Kokhuset i Strömmens historia
Uppdaterat: för 3 dagar sedan
Under 1700-talets mitt, levde på Krono Skattehemmanet Getafors eller Strömmen med Kibbaledet, åbon Sven Svensson med sin hustru Petronella Jönsdotter och deras dotter Elin, född 1764. Det ser dock ut som i Mantalslängderna att det funnits fler barn men inget jag kommer fördjupa mig i här. Vid den tiden var hemmanet ett helt ½ mantal där [1]Sven ensam brukade gården. [2]1744 var det en Sven Andersson som brukade hemmanet och kan detta varit Svens far må tro? Men vi backar väl några år till för skoj skulle innan historien börjar på riktigt om kokhuset?
I [3]1682 års Mantalslängd finner vi inget Strömmen eller Kibbaledet, endast Getafors med brukaren Oluf. Kollar jag dock i Jordeboken från [4]1631 nämns ”Strömen” men att det inte finns någon brukare. Efter nämnda Mantalslängd finns inga förrän 1699. En [5]geometrisk avmätning gjordes över hemmanet 1696 Getafors eller Strömmen med Kibbaledet där byggnader finns inritade vid Getafors, där Strömmen idag ligger men även Kibbaledet. I den nyligen nämnda [6]Mantalslängden kan vi läsa att på Gietafors levde Anders och Arvid och lite högre upp står Strömmen som Öde men inget Kibbaledet nämns i längden. Vad innebär det här då? På kartan från 1696 kan man tydligt se byggnader som kanske då var Getaforsens byggnader, var låg då Strömmen?
Det är först i [7]1710 års Mantalslängd som vi ser det sammanslagna namnet Gietafors eller Strömmen med Kibbaledet. I Getafors levde än Anders och Arvid men det flyttade in en till Anders från Magerhult. Kan det här varit Strömmens första riktiga brukare? I [8]längden året därpå kan vi enbart läsa Anders och Arvid men att Arvid var noterad som ”fattig”. [9]Året där efter har Arvid noteringen ”Soldat i Torpet från …(Kanske Ödgärde?)”. [10]1713 kan man läsa att ev. Anders var död, hustrun Tiggerska. Arvid var soldat och död medan hustrun var tiggerska. Det var nog inte lätt förr. Under de här namnen står en ev. son med ett namn jag inte kan tyda. Hoppar vi fram till [11]1720 har vi Sven Andersson och Anders Jönsson som brukare vid hemmanet. [12]Tio år senare har vi nu endast Sven Andersson skriven som brukare av Gietafors eller Strömmen med Kibbaledet. Och nu är vi framme till där jag började den här avstickaren!
Åren gick och sommaren 1787 gifte sig dottern Elin sig med drängen Lars Svensson från Attared Mellomgård i Örby socken. Till sensommaren året därpå föddes deras första dotter Helena. Ett år gick och Elins far Lars somnade in [13]64 år gammal i Slag. Sorgen hann knappt lägga sig i hemmanet när även deras dotter [14]Helena avled i sviterna av Kopporna 1790.
Elin blev kort efter Helenas bortgång åter gravid och tidigt i november föddes deras son Sven. De kommande elva åren föddes här barnen Per, Helena, Samuel och Maria. I februari 1799 somnade Elins mor och änka Petronella in i Ålderdoms bräcklighet men snart kom även Elin att bli änka. Sommaren 1802 gick Elins make Lars bort endast 41 år gammal i Andtäppa och hon blev ensam med alla barnen på hemmanet. I Lars [15]bouppteckning kan vi läsa att Anders Svensson från Attared Mellomgården och Anders Jönsson i Högshult Nedregården, Skephult blev förmyndare. Anders Svensson var maken Lars yngre bror och Anders Jönsson var änkling till Lars döde syster Anna Svensdotter. Intressant här är att tre systrar Elin, Anna och Karin Svensdotter från Attared Mellomgården gifte in sig på hemmanen i Greppholmen, Örby under 1770-talet. När jag då läser i de olika längderna stämmer det att de var Lars äldre systrar.
Läs om Greppholmens äldre historia på bloggen:https://www.glomdvarld.se/post/i-skogarna-mellan-%C3%B6rby-och-skephult-del-3
Attared Mellomgård i Örby socken
Hemmansägare Sven Persson f.ca.1717 d.1802
Maria Andersdotter f.1724? d.1789
Dotter Elin f.1748? – Till Greppholmen
Dotter Anna f.1751? – Till Greppholmen – Död i Högshult Nedregården, Skephult
Dotter Karin f.1753? – Till Greppholmen
Son Lars f.1760 – Till Strömmen
Son Anders f.1764
Son Per f.1767
Åter till Strömmen, gick några år och i maj månad 1810 gifte änkan Elin om sig med den nyblivne änklingen Erland Svensson från Rådalen. Hans hustru [16]Kajsa Svensdotter hade föregående år avlidit i sviterna av Vattusot. De hade flera barn tillsammans och båda komna från Hårsås i Öxabäck innan de flyttade in på Backa torp eller Rådalen. Elin och Erland som redan var till åldern kom inte få några fler barn i Strömmen.
När Elins söner Sven och Per blev myndiga kom de att bli ägare av Strömmen som delades upp i var sitt 1/4 mantal. 1812 utfördes en gränsbestämning över Strömmen och i det dokumentet kunde man läsa att ägarna av Strömmen var den äldste sonen Sven, nu 22 år gammal och de båda förmyndarna Anders i Attared och Högshult.
Sven kom några år senare gifta sig den 26 december 1817 med hemmansdottern [17]Kajsa Andersdotter från Rökås. I oktober månad året därpå var det brodern Pers tur att gifta sig. Han gifte sig med hemmansdottern [18]Hella från Reslegården. Båda familjerna kom att leva på var sitt hemman på Strömmen och familjerna kom att växa sig stora. Men den familjen som vi nu kommer att följa är Per och Hella.
I längden [19]1818-1820 kommer Per som var yngre stå som första familj i Strömmen, medan storebrodern Sven i bladet efter. Även modern Elin och styvfadern står som boende hos sonen Per. Kan det varit så att när Sven först gifte sig, även uppförde en egen bostad intill det äldre föräldrahemmet som Per tog över? I boken Sveriges Bebyggelse kan man läsa att det gamla bostadshuset som än står idag är uppfört runt 1825. Och kanske var det brodern Sven som uppförde det åt sin familj.
[20][21]Per och Hella fick de kommande åren barnen Lars, Christina, Helena, Inga Maria, Edela och Sven. Även Hellas yngre syster Cajsa kom att leva hos dem och arbeta som piga. Våren 1828 avled Elins make Erland i Ålderdoms bräcklighet 79 år gammal. Våren 1832 och vi kan läsa att Per nu blivit [22]Nämndeman för pastoratet. I boken Torestorpabor kan man även läsa:
”Per Larsson valdes att ingå i sundhetsnämnden som bildades i anledning av den annalkande Colera-farsoten”.
Utdrag af Protocollet hållit vid Gällstämman med Thorestorps pastorat den 18 Sept. 1831. Till underdånig åtlydnad af föreskriften i 5. § af Kongl. Majts Nådiga Kungörelse af den 9 sistledne Julii, angående, hvad iakttagas bör i händelse farsoten Cholera skulle inom riket inbryta, hade Thorestorps pastorats Socknemän blifvit kallade till Gällstämman denna dag, och sedan ärendet var föredragit och den åberopade Kongl. Majts Nådiga författning, äfvensom Konungens Höga Befallningshafvandes till pastors Embetet aflåtne Circulaire bref af d. 10 sistledne Augt. blifvit uppläste, företogs följande. 1. § Såsom Ledamöter i denna nåder anbefalla sundhets-Nämnd valdes för Thorestorps Socken Åboerne Börje Bengtsson i Vallvingsås, Pehr Larsson i Strömmen och Carl Jacobsson på Heden, för Öxabäcks Socken, Åboerne Olof Johansson i Höghult, Johannes Olofsson på Öxabäcks Stom, Sven Johansson i Fagerhult, och Nils Johansson i Tokhult Svensg.d, För Ällekulla Sockens vägnar, Åboerne Pehr Pehrsson i Lund, Gabriel Olofsson i Presthult, och Johannes Bengtsson i Annabäckshult. 2. § Hvad Socken-Apotek angår, så finnes här icke något inom pastoratet. Socknemännen sågo sig icke heller i tillfälle, att anskaffa ett ordenteligt Socken-Apotek men förklarade sig villige, att inköpa nödiga preservativ och enkla läkemedel för gemensamt behof i den beklageliga händelsen Cholera farsoten skulle inom pastoratet utbryta. 3. § På framstäld fråga, tillkännagafs, att inom Thorestorps pastorat icke finnes några sådane personer, som med kännedom och vana vid sjukdomens botande kunna anlitas vid ifrågavarande farsot. 4. § Då 10. § af ofvan åberopade Kongl. Kungörelsen omnämner anläggning af sjukhus på Landet, så företogs detta ärende vid Gällstämman hvarvid Socknemännen yttrade, att då Thorestorps pastorat utgöres af en Skogsbygd der hemmanen till det mesta liggas enstakade på längre afstånd från hvarandra spridda med obanade vägar så trodde de, att största svårighet skulle möta vid patienters transporterande till sjukhus, äfven som deras medellöshet hindrade dem ifrån uppförandet och inrättande af sjukhus. Socknemännen ansågo för ändamålsenligare, att i en sådan ort som denna de sjuka måtte njuta sorgfällig vård hemma i egna hus. 5. § Till inköp af ofvannämnde preservativ och enkla läkemedel mot Choleraen, samt till anskaffande af 3ne Apotheks Kistor till medicamenters förvarande, beslöto Socknemännen ett sammanskott af 12 Ssk Rgs på hvarje matlag: och böra de Torpare, som kunna erlägga denna afgift deltaga härutinnan med Åboerne, alldenstund medicamenternas anskaffande är för gemensamt behof, Då Sundhets Committeen pålyser bör sammanskottet af Rotemästare genast och utan dröjsmål uppbäras och till Committeen aflemnas. 6. § Till depot för de preservativ medel som församlingarnes Ledamöter ansågo nödigt inköpa utsågs följande: för Thorestorps Sn hos Hr. Pastor Ohlsson på Rappheden: för Öxabäck Sn hos Herr Comminister M. P. Torell på Gillerholmen och för Ellekulla Sn hos vaccinatören Andreas Jönsson i Dunkared, uppläst och erkändt utsupra…
Protocolla hållit vid Nämndemansvalet i Thorestorp d. 16 Aprill 1832 Till återbesättande af lediga Nämndemans tjensten inom Thorestorps, Öxabäcks och Ellekulla Socknar hade Thorestorps församlingar blifvit kallade till Gällstämma denna dag och sedan Herr Häradshöfdinge Hessles Embetsskrifvelse af d. 16 sistvekt.ne Mars, samt i anledning deraf Pastors kungörelse af d. 31 i belagde Månad, blifvit uppläste, tillfrågades församlingens ledamöter, om icke Pastors åberopade Kallelse blifvit vederbörligen kungjord i Pastoratets kyrkor Söndagen d. 1 dennes, hvilken tillfrågan besvarades af Socknemännen med bestämt "Ja". Den upprättade Vallängden upplästes, som befans vara enlig med rätta förhållandet. Till underrättelse för de väljande upplästes Kongl. Majts nådiga förordning af d. 18 Dec: 1823 angående ändring af 1 Cap. 1 och 10 §§ Rättegångs Balken. Valet företogs med upprop ur den upprättade Vallängden i den ordning hemmanen äro upptagna i Jordboken. Efter uppropets slut, justerades Vallängden, hvarvid icke var något att anmärka. Vid uppsummeringen af Val-Längden, befans, att Bonden Per Larsson i Strömmen erhållit enhällig kallelse tillsammans 49 röster.
Några [25]år går och den siste sonen, Per Johan föddes in i familjen hösten 1835. Året därpå avled Pers mor och änkan Elin i Hosta och bröstvärk 72 år gammal. Livet fortsatte men maken Per insjuknade till hösten 1841 och avled endast 48 år gammal i Förkylningsfeber. Hustrun Hella blev änka och deras äldste son Lars, nu 22 år gammal kom att bli [26]Åbo över hemmanet. Lars farbror Samuel flyttade hem till hemmanet igen från [27]Harsås, här arbetade han som dräng någon tid runt Pers bortgång och det var kanske för att hjälpa till på gården. Han skrevs som Inhyses och kanske var det här början på Marjas backstuga? När man skrevs som Inhyses behövde det inte betyda att man levde inhyses i bostadshuset utan kan mycket väl vara att man levde i en enkel stuga under hemmanet. Marjas stuga låg placerad lite nordväst om hemmanshuset som än står kvar idag, i hörnet av åkern och tomten.
Den unga sonen Lars blev sommaren 1846 Åbo över hemmanet igenom ett [28]Fastebrev och snart skulle han även gifta sig med en hemmanstös från Bostebygd i Älekulla. Det var Maria Christina Andersdotter vars broder Anders Andersson var hemmansägare över ett hemman uppe i Bostebygd. Vigseln gick av i Älekulla den 2 januari 1848 och nästan exakt ett år senare föddes sonen Per i Strömmen. Lars mor och änka Hella Bengtsdotter kom också att flyttas ner i längden, kanske flyttade hon in hos mågen Samuel när sonen Lars familj sakta men säkert växte?
Under 1850-talet föddes här barnen Anna Helena, Abraham och Anna Britta men sonen Abraham gick bort redan 1 år gammal i Förkylningsfeber. Lars var under några år här även Kyrkovärd. Förutom att familjen växte kom även Lars farbror Svens änka Maria Svensdotter och hennes nye make Bernt Larsson att flytta in som Inhyses, troligast in hos Hella och Samuel. Orsaken var att Pers kusin Anders Svensson kom att flytta till Vrå och en ny Åbo flyttade in i grannbostaden. Dock blev han en kortvarig Åbo i Vrå och snart skriven som [29]Undantagsman.
Den nya [30]Åbon i Strömmen kom att bli den före detta Nämndemannen Magnus Axelsson från Surteby. Med sig hade han sin hustru Gustava Johansdotter och deras fem barn Johanna, Anna, Albert, Augusta och Christer. Eftersom han flyttade in på Surteby blev jag såklart också nyfiken om det finns någon skrivet om han där men inget tyvärr. Jag hittade dock var han var född. Magnus var född på Björkesbacka i Örby socken till Axel Persson. En del säger att Axels far Per Andersson skulle uppfört det gamla bostadshuset i Björkesbacka och en del Pers föregångare på Björkesbacka. [31]Magnus delade senare hemmanet med sin bror Johan några år innan Magnus flyttade till Gunbjörntorp i Öxabäck hösten 1828. Den nya ägaren av Björkesbacka kom att bli Johannes Sjöström, vars släkt kom att äga Björkesbacka in på 1900-talet. Magnus arbetade en tid som dräng och gifte sig i januari 1829 med pigan Gustava Johansdotter på samma gård. Kort därpå föddes deras son Johan August. Familjen växte och Magnus blev senare Åbo och [32]Mjölnare vid Öxnevalla Kvarnagården. Efter några år flyttade Magnus vidare med sin familj och han blev Åbo på Rappheden i Torestorp. Senare blev han även skriven som Nämndeman. Familjen kom att flytta från Rappheden till Surteby och senare landade de i Strömmen där sonen Christer Magnusson tog över efter sin blinde far Magnus.
Läs artikeln om Björkesbacka på bloggen: https://www.glomdvarld.se/post/bj%C3%B6rkesbacka-d%C3%A4r-tiden-stannade
Nu närmar vi oss 1860-talet där vi kunde hitta den första tidningsartikeln ifrån. [33]Lars och Maria Christina fick en sista dotter Anna Christina tidigt sommaren 1863. Lars bror Sven som arbetade som mjölnare vid Strömmen gifte sig den 4 november 1865 med hemmansdottern [34]Inga Cajsa från Rölllese Vestergården. De kommande fem åren föddes där döttrarna Edela Christina, Emma Kristina och Anna Maria men den förstnämnda dottern Edela Christina somnade in redan 3 år gammal i Slag. Hösten 1871 flyttade Sven och Inga Cajsa med sin familj tillbaka till [35]Röllese Vestergården där Sven nu blev Hemmansägare över hustruns föräldrahem.
I boken Svenska gods och gårdar kan vi läsa att Mjölnarns eller Ellens kallat nedanför hemmanen skall varit uppfört i början av 1800-talet och kvarnen 1850-1860. Kan det då varit så att Lars bror och farbror Samuel som uppförde kvarnen nere vid vattenfallet och i kvarntorpet levde Lars med sin familj? Eller var det den före detta Nämndemannen Magnus Axelsson från Björkesbacka? Återgår vid till boken Svenska bebyggelse skall Mjölnarns varit uppförd 1870. Vilket årtal som stämmer eller ej kan man diskutera men åren runt den här tiden när kvarnen uppfördes 1850-60 lär även Mjölnarns varit uppfört.
Man kan även undra vilken av händelserna som kan varit grunden till en tapetsering?
Inne i Marias gick fattighjonen Samuel Larsson bort i Bröstverk, 69 år gammal. Åren gick,[36]Lars och Maria Christinas barn växer upp. När deras äldste son Per var 24 år fyllda var det dags för bröllop. Per hade fått tycke för hemmansdottern Edela Stina Andersdotter från Bergese och den 19 september 1873 blev det en högtidlig dag för de alla uppe i Strömmen. Men kanske låg något annat för ett raskt bröllop? Knappt två månader efter vigseln föddes deras son Albert uppe i Strömmen. Per kom till en början arbeta som dräng hos sin far men senare fick hans föräldrar leva ”I bröd hos honom” då Per tog över hemmanet.
Våren 1878 var det dags för ett till bröllop men denna gång Pers syster Anna Helena. Den 23 april 1878 gifte hon sig med sin svägerska Edela Stinas bror [37]Anders Andersson på Bergese. Anna Helena flyttade en kort tid till Bergese men flyttlasset för henne och maken Anders gick till hösten samma år till [38]Röllese Vestergården där de tog över hennes farbror Sven Perssons hemman. Sven som blev inhyses med sin familj flyttade året därpå tillbaka till Strömmen där han blev [39]mjölnare i kvarnen. Troligen flyttade Sven in på Mjölnarns nedanför hemmanet och med sig hade de döttrarna Anna Maria, Tekla och deras nyfödde son Per Edor. Tekla insjuknade i scharlakansfeber och somnade in endast 5 år gammal hösten 1881.
Uppe hos Per och Edela Stina köpte de båda hemmanet av hans far Lars [40]sommaren 1880. Till hösten gick Pers farmor Hella Bengtsdotter bort hela 85 år gammal den 6 oktober och Maria blev själv kvar i den lilla stugan. Men med sorg kommer även ibland glädje. Endast åtta dagar efter Hellas bortgång födde Edela Britta dottern Hilda Maria och dopfest nalkade. Kanske hade de även begravningsfesten samtidigt?
En vinterdag 1883 gick den gamla änkan Maria Svensdotter bort inne i Marjas stuga. Om hon var den siste kan jag inte säga eller om det här var Marjas stuga ens. Jag fick en liten text från Sol-Britt Grönlund som är släkt med den hela Strömmen familjen, ända bak till Sven Svensson och Petronella Jönsdotter i mitten av 1700-talet, kanske ända bak till Anders som flyttade hit från Magerhult?
Marja backstuga (Maria) Backstugan var belägen ca 50 m bakom Gunnar Gustavssons hus i Strömmen. Det har sagts om Marja att hon var mycket gudfruktig. Vid hårt åskväder gick hon alltid ut på förtutrappan och önskade att hon skulle bli träffad av blixten. Hon var inte rädd för att dö. Marja var mycket fattig. En kväll när Johan i Berg skulle gå förbi Marjas stuga fick han en stor svart vägg framför sig, han gick in till Marja och talade om detta. Marja sa: det kunde jag tro att du inte kom förbi. Johan tog upp en krona och gav Marja. Hon sa då: nu fick jag till lite kaffe. Hon tog detta som ett bönesvar.
[41]Per och Edela Stinas familj kom de följande fjorton åren växa med fem till barn, Selma, Lars, Axel Hjalmar, Ida Attilia och Anders Herman. Året efter att Anders Herman föddes 1894 emigrerade den äldste sonen Albert över till Amerika. Under de här åren hade även Pers systrar Anna Brita och Anna Kristina gift sig och flyttat till Hägghult och Rökås. Men nu har vi även kommit fram till 1896 då den sista tidningsartikeln som jag fann på väggen i kokhuset. Fanns det någon anledning till att fixa inne i bostaden?
När jag bläddrar i de gamla tidningarna i Kungliga bibliotekets dagstidningsdatabas hittar jag en intressant artikel i [42]Göteborgs Aftonblad från den 28 januari 1895. Där framkom det att fem värmlänningar hade köpt kvarnen vid det över 50 fot höga vattenfallet Strömmen eller Getafors kallat. Där skulle de anlägga en trämassefabrik och utnyttja strömmen till flottning av virket. Det finns dock inget antecknat i Lagfartsregistret så det kanske inte var en vanlig avsöndring eller fastighetsaffär. Det här tillskottet av försäljningen gav kanske lite överskott och man passade då helt enkelt på att renovera lite i bostaden.
[43]Vi går nu mot sekelskiftet, 1900-talets början och det händer en hel del på hemmanet. Per och Edela Stinas barn har växt upp, gift sig och emigrerat över till Amerika.
Deras äldste dotter Adelina emigrerade över till Amerika sommaren 1903. Knappt två år senare gick hennes yngre syster Hilda Maria bort endast 24 år gammal i hjärtfel. Till minne av Hilda Maria finns det en vacker minnestavla bevarad hos Sol-Britt.
Sommaren 1906 gifte sig sonen Abraham sig med hemmansdottern Anna Lina Jakobsdotter i Brokan och flyttade dit. Året därpå gifte sig dottern Selma sig med Hemmanssonen Alexander Andersson på Getabo Mellangården. Några månader senare föddes i Strömmen sonen Arvid Helmer och 1908 flyttade hon med sonen fram till [44]Getabo Mellangården där maken Alexander nu tagit över hemmanet av sin far Anders Larsson.
Det står att sonen Lars emigrerade över till Amerika den 7 januari 1910 men återvände fem dagar senare? Han kanske ville fly men ångrade sig för den 12 februari gifte han sig med hemmansdottern Emelia Larsdotter på Berg. [45]Emelia var då höggravid och den 14 mars föddes deras son Eskil Valfrid. Lars kom dock att emigrera över till Amerika och levde där i hela nio år innan han återvände hem till Sverige igen. Han, Emelia och sonen Eskil Valfrid flyttade in på avsöndringen[46]Högenhult under Berg våren 1919 som ligger mellan Strömmen och Berg. Det här var ett gammalt torp som de tog över och renoverade upp. Enligt Husförhörslängden levde här tidigare torparen Severin Adamsson med sin hustru Emma Josefina Erlandsdotter och deras två barn Artur och Elsa Ingeborg. De lämnade torpet vintern 1906 och enligt längderna skall ingen annan levt här innan Lars Persson kom hit från Amerika.
Det hände som sagt mycket under 1900-talet början och mer blir det. Den 2 november 1911 kom fadern och hemmansägaren Per Larsson att gå bort och hemmanet delades upp i två 1/8 delar, ett till hans änka Edela Stina och ett till barnen.
1913 köpte änkan upp alla barnens delar och sålde allt därefter till deras nu äldsta hemmaboende son Axel Hjalmar. 1916 skedde ett skifte över Strömmen där Axel Hjalmar skulle flytta ut alla sina byggnader. Ett värderingsunderlag togs fram över hans byggnader inför förflyttningingen. Bostadshuset, ladugården, källare av gråsten med en timmerbyggnad över, potatiskällare med överbyggnad och vedbod. 1918-19 uppförde Axel Hjalmar ett nytt boningshus med ekonomibyggnad cirka 500m uppför backen från det gamla bostadshuset. Timret som återbrukades användes aldrig i det nya bostadshuset utan gick till den nya ladugården och kokhuset.
Året därpå gifte sig hans syster Ida Attilia sig med hemmansägaren [47]Johan Alfred Augustsson i Getabo och flyttade dit. Axel Hjalmar hade den senaste tiden fått upp ögonen för hemmanstös från [48]Brastorp Lillegård i Älekulla. Det här var Alfhild Torborg, äldsta dottern till Anders Oskar Abrahamsson och Anna Kristina Johansdotter. Efter vigseln flyttade hon upp till Strömmen och sex månader senare föddes sonen Per Olof Hugo.
Tiden före bröllopet gick Axel Hjalmars farfar och farmor Lars Persson och Maria Kristina bort men även Lars yngre bor Per Johan som levde som inhyses dräng. Hans mor Edela Stina flyttade med upp till det nya bostadshuset. Det gamla hemmanet försvann och en ny historia började.
När vi nu knyter ihop säcken till kokhuset, besökte jag Strömmen i fredags. Måtten av byggnaden ser ut som om det skulle kunna vara den ena halvan av det gamla bostadshuset eller den del som man uppförde bakom huset med halva huset i storlek. Den utbyggnationen kan man se på en karta som togs fram när Borås stad köpte upp mark för att anlägga kraftstationen där, som aldrig blev av som tur var.
Men sen får vi inte glömma Marjas stuga. Änkan Maria gick bort i slutet 1880-talet och då blev stugan kanske också övergiven. När kartan från Borås stad uppfördes fanns ingen byggnad där Marjas låg men att bostadshuset hade en stor utbyggnad på baksidan. Kan det varit så att man återbrukade den stugan in i bostadshuset och sedan tog det timret till kokhuset? Timret är onekligen gammalt men frågan om det är från bostadshuset. Som ni kan se på bilderna är väggarna fulla av gamla tidningar och tapeter, siffror från flytt samt andra skrifter som döljer sig bakom tidningar. Så spännande!
En tanke som gått runt under den här historien är att Per Larsson tog över sitt föräldrahem runt 1820 efter att han gifte sig och hans broder Sven uppförde det nuvarande huset nere i Strömmen. Borde kanske inte timret ”kännas” äldre än det i kokhuset om Pers hus till och med var ifrån 1700-talet? Sol-Britt nämnde att det finns äldre timmer inne i ladugården och detta var jag bara tvungen att kika på när jag ändå besökte dem. Min första reaktion var att timret såg väldigt gammalt ut och tankarna tar mig till de gamla ladugårdarna uppe i Äskhults by. Och de som vet åldern på dem, vet att de är från 1600-talet och framåt! Även här finns blyertsskrifter på bräder som det skrivits på innan de satts på plats!
På båda kartorna över Strömmen 1696 och 1750 fanns det byggnader och tydligaste kan man se på kartan från 1750, där två byggnader står på de gamla platserna som togs ner vid husflyttarna. Jag kan dock bara spekulera i det jag nyligen berättat för er. Men det är inte förbjudet att leka med tankarna!
Vad tror ni själva kokuset kan ha varit tidigare? Marjas eller en del av det gamla boningshuset? Timret inne i ladugården, riktigt häftigt va? Någon timmerexpert som har några teorier?
Ha en fortsatt fin dag!
Sven Svensson f.1725 d.1789-04-26 i slag
Hustru Petronella Jönsdotter f.1728 d.1799-02-08 i Ålderdoms bräcklighet
Dotter Elin f.1764
1:a maken Lars Svensson f.1760 v.1787-06-17 - från Attared Mellomgården i Örby d.1802-07-14 i andtäppa
2:a maken Erland Svensson f.1749 d.1828-04-26 - undantagsman i Ålderdoms bräcklighet
Hustru Elin Svensdotter f.1764 d.1836-04-13
Dotter Helena 1788-09-07 d.1790-01-04 i koppor
Son Sven f.1790-11-04 v.1817-12-26 d.1830-08-20, Kajsa Andersdotter
Son Per f.1792-10-26 v.1818-10-24 d.1841-10-17
Dotter Helena f.1795-05-13
Son Samuel f.1798-12-21 d.1868-04-02
Erlands son Johannes f.1799-04-08
Dotter Maria f.1801-09-22
Ägare Per Larsson f.1792-10-26 v.1818-10-24 d.1841-10-17 – blev Nämndeman
Hustru Hella Bengtsdotter f.1794-11-04 d.1880-10-06
Son Lars f.1819-09-04
Dotter Christina f.1821-09-14
Dotter Helena f.1824-03-06
Dotter Inga Meria f.1826-10-02
Son Per Johan f.1835-10-06 d.1916-01-02
Ägare Lars Persson f.1819-09-04 v.1848-01-12 d.1918-12-24 – var Kyrkovärd 1852
Hustru Maria Kristina Andersdotter f.1827-01-01 d.1919-12-30 – från Älekulla
Son Per f.1849-01-04
Dotter Anna Helena f.1852-03-15 – till Bergese 1878
Son Abraham f.1856-03-29 d.1858-01-12
Dotter Anna Britta f.1858-12-24
Dotter Anna Christina f.1863-05-01
Ägare Per Larsson f.1849-01-07 v.1873-09-19 d.1911-06-02
Hustru Edela Stina Andersdotter f.1850-04-26
Son Albert f.1873-10-31 – till Amerika
Son Abraham f.1875-09-24 – gift till Öxabäck 1906
Dotter Adelina f.1878-01-27 – till Amerika 1903
Dotter Hilda Maria f.1880-10-14 d.1905-02-16
Dotter Selma f.1883-03-15 v.1906-12-28 – till Getabo Mellangården 1908
Son Lars f.1886-01-22 – till Amerika 1910 – åter 1919 till Högenhult under Berg
Son Axel Hjalmar f.1888-07-26
Dotter Ida Ottilia f.1890-12-18 v.1919-03-28 – till Getabo 1919
Son Anders Herman f.1894-09-11
Ägare Axel Hjalmar Persson f.1888-07-26 v.1920-03-26
Hustru Alfhild Torborg Abrahamsson f.1899-07-23 – från Älekulla
Son Per Olof Hugo f.1920-09-09
Dotter Elsa Kristina f.1921-09-01
Dotter Margit Ulrika f.1923-07-04
Son Lars Gunnar Henry f.1926-01-09
Dotter Märta
Son Axel Åke Yngve f.1939-04-26
[1] Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820
Älvsborgs län, SE/RA/55203/55203.15/92 (1765:2)
[2] Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820
Älvsborgs län, SE/RA/55203/55203.15/75 (1744)
[3] Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820
Älvsborgs län, SE/RA/55203/55203.15/39 (1682), bildid: A0003391_00248, sida 1039
[4] Jordeböcker, Jordeböcker
Älvsborgs län, SE/RA/55201/55201.15/7 (1631:14), bildid: A0055109_00047
[5] Historiska kartor, Gemotetrisk avmätning, 1696, Torestorps socken Strömmen med kibbaledet nr 1, LMS
[6] Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820
Älvsborgs län, SE/RA/55203/55203.15/51 (1709), bildid: A0003403_00420, sida 828
[7] Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820
Älvsborgs län, SE/RA/55203/55203.15/52 (1710), bildid: A0003404_00343, sida 670
[8] Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820
Älvsborgs län, SE/RA/55203/55203.15/53 (1711), bildid: A0003405_00330, sida 653
[9] Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820
Älvsborgs län, SE/RA/55203/55203.15/54 (1712), bildid: A0003406_00128, sida 244
[10] Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820
Älvsborgs län, SE/RA/55203/55203.15/55 (1713), bildid: A0003407_00346, sida 684
[11] Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820
Älvsborgs län, SE/RA/55203/55203.15/62 (1720), bildid: A0003414_00255, sida 496
[12] Mantalslängder 1642-1820, Mantalslängder 1642-1820
Älvsborgs län, SE/RA/55203/55203.15/71 (1730), bildid: A0003423_00228, sida 652
[13] Torestorp (P) C:1 (1785-1833) Bild 79 / sid 153 (AID: v6673.b79.s153, NAD: SE/GLA/13560)
[14] Torestorp (P) C:1 (1785-1833) Bild 79 / sid 153 (AID: v6673.b79.s153, NAD: SE/GLA/13560)
[15] Marks häradsrätt (N, P) FII:29 (1802-1803) Bild 288 / sid 567 (AID: v142906.b288.s567, NAD: SE/GLA/11084)
[16] Torestorp (P) C:1 (1785-1833) Bild 85 / sid 165 (AID: v6673.b85.s165, NAD: SE/GLA/13560)
[17] Torestorp (P) AI:4 (1813-1818) Bild 13 / sid 17 (AID: v6657.b13.s17, NAD: SE/GLA/13560)
[18] Torestorp (P) AI:4 (1813-1818) Bild 15 / sid 21 (AID: v6657.b15.s21, NAD: SE/GLA/13560)
[19] Torestorp (P) AI:5 (1818-1820) Bild 22 / sid 33 (AID: v6658.b22.s33, NAD: SE/GLA/13560)
[20] Torestorp (P) AI:6 (1820-1821) Bild 15 / sid 21 (AID: v6660.b15.s21, NAD: SE/GLA/13560)
[21] Torestorp (P) AI:7 (1822-1827) Bild 18 / sid 27 (AID: v6661.b18.s27, NAD: SE/GLA/13560)
[22] Torestorp (P) AI:8 (1827-1834) Bild 25 / sid 41 (AID: v6662.b25.s41, NAD: SE/GLA/13560)
[23] Torestorp (P) KI:2 (1820-1850) Bild 43 / sid 81 (AID: v69804.b43.s81, NAD: SE/GLA/13560)
[24] Torestorp (P) KI:2 (1820-1850) Bild 48 / sid 91 (AID: v69804.b48.s91, NAD: SE/GLA/13560)
[25] Torestorp (P) AI:9 (1835-1839) Bild 13 / sid 17 (AID: v6663.b13.s17, NAD: SE/GLA/13560)
[26] Torestorp (P) AI:10 (1840-1846) Bild 16 / sid 15 (AID: v6664.b16.s15, NAD: SE/GLA/13560)
[27] Torestorp (P) AI:10 (1840-1846) Bild 17 / sid 17 (AID: v6664.b17.s17, NAD: SE/GLA/13560)
[28] Inskrivningsdomarens i Marks domsaga arkiv, Lagfartsböcker, SE/HLA/1340154/C I/8
[29] Torestorp (P) AI:11 (1847-1861) Bild 110 / sid 199 (AID: v6665.b110.s199, NAD: SE/GLA/13560)
[30] Torestorp (P) AI:11 (1847-1861) Bild 21 / sid 27 (AID: v6665.b21.s27, NAD: SE/GLA/13560)
[31] Örby (P) AI:8 (1826-1829) Bild 54 / sid 95 (AID: v7083.b54.s95, NAD: SE/GLA/13677)
[32] Öxnevalla (P) AI:8 (1837-1840) Bild 72 / sid 134 (AID: v3702.b72.s134, NAD: SE/GLA/13693)
[33] Torestorp (P) AI:12 (1862-1871) Bild 54 / sid 50 (AID: v6666.b54.s50, NAD: SE/GLA/13560)
[34] Torestorp (P) AI:12 (1862-1871) Bild 141 / sid 137 (AID: v6666.b141.s137, NAD: SE/GLA/13560).
[35] Torestorp (P) AI:12 (1862-1871) Bild 141 / sid 137 (AID: v6666.b141.s137, NAD: SE/GLA/13560)
[36] Torestorp (P) AI:13 (1872-1881) Bild 62 / sid 57 (AID: v6667.b62.s57, NAD: SE/GLA/13560)
[37] Torestorp (P) AI:13 (1872-1881) Bild 22 / sid 18 (AID: v6667.b22.s18, NAD: SE/GLA/13560)
[38] Torestorp (P) AI:13 (1872-1881) Bild 153 / sid 148 (AID: v6667.b153.s148, NAD: SE/GLA/13560)
[39] Torestorp (P) AI:13 (1872-1881) Bild 63 / sid 58 (AID: v6667.b63.s58, NAD: SE/GLA/13560)
[40] Inskrivningsdomarens i Marks domsaga arkiv, Lagfartsböcker, SE/HLA/1340154/C I/8
[41] Torestorp (P) AI:14 (1882-1897) Bild 165 / sid 162 (AID: v6668.b165.s162, NAD: SE/GLA/13560)
[43] Torestorp (P) AIIa:1 (1897-1925) Bild 1780 / sid 168 (AID: v187888.b1780.s168, NAD: SE/GLA/13560)
[44] Torestorp (P) AIIa:1 (1897-1925) Bild 650 / sid 55 (AID: v187888.b650.s55, NAD: SE/GLA/13560)
[45] Torestorp (P) AIIa:1 (1897-1925) Bild 210 / sid 11 (AID: v187888.b210.s11, NAD: SE/GLA/13560)
[46] Torestorp (P) AIIa:1 (1897-1925) Bild 250 / sid 15 (AID: v187888.b250.s15, NAD: SE/GLA/13560)
[47] Torestorp (P) AIIa:1 (1897-1925) Bild 680 / sid 58 (AID: v187888.b680.s58, NAD: SE/GLA/13560)
[48] Älekulla (P) AIIa:1 (1896-1928) Bild 560 / sid 49 (AID: v187896.b560.s49, NAD: SE/GLA/13659)
Kommentarer