benådades de och fick straffarbete istället. Arbetet på fängelset bestod bland annat i att sy sängkläder och fångkläder. Att kvinnliga arbetsfångar fick spinna, sy och sticka hade en lång tradition från de gamla spinnhusen[12]
Johanna frigavs 1867-07-08 efter avtjänat straff[13] Jag vet inte om hon var tillbaka i Berghem efter det. Det troliga är att hon försökte skaffa sig ett nytt liv långt därifrån. Hon stryks i alla fall ur Berghems husförhörslängd och flyttar till Hjulsta i Enköpingsnäs i början av augusti[14] . Där tjänar hon som piga. I husförhörslängden här står inget om hennes förflutna[15]. De kommande åren flyttar hon runt en del i Enköpings-och Uppsalatrakten innan hon 1874 hamnar i Stockholm [16].
Där tar spåren slut efter henne. Kanske lyckas jag finna henne en dag men just nu får jag nöja mig med det jag hittills hittat. I kyrkböckerna har jag kunnat följa henne från födseln i Berghem fram till flytten i Stockholm men ingenstans lyser det igenom vad det egentligen var som fick henne att ta livet av sitt eget barn. Domböckerna kan säkerligen berätta mer om bakgrunden och vad som egentligen hände den där ödesdigra dagen i januari 1861. Det finns troligen anledning att återkomma till Johannas öde…
Charlotta Andersson Sandberg
facebook: Genealogista
[1] Berghem (P) C:6 (1845-1861) Bild 112 / sid 219, Berghem (P) AI:11 (1835-1837) Bild 25 / sid 35
[2] Berghem (P) C:6 (1845-1861) Bild 146 / sid 339
[3] Berghem (P) C:5 (1829-1845) Bild 28 / sid 49, Berghem (P) AI:9 (1832-1834) Bild 24 / sid 35
[4] Berghem (P) AI:13 (1843-1850) Bild 32 / sid 47
[5] Berghem (P) AI:16 (1861-1872) Bild 144 / sid 138, Berghem (P) AI:15 (1858-1860) Bild 113 / sid 108
[6] Berghem (P) AI:16 (1861-1872) Bild 186 / sid 180, Centralfängelset på Norrmalm (A, AB) D2B:4 (1861-1863) Bild 530 / sid 48
[7] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:10 (1861) Bild 690
[8] Berghem (P) AI:13 (1843-1850) Bild 32 / sid 47
[9] Centralfängelset på Norrmalms kyrkoarkiv (A, AB) AIa:8 (1857-1863) Bild 218
[10] Centralfängelset på Norrmalm (A, AB) D2B:4 (1861-1863) Bild 530 / sid 48
[11] https://sverigesradio.se/artikel/4055334
[12] https://popularhistoria.se/samhalle/brott-straff/kvinnor-i-fangelse
[13] Centralfängelset på Norrmalm (A, AB) D2B:4 (1861-1863) Bild 530 / sid 48
[14] Berghem (P) B:2 (1861-1887) Bild 17 / sid 30, Enköpings-Näs (C) B:1 (1836-1867) Bild 42
[15] Enköpings-Näs (C) AI:15 (1866-1870) Bild 138 / sid 128
[16] Enköpings-Näs (C) AI:15 (1866-1870) Bild 76 / sid 66, Enköpings-Näs (C) AI:15 (1866-1870) Bild 76 / sid 66, Enköpings-Näs (C) B:2 (1868-1894) Bild 10, Uppsala domkyrkoförsamling (C) BI:10 (1863-1876) Bild 27, Uppsala domkyrkoförsamling (C) AIac:3 (1865-1878) Bild 4 / sid 1
[16] Uppsala domkyrkoförsamling (C) BI:10 (1863-1876) Bild 24, Simtuna (C, U) AI:24 (1871-1875) Bild 251 / sid 245
[16] Enköpings-Näs (C) AI:16 (1871-1875) Bild 75 / sid 66
[16] Enköpings-Näs (C) B:2 (1868-1894) Bild 18
Comments