Jag har försökt ta reda på hur gammalt huset jag bor i är, men hittills utan resultat. Det enda jag vet är att huset, förutom senare utbyggnader, har samma mått som vid laga skiftet på 1910-talet. Så då stod det här i alla fall. Familjen som flyttade hit på 20-talet hade bott bara några hundra meter härifrån tidigare och av deras barn hörde jag inte att föräldrarna skulle ha benämnt huset som nybyggt. Jag gissar att det är byggt någon gång på 1800-talet men mer än så vet jag inte i nuläget. Hur som helst så har det ju funnits hus här mycket längre än så. Eftersom ett hus inte rivs och byggs upp på en eftermiddag så bör det ha funnits andra platser på gården där hus tidigare stått. Jag har gått runt och kikat och ibland har jag tyckt mig se något som skulle kunna tyda på rester en gammal grund, men kanske är det bara önsketänkande.
Det är i vilket fall som helst intressant att studera vilka som bott här tidigare och försöka tänka sig in i deras liv. Några av dem har jag nämnt på bloggen tidigare, denna gång backar jag längre bak i tiden.
I januari 1821 förrättades bouppteckning efter Johannes Bengtsson i övre Backa Karl Gustav, som dött av rötfeber några veckor tidigare, bara 39 år gammal[1]. Han lämnade efter sig hustrun Börta Persdotter, sonen Tore 13 år, dottern Inger Britta sju år och dottern Inger Christina ett och ett halvt år gammal. Bouppteckningen visar att det inte direkt var ett förmöget hem det handlade om:
Silver: en tumlare, pantsatt hos ..i Hjärtared
Tenn: 1 fat, tallrikar.
Järnsaker: stekgryta, brandjärn, stekpanna, spadar och hackor, skäror, hammare och tång, navrar med skaft
Träsaker: sädesbinge, drickafjärding,skåp
Diverse saker: häckla, ett par kardor, porslinstallrikar, kruka, fat, 4 sämre buteljer, en halvstops flaska, ett brännvinsglas
Gårdsredskap: en järnaxlavagn. Vedsläde, harv, yxaslipe,liaslipe
Kreatur: en årskalv, ett får
Hans gångkläder: en kapprock, en blå långväst, en blå rock, en …tröja, tre hattar, två livstycken, två par gamla byxor, två strumpor, två skjortor.
Bouppteckningen visade också på att Johannes hade en hel del skulder. En av de största skuldposterna var till husbönderna Sven Magnusson i Tommared och Tore Nilsson i Torsäng. Jag har inte blivit klok på riktigt hur det hängde ihop. Det står att Johannes var lantbo så det kan tyda på att han bara arrenderade gården. Ägde dessa två Backa övergården? Det skulle i så fall förklara en del av vad som händer sen.
Nu var Börta alltså lämnad ensam kvar med tre barn och sin gamla mor som också var änka. Börta var född på gården, hennes man Johannes hade kommit från gården Näs en bit bort och börjat som dräng på gården innan de gifte sig 1808[2]. Fem barn föddes i äktenskapet men i september 1818 förlorade Johannes och Börta två av dem i bröstfeber[3].
Börta, hennes barn Tore, Inger Brita och Inger Christina samt gamla modern Maria Larsdotter skrivs på socknens slut 1821[4]. De betecknas som sockenhjon[5].
1822 handlar en stor del av sockenstämmans protokoll om Börta. Hon har blivit uppsagd från hemmanet av de förut nämnda bönderna Sven Magnuson i Tommared och Tore Nilsson i Torsäng. Hon, som nu är 37 år gammal, står utan försörjning tillsammans med sina barn och sin gamla sjuka mor. Jordägarna hävdar att uppsägningen berott på att änkan inte varit förmögen att bruka gården. Sockenmännen vill dock inte stå för deras försörjning då de ansåg att jordägarna handlat fel som inte sett till att Börta fick ett fardagsår. Man tyckte att hon hade rätt att vara kvar i Backa till mars 1823, sedan skulle man på nytt ta upp frågan om fattigunderstöd.[6] Fardagsår innebar att den som skulle lämna en gård hade rätt att bruka den under en viss tid innan man flyttade. Vid senare möten samma vår hävdade Sven och Tore att de inte begått något fel. Man försökte på sockenstämman lösa det så att den fattiga lilla familjen kunde få tillgång till en liten stuga och en kåltäppa på någon av sockenåbornas mark men det mynnade mest ut i tjafs om huruvida de olika parterna lagt sig i sådant de inte hade befogenheter för eller ej. Gunne Eriksson i Mellomgärde och Håkan Olofsson i Backa anmälde att ovan nämnda bönder tillägnat sig all Börtas egendom och sålt densamma på auktion utan att de, som barnens förmyndare, blivit underrättade. Detta ledde till att inga andra än bönderna själva fått tillbaka det so Johannes enligt bouppteckningen var skyldig, och att "Enkorne och barnen blottade på allt drefwos under bar himmel hwarest de skulle blifwit rof för de rysligaste dåd om ej mera ömsinta grannar förbarmat sig öfver denna husvilla wärnlösa skara"
Hösten 1822 skrivs att Maria vid Backa erhåller en kappe korn och Johannes änka Börta en kappe korn och en dito potäter af matelaget[8] Vid flera tillfällen året efter är Börta med på listan över dem som ska få men bredvid hennes namn står det "får ej"[9]. Man ansåg att hon själv skulle kunna försörja sig.
Under perioden 1825-1827 hamnar de i Hakared[10]. Börta, modern Maria och dottern Anna bor i en backstuga[11]. Sonen Tore kommer som vuxen att bo på ett annat torp under Hakared och Börta bor då där med honom och hans familj. Senare står det att hon flyttar till Brunabo[12].Den 9 juli 1836 gifter hon sig nämligen med änklingen Tore Larsson i Brunabo[13] Maken dör efter bara två år[14]. En Börta Persdotter kommer sen att bo i Algutsbo. Det står också att hon vistas i Istorp [15]. Om det är rätt person så bor hon troligen hos dottern Inger Christina som bor i Istorp med sin familj men jag hittar henne inte skriven där. Hon finns inte heller med i någon in-eller utflyttningslängd för någon av socknarna. Födelsedatumet stämmer inte och i en längd anges andra föräldrar. Eftersom det föddes en Börta i Algutsbo samma år med de föräldrarna kunde jag inte vara säker på att denna gamla kvinna var rätt Börta. Tack vare en annan uppmärksam släktforskare som meddelade att den flicka som föddes i Algutsbo dog som barn så stämmer det bättre, prästen hade blandat ihop det bara. Börta är fortfarande skriven i Algutsbo vid sin död 1860.
Jag har tänkt en hel del på henne, inte bara när jag suttit vid datorn och letat. Hon, som mitt i sorgen efter maken, fick gå från hus och hem med ansvar för både barn och sin gamla mor men utan försörjningsmöjligheter. Man kan läsa mellan raderna i protokollen att snälla grannar tog sig an dem men man slås också av hur kallsinniga de med inflytande verkade vara. Så utlämnad hon var till andras välvilja, eller deras avståndstagande. Så hjälplös hon måste ha känt sig. Hon, som faktiskt var född och uppväxt här, fick bara ge sig iväg när hon blev änka. Ja, jag har tänkt en hel del på hennes öde när jag gått runt här på sistone. Tittat mig omkring och nästan tyckt mig se henne. Hur mycket som än har ändrats sen dess så är det ju fortfarande samma plats vi delar. Hon gick också runt precis här och jag tänker mig att också hon tyckte mycket om det här stället. Hon känns nära på något vis trots avståndet på nästan 200 år. Även om jag inte vet om deras hus låg på exakt samma plats som mitt eller hur det såg ut här då så tror jag i alla fall att vyn över Lönesjön var ungefär densamma...
Charlotta Andersson Sandberg
facebook: Genealogista
[1] Marks häradsrätt (N, P) FII:38 (1820-1821) Bild 412 / sid 813
[2] Karl Gustav (N, P) CI:2 (1781-1837) Bild 930 / sid 177
[3] Karl Gustav (N, P) CI:2 (1781-1837) Bild 1270 / sid 245, Karl Gustav (N, P) CI:2 (1781-1837) Bild 1270 / sid 245
[4] Karl Gustav (N, P) AI:2 (1816-1826) Bild 112 / sid 13, Karl Gustav (N, P) AI:2 (1816-1826) Bild 167 / sid 31
[5] Karl Gustav (N, P) AI:2 (1816-1826) Bild 143 / sid 31
[6] Karl Gustav (N, P) KI:2 (1810-1833) Bild 520 / sid 113
[7]Karl Gustav (N, P) KI:2 (1810-1833) Bild 540 / sid 117
[8] Karl Gustav (N, P) KI:2 (1810-1833) Bild 560 / sid 121
[9] Karl Gustav (N, P) KI:2 (1810-1833) Bild 590 / sid 127
[10] Karl Gustav (N, P) AI:3 (1825-1827) Bild 19
[11] Karl Gustav (N, P) AI:4 (1827-1828) Bild 15 / sid 21, Karl Gustav (N, P) AI:5 (1828-1831) Bild 35 / sid 19, Karl Gustav (N, P) AI:6 (1831-1849) Bild 14 / sid 19, Karl Gustav (N, P) AI:6 (1831-1849) Bild 37 / sid 19
[12] Karl Gustav (N, P) AI:6 (1831-1849) Bild 84 / sid 25
[13] Karl Gustav (N, P) CI:2 (1781-1837) Bild 2420 / sid 475, Karl Gustav (N, P) AI:6 (1831-1849) Bild 73 / sid 5
[14] Karl Gustav (N, P) AI:6 (1831-1849) Bild 104 / sid 9
[15] Karl Gustav (N, P) AI:6 (1831-1849) Bild 101 / sid 3
Comments