Gustava från Öxabäck
Idag ska vi bekanta oss med Gustava Gabrielsdotter som föddes 1825 på Farsnäs soldattorp i Öxabäck. Fadern var soldat Gabriel Kinbom och modern hette Petronella Samuelsdotter [1] Gabriel kom från fabriken i Kinnarumma och namnet Kinbom verkar han ha haft med sig, så det tillkom inte som soldatnamn.[2] I generalmönsterrullan kan man läsa att han skadades vid Roslandern den 29 september 1813. Det bör vara Rosslau som avses för där stod ett slag just den dagen, bara några veckor innan den stora drabbningen vid Leipzig?[3] När fadern fått avsked bodde familjen i en backstuga[4]
Så småningom flyttar Gustava iväg som piga och runt 1850 återfinns hon som inhyses i Boasten[5]. Nu har hon fått en utomäktenskaplig son, Anders Magnus född 1848-06-08. Ingen far anges i födelseboken men han får senare namnet Magnusson. Gossen kommer i vuxen ålder att flytta till Mölndal där han gifter sig och får barn. Så småningom blir han blind och hamnar på försörjningshemmet Kärra Hökegård där han avslutar sina dagar.
Tillbaka till Gustava .1849 står hon tilltalad för att ha stulit en svampdosa i silver från en man i Prekebo.[6] Följer man målet vidare så verkar det som att hon gett igen genom att anklaga honom för olovlig brännvinstilllverkning![7] Hon var kanske inte alldeles lätt att ha att göra med..
Lite senare hamnar hon i Övrå, Gunnarsjö med Anders Andersson Grann f 1811-03-23. [8]
De vigdes 1857 i Öxabäck[9] En gång i tiden hade han fått spöstraff för utprångling av falska mynt men det var väl preskriberat nu.[10]
Carl Peter 1855-08-26 Gunnarsjö. Uä, Anders Andersson far dräng i Övrå[11]
Anna Johanna 1858-09-09 Gunnarsjö
Anna Kristina 1863-02-14 Gunnarsjö
Maria Josefina 1865-03-02 Gunnarsjö
Efter makens död 1871 lever hon ensam med barnen tills hon omkring 1880 gifter sig med änkemannen Magnus Davidsson f 1824-05-10 i Karl Gustav och de bosätter sig i en backstuga under Bråta i Karl Gustav[12] Jag kan inte se någon backstuga utmärkt på häradskartan som ju är från denna tid men det finns några torp utmärkta bland annat Knallstorpet som nämns på samma sida i husförhörslängden så någonstans där i närheten bör de ha bott.
Gustava levde ända till 1921 då hon somnade in[13] . Dödsorsaken var avtyning och med tanke på att hon var 96 år gammal var det inte så konstigt. Hon begravdes i Vallda. Hennes tre döttrar hade för länge sedan flyttat till den trakten så gissningsvis var det därför.
Ja, när man följer henne i kyrkböckerna så ser det ut att ha varit ett ganska ordinärt liv för en kvinna på 1800-talet. Inget som sticker ut egentligen. Men, nu var det så att vid ett besök på riksarkivet för några år sedan så gick jag igenom bilagor till kriminalregistret för Torestorps pastorat. Där dök hennes namn upp och där står det att hon blivit dömd för att ha ”fördöljt och upbränt” ett icke fullgånget foster. Detta lät så rysligt så jag ville ta reda på mer om vad som egentlige hände.
I anteckningar från Vänersborgs länsfängelse står det att Gustava ankom dit den 13 augusti 1851.[14] Händelsen ska ha skett i slutet av maj. I häradsrättens utdrag står det att påföljden blev 24 dagars fängelse på vatten och bröd. I fängelsets anteckningar står det 20 dagar.
Domboken från detta år fanns inte digitaliserad och något nytt arkivbesök är inte planerat. Man kan beställa kopior från riksarkivet eller beställa uppdragsfotografering från Arkiv digital. I det senare fallet kommer det fler till del så jag beställde volymen med sommartinget 1851.
I dombokens protokoll ges en bild av hennes liv och omständigheter.
Vid sju års ålder ska hon ha kommit bort till främmande personer, därefter haft tjänst på flera olika ställen. 1848 fick hon ett oäkta gossebarn som hennes föräldrar hade hos sig. De senaste åren hade hon haft sitt tillhåll hos föräldrarna men ofta varit borta längre perioder och försörjt sig genom vävnad. Hon säger sig vid flera tillfällen haft köttsligt umgänge med Isak Johansson i Prekebo och därefter blivit havande ännu en gång. Hon hävdar att Isak ska ha lovat henne äktenskap och hon hade inte berättat om graviditeten för någon.
Söndagsmorgonen den 25 maj 1851 hade hon befunnit sig hemma hos föräldrarna och legat i sängen med sin lille pojke. Plötsligt hade hon, utan föregående plågor, fått missfall och framfött ett icke fullgånget foster hos vilket hon inte sett några tecken på liv. Hon hade lindat in byltet i en tröja och lagt det i sänghalmen. Framåt tisdagen hade hon när hon tänt i spisen placerat byltet där, inte heller nu hade hon förmått titta på fostret. När föräldrarna kom in i stugan efter ungefär en halvtimme var allt över. Hon förklarade sitt handlande med dumhet och oförstånd, och till viss del även rädsla för föräldrarnas reaktion på havandeskapet. Hon hade några veckor efteråt bekänt för komminister Torell.[15]
Även om hon själv inte yppat något om graviditeten hade folk i hennes närhet misstänkt och förstått hur det var ställt.
Vittnet Petronella Larsdotter i Boasten som sett Gustava under året som gått hade redan under vintern anat att Gustava varit gravid. Efter att inte ha sett henne på ett tag hade Petronella i maj månad tyckt att Gustava blivit ”hålig under bröstet” det viss säga att fostret sjunkit så som det brukar göra under sista månaden. Petronella hade själv fött fyra barn och hade bistått vid förlossningar hade koll på sådant.
Petronella hade påtalat detta för Gustavas föräldrar som inte velat tro att deras dotter återigen satt sig i denna situation. Som brukligt var hade Gustava behövt utstå undersökningar där ett flertal personer var närvarande. Dessa visade att hennes bröst var mjölkstinna. Hon hävdade att det berodde på att hennes gosse som hon fött några år tidigare fortfarande ammade. Personer i hennes närhet hävdade dock med bestämdhet att han avvants för länge sen. Vittnen berättade också att de aldrig märkt av att Gustava skulle ha blivit hårt behandlad av sina föräldrar men däremot att hon gjort sig känd för ett lättsinnigt och lösaktigt levnadssätt.
Flera personer berättade om hur de redan vid jultid misstänkt att Gustava var havande men att hon förnekat detta. När personer påpekat att hon varit tjockare denna gång än vid första graviditeten menade Gustava att det berodde på olika varianter av livstycken som hon bar. Nu var det ju ingen ide att neka längre men man ville från rättens sida veta hur långt gånget fostret var. Skulle man tro på att det var ett ofullgånget dödfött foster eller var det troligt att Gustava tagit barnet av daga?
Gustava bedyrade att hon talat sanning och att de personer som redan vid jultid tyckt sig se tecken på havandeskap hade haft fel.[16]
Den utpekade fadern Isak Johansson från Prekebo sa att han varit bekant med Gustava ända sen barndomen. Han var dräng i Boasten när Gustava var där så de hade befunnit sig på samma ställe en längre tid[17].Isak att han vid flera tillfällen legat bredvid henne, dock utan att ha begär till henne hur man nu ska tolka det. Han säger att han aldrig lovat henne något och att de inte haft köttsligt umgänge. Ja, huruvida han var skyldig eller ej verkar inte blivit utrett helt och fullt men det var inte heller det som var det viktiga enligt häradsrätten. Här handlade det om Gustava och vad hon gjort sig skyldig till. Tänk så många olyckliga kvinnor som fått lida för att de blivit ”på det viset” medan mannen i fråga kunnat leva på som vanligt…
Då det inte fanns kvar något foster att undersöka kunde man inte säkert säga hur långt gången Gustava varit där i maj. Man kunde inte döma henne fullt ut för barnamord men då hon erkänner att hon gömt undan fostret och bränt upp det så döms hon för dessa handlingar.
I Gustavas fall var detta alltså inget som låg henne till last i kyrkböckerna senare i livet. Tack vara de där bilagorna till kriminalregistret blev det ändå en intressant inblick i hur det kunde gå till på den tiden.
Charlotta Andersson Sandberg
facebook: genealogista
Marks häradsrätt (N, P) AIa:232 (1851) Bild 6970:
Marks häradsrätt (N, P) AIa:232 (1851) Bild 6970 (AID: v451878.b6970, NAD: SE/GLA/11084)
Marks häradsrätt (N, P) AIa:232 (1851) Bild 7090 (AID: v451878.b7090, NAD: SE/GLA/11084)
Marks häradsrätt (N, P) AIa:232 (1851) Bild 7090 (AID: v451878.b7090, NAD: SE/GLA/11084)
Född 1825-10-13 på Farsnäs soldattorp
[1] Öxabäck (P) AI:9 (1827-1834) Bild 28 / sid 49 (AID: v6946.b28.s49, NAD: SE/GLA/13692), Öxabäck (P) AI:7 (1820-1827) Bild 34 / sid 56 (AID: v6944.b34.s56, NAD: SE/GLA/13692)
[2] Kinnarumma (P) C:2 (1749-1843) Bild 116 / sid 221 (AID: v7484a.b116.s221, NAD: SE/GLA/13281)
[3] Generalmönsterrullor - Älvsborgs regemente (O, P) 508 (1822-1827) Bild 19 (AID: v60320.b19, NAD: SE/KrA/0023)
[4] Öxabäck (P) AI:14 (1840-1846) Bild 26 / sid 35 (AID: v6951.b26.s35, NAD: SE/GLA/13692)
[5] Öxabäck (P) AI:16 (1844-1860) Bild 116 / sid 11 (AID: v6953.b116.s11, NAD: SE/GLA/13692)
[6] Marks häradsrätt (N, P) AIa:227 (1849) Bild 2100 (AID: v451873.b2100, NAD: SE/GLA/11084)
[7] Marks häradsrätt (N, P) AIa:227 (1849) Bild 2300 (AID: v451873.b2300, NAD: SE/GLA/11084)
[8] Gunnarsjö (N, P) AI:8 (1870-1878) Bild 980 / sid 92 (AID: v92359a.b980.s92, NAD: SE/LLA/13124)
[9] Öxabäck (P) C:3 (1852-1860) Bild 40 / sid 209 (AID: v6967.b40.s209, NAD: SE/GLA/13692)
[10] Gunnarsjö (N, P) AI:4 (1831-1850) Bild 87 / sid 9 (AID: v92355.b87.s9, NAD: SE/LLA/13124)
[11] Gunnarsjö (N, P) CI:3 (1839-1861) Bild 38 (AID: v92364.b38, NAD: SE/LLA/13124)
[12] Karl Gustav (N, P) AI:11 (1890-1898) Bild 480 / sid 35 (AID: v92701a.b480.s35, NAD: SE/LLA/13198), Gunnarsjö (N, P) AI:9 (1878-1889) Bild 99 / sid 115 (AID: v92360.b99.s115, NAD: SE/LLA/13124), Karl Gustav (N, P) AI:10 (1878-1889) Bild 340 / sid 28 (AID: v92700a.b340.s28, NAD: SE/LLA/13198)
[13] Karl Gustav (N, P) CI:7 (1910-1934) Bild 1170 / sid 21 (AID: v230573.b1170.s21, NAD: SE/LLA/13198)
[14] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIga:1 (1847-1851) Bild 2410 / sid 232 (AID: v219450.b2410.s232, NAD: SE/GLA/11559), Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:4 (1850-1851) Bild 3140 / sid 140 (AID: v304558.b3140.s140, NAD: SE/GLA/11559)
[15] Marks häradsrätt (N, P) AIa:232 (1851) Bild 6920
[16] Marks häradsrätt (N, P) AIa:232 (1851) Bild 6970:
Marks häradsrätt (N, P) AIa:232 (1851) Bild 6970 (AID: v451878.b6970, NAD: SE/GLA/11084)
Marks häradsrätt (N, P) AIa:232 (1851) Bild 7090 (AID: v451878.b7090, NAD: SE/GLA/11084)
[17] Öxabäck (P) AI:16 (1844-1860) Bild 75 / sid 11 (AID: v6953.b75.s11, NAD: SE/GLA/13692)
Kommentarer