Mogaråsen

Denna gång ska vi bege oss till Mogaråsen i Älekulla socken. Som så ofta knyts personer, händelser och berättelser ihop så en del av det som nämns i detta inlägg har jag skrivit om förut i samband med att jag skrev om Britta Liljeblad, en kvinna som föddes på samma gård som jag fast 230 år tidigare. Eftersom hon var en av de första som bodde på Mogaråsen tar jag med henne även här.

I början av år 1746 föddes en liten flicka vid namn Britta på gården Bocksås i Älekulla socken^[1]. När hon kommer till världen finns redan två äldre bröder i familjen och senare föds ytterligare två flickor^[2]. Föräldrarna hette Olof Jönsson och Britta Börjesdotter. Fadern Olof var omskriven i domböckerna vid denna tid. Han förekom i flera olika rättsfall gällande överfall, lägersmål, olaga jakt, okvädingsord och arvstvister. Vid flera tillfällen var det en Britta Bengtsdotter på grannstället Karlabo som anmält honom och eftersom hon allt som oftast kallades för ”lösa qvinnspersonen” kan man ana vem som stod lägst på samhällsstegen. Hur som helst, vi vet inget om hur Brittas barndom eventuellt påverkades av allt som fadern var inblandad i men man kan gissa att det inte alltid var harmoniskt i familjen under hennes uppväxt.

Vid midsommartid 1774 står bröllopet mellan Brita och drängen Per Jakobsson i Hökås^[3]. Britta flyttar dit men syskonen verkar ha starka band till varandra även framledes då de är faddrar till varandras barn vid ett flertal tillfällen. Per och Brita får fyra barn tillsammans

Johannes 1775-06-23^[4]

Ingierd             1778-06-23^[5]

Ingrid               1783-08-23^[6]

Johannes         1792-05-16^[7]   

Maken Per antogs till soldat 1790 och gavs soldatnamnet Liljeblad. Han uppgavs då vara 38 år gammal men uppgifterna om hans födelseår varierar kraftigt i olika källor.^[8] 

En period bodde familjen på Hornås soldattorp^[9].

Efter makens död 1818 bor Britta kvar i en backstuga i Hökås med sin bräckliga och utfattiga dotter Ingierd^[10]. Dottern blir senare piga på Mogaråsen och ett ungt par tar över backstugan.

I början av 1820-talet fanns änkan Brita Liljeblad skriven på fattigstugan. Uppgifterna om hennes ålder varierar i olika uppteckningar^[11]. Vid denna tid beslutade sockenstämman att ”de personer i socknen som årligen erhålla fattigmedel, skola till alla stora högtidsdagar om året sopa och städa kyrkan, de som uraktlåta denna billiga fordran får ej vidare något understöd af fattigkassan. Undantagandes dem som för ålder eller sjuklighet äro oförmögna att förrätta något” ^[12]. Vi får väl hoppas och tro att gamla Brita undantogs från detta.

Senare samma år, 1820, beviljades hon ”en tillökning af en kaka och sofvel på ¼ hemman jämte den kappe säd som hon förut uppburit”^[13]. Ett halvår senare beviljades hon att få gå omkring på socknen för att ”njuta underhåll och skötsel”^[14]. Uttrycket låter märkligt, någon njutning lär det knappast ha varit frågan om, men det var så man uttryckte sig i dessa frågor.

Nu kommer torpet Mogaråsen in i berättelsen då man 1821 beslöt att hon skulle få bo hos sin måg Eric Larsson och att hon av församlingen ”åtnjuta ett matskott af tvenne kakor bröd och sovel samt tre kannor mjölk eller i brist på mjölk ½ kappe malt i veckan^[15]” Det är Brittas dotter Ingrid som är gift med Eric. Hennes andra dotter Ingierd bor där också. Denna har i flera längder skrivits som bräcklig och utfattig. Av någon anledning som inte riktigt framgår hade hon svårt att försörja sig själv utan var oftast utlämnad till andras välvilja.

1823 drar den fattiga Britta Liljeblad sitt sista andetag, gissningsvis just på Mogaråsen.

Brittas måg Eric var den som byggde Mogaråsen. Jag hade ett sjå med att försöka räkna ut var han kom ifrån. Det fanns ingen Eric född i Älekulla detta datum. Däremot finns en på torpet Hallom i Horred. Denne Eric går i lära hos en skomakare på hemorten^[16] Jag klurade på om Eric i Horred verkligen är samma person än som Eric på Mogaråsen. Det kändes för osäkert att slå fast det men jag hittade inte heller någon bättre kandidat. Flyttlängder saknas för perioden. Att Erics son Lars så småningom kommer att flytta till Istorp stärkte teorin lite till.^[17] I den allra sista husförhörslängden som Eric är med i bekräftas äntligen teorin. Där står det att han är född i Horreds socken.^[18]

Han föddes således 1791-02-13 på torpet Hallom i Horred^[19]. Han var som ung dräng på två gårdar i Bostebygd på 1810-talet^[20] Först hos Anders Andersson och sen hos Linnert Johansson. Kan detta ha varit anledningen till att han senare kom att bygga där? Efter vistelsen på Linnerts gård står det att han flyttar till Mogaråsen men inget exakt år är angivet^[21]. Han och Ingrid gifter sig och får två söner tillsammans. Äldste sonen Lars föds 1811-11-15 och då anges Hökås som födelseplats^[22]. Snart nämns namnet Mogaråsen i samband med Eric men Ingrid och pojken verkar fortfarande ha varit skrivna i Hökås. Kanske höll Eric på att bygga vid den här tiden? När andre sonen Magnus föds 1819-06-23 återfinns hela familjen på Mogaråsen^[23]

Här syns ett utdrag ur den första husförhörslängd där familjen på Mogaråsen nämns. Här är Magnus ännu inte född.

Ingrid syster Ingierd kommer att bo hos dem som piga. Hon är som tidigare nämnts sjuklig på något sätt. I början av 1820-talet kommer alltså också systrarnas mor Brita Liljeblad att flytta dit för att få hjälp under sina sista år i livet.^[24]

1838 gifter sig sonen Magnus med Edela Persdotter och de blir nya brukare av torpet medan Eric och Ingrid bor kvar som inhyses till sin död ^[25] Ingrid dör 1851-03-12 och Eric avlider 1866-06-02^[26]

Magnus Ericsson                                     1819-06-23                d.1904-09-11^[27]

Edela Persdotter                                      1811-03-21 Hornås, Älekulla

Petronella                                                1839-02-20^[28] kommer att bo i Gunnarsjö senare. Förblir ogift.

Dödfödd pojke                                         1842-09

Johannes                                                 1843-11-14^[29] Dör i 20-årsåldern.

Dödfödd pojke                                         1848-09-20

Edela dör 1848 i barnbördsplågor i samband med att hon födde en dödfödd pojke^[30].  I hennes bouppteckning kan man läsa om vad som fanns på torpet och kanske bilda sig en bild av hur det kan ha sett ut i och kring stugan:

En kopparspann, en kruka, två grytor, två spadar, två liar, två hackor, två täljknivar, ett såg, två hyvlar, en kista, ett skrin, en vävreda med tillbehör, en soffa, två skåp, ett fällbord, fyra stolar, en sädesbinge, tre spänner, två byttor, en laketunna, två baljor, en vagn, två ärjekrokar,. En harv, en skottkärra, en järnbesman, tre flaskor, två små flaskor, fyra lerfat, sex tallrikar, fyra matskedar, nya testamentet, en psalmbok, stråbolster, stickat täcke, två lakan, en puta, två dukar.

Edelas garderob bestod av en grönrandig och en blå kjortel, två sämre kjortlar, två vadmalströjor och en bombasängströja*,två livstycken, fyra randiga dukar, två randiga sjalar, tre lintyg, ett parstrumpor, två par skor, ett par handskar.

*ett sorts tyg som användes till kläder och möbler mm.

På torpet fanns vid denna tid, 1848, en ko. Inga andra djur nämns.^[31]

Året efter gifter Magnus om sig med Anna Persdotter  f 1821-10-08 på Kullen^[32] Hon var från Hökås vid vigseln^[33]

De får barnen:

Edela Brita                                                1850-01-06^[34]

Inga Lena                                                  1853-11-18^[35]

Lars Johan                                                 1859-06-10^[36]

Abraham                                                   1862-01-01^[37]

När dottern Edela Brita föds står det Mogarås nr 1 vilket jag tolkar som att det finns fler stugor på platsen. Fadder till flickan är en Andreas Persson på Mogarås.

När Inga Lena föds är flera från Anabäckshult faddrar.

När Lars Johan döps är Petronella Petersdotter och Olaus Olofsson med bland faddrarna. Dessa bodde också vid Mogaråsen en period. Att det vid denna tid fanns flera familjer på Mogaråsen styrks av denna karta från 1850-talet där byggnader syns på flera ställen.

Vid denna tid upplevs husförhörslängderna som väldigt röriga här i Älekulla socken, mycket beroende på de förändringar som gjordes då med torp och skiften som kom att tillhöra andra gårdar än tidigare. Mogaråsen som Magnus med familj nu bor på hade tidigare tillhört Bostebygd men nu blev det istället ett torp under Bocksås. Här syns ett kontrakt som skrevs mellan husbondsfolket i Bocksås och Magnus Eriksson som gav honom rätt att fortsätta bruka torpet.

Magnus dotter Edela Brita flyttar till Surteby 1875^[38] Hon kommer att bo på Kronogården i Björketorp.

När Magnus andra fru Anna går bort 1902-10-13^[39]verkar det som att torpet är något mer välbeställt om man utgår från bouppteckningen. Mycket är sig likt men en del nya saker har tillkommit såsom potatiskvarn , spinnrock, klocka och skomakarutrustning, kaffeporslin mm.^[40]

Längre fram i tiden kommer sonen Lars Johan att ta över men det tar vi nästa gång!

Charlotta Andersson Sandberg

facebook: genealogista

genealogista76@outlook.com

[1] Älekulla (P) C:1 (1668-1812) Bild 65 / sid 117

[2] Älekulla (P) C:1 (1668-1812) Bild 58 / sid 103, Älekulla (P) C:1 (1668-1812) Bild 62 / sid 111, Älekulla (P) C:1 (1668-1812) Bild 68 / sid 123, Älekulla (P) C:1 (1668-1812) Bild 73 / sid 133

[3] Älekulla (P) C:1 (1668-1812) Bild 136 / sid 259, Älekulla (P) AI:1 (1784-1794) Bild 7 / sid 7

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045581_00055#?c=&m=&s=&cv=54&xywh=-460%2C-100%2C4253%2C2328

[4] Älekulla (P) C:1 (1668-1812) Bild 101 / sid 189

[5] Älekulla (P) C:1 (1668-1812) Bild 106 / sid 199

[6] Älekulla (P) C:1 (1668-1812) Bild 115 / sid 217

[7] Älekulla (P) C:1 (1668-1812) Bild 127 / sid 241

[8] Generalmönsterrullor - Älvsborgs regemente (O, P) 505 (1790-1793) Bild 13

[9] Älekulla (P) AI:2 (1789-1812) Bild 32 / sid 55

[10] Älekulla (P) AI:4 (1818-1820) Bild 31 / sid 52, Älekulla (P) AI:4 (1818-1820) Bild 8 / sid 6

[11] Älekulla (P) AI:5 (1820-1821) Bild 27 / sid 45

[12] Älekulla (P) KI:1 (1820-1862) Bild 4

[13] Älekulla (P) KI:1 (1820-1862) Bild 4

[14] Älekulla (P) KI:1 (1820-1862) Bild 5

[15] 

[16] Horred (P) AI:3 (1806-1812) Bild 51 / sid 19

[17] Älekulla (P) AI:5 (1820-1821) Bild 7 / sid 5

[18] Älekulla (P) AI:11 (1862-1871) Bild 44 / sid 40

[19] Älekulla (P) AI:3 (1813-1818) Bild 40 / sid 70, Horred (P) C:2 (1762-1856) Bild 56 / sid 107, Horred (P) AI:1 (1756-1797) Bild 218 / sid 25

[20] Älekulla (P) AI:3 (1813-1818) Bild 7 / sid 4

[21] Älekulla (P) AI:3 (1813-1818) Bild 8 / sid 6

[22] Älekulla (P) C:1 (1668-1812) Bild 182 / sid 351

[23] Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 10 / sid 15

[24] Älekulla (P) AI:5 (1820-1821) Bild 7 / sid 5

[25] Älekulla (P) AI:8 (1834-1839) Bild 8 / sid 7, Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 109 / sid 285

[26] Marks häradsrätt (N, P) FII:54 (1850-1851) Bild 642 / sid 1273

[27]Älekulla (P) AIIa:1 (1896-1928) Bild 510 / sid 44

[28]Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 44 / sid 83

[29] Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 57 / sid 109

[30] Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 133 / sid 417, Marks häradsrätt (N, P) FII:52 (1848) Bild 442 / sid 871

[31] Marks häradsrätt (N, P) FII:52 (1848) Bild 442 / sid 871

[32] Älekulla (P) AI:10 (1847-1861) Bild 11 / sid 9, Älekulla (P) AI:11 (1862-1871) Bild 44 / sid 40, Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 111 / sid 289, Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 14 / sid 23

[33]Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 110 / sid 287

[34]Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 72 / sid 139

[35] Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 81 / sid 157

[36] Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 98 / sid 191

[37] Älekulla (P) C:3 (1861-1894) Bild 6 / sid 4

[38]Älekulla (P) AI:12 (1872-1895) Bild 49 / sid 45

[39] Älekulla (P) AIIa:1 (1896-1928) Bild 510 / sid 44

[40] Marks häradsrätt (N, P) FII:79 (1901-1902) Bild 7120 / sid 68