top of page

Lefvandskullen under Gunnerhulu

För fyra år sedan, året innan jag skapade min Facebook grupp Glömd värld i Marks härad. Var jag ute i bygden på jakt efter nya glömda landskap att fotografera. Det var sent i november, himlen var lika grå som gråstenen i stengärdsgårdarna jag passerade under dagen. Det hade fallit lite snö under natten och med den kyligare temperaturen hade gräset jag gick i stelnat till en krasande matta.


Jag hade markerat ut ett område ovanför gården Gunnerhulu som ligger uppe i skogen mellan Örby och Skephult. Sedan 1904 då ett laga skifte gjordes har tio torp, backstugor och soldattorp försvunnit men mitt primära mål var egentligen Slätten som stod så sent som 2000. Fick reda på senare att boningshuset hade flyttats till Haratången och brukas som sådant idag. Efter Slätten fortsatte jag vägen mot torpet Svedjan men stannade halvvägs vid två åkerlappar. Här hade förr soldattorpet till Roten nummer 1056 samt Hemmanets soldattorp Oxsjöslätt nummer 1064 legat. Den siste soldaten här var Johan August Andersson Wiking som flyttade med sin familj i december 1902 ner till Åsletorp Månsgården där han arrenderade ett ställe. Dock flyttade familjen vidare redan efter ett år upp till Hanamosse under Gullberg Bäckagård. Det torpet står än idag och ligger mellan Gunnerhulu och Sjögaslätt, 1,5 kilometer från soldattorpet Oxsjöslätt.

Frostiga björken i Wikings lycka
Frostiga björken i Wikings lycka

Men nu var det ju inte soldat Wiking som jag skulle skriva om. Jag tog och promenerade sydöst från soldatolyckorna mot ett av mina andra mål för dagen, nämligen Kullen. Eller, så står det på Häradsekonomiska kartan medan skifte-kartan samt i Kyrkoböckerna lyder det fina namnet Lefvandskullen och Levandeskulle. Åkerlotterna är inte här stora men räckte säkert till för torparna förr. Längst den sydöstra gränsen står en stenmur som även är gränsen till den branta backen som ledde ner i dalen. Här är skogen avverkad och utsikten var slående med olika lager av vitklädda grantoppar. Jag fann inga spår av något torp här men i den norra änden finns antagligen stengrunden till den lilla ladugården som stod här. Nu i skrivande stund kan jag faktiskt även se att nedanför ladugården skall det ha stått ett mindre bostadshus enligt skifte-kartan. Eller så är det kanske en jordkällare. Hade behövt besöka området igen för det finns några fler torp därom som jag inte besökte vid det tillfället.

Levandeskulle på laga skifte över Gunnerhulu 1894
Levandeskulle på laga skifte över Gunnerhulu 1894
Vid trädets fot finns ladugårdsgrunden till Levandeskullen
Vid trädets fot finns ladugårdsgrunden till Levandeskullen
Muren som gränsar mot sydost
Muren som gränsar mot sydost
Där nere bland granarna ligger Vännered i Skephult
Där nere bland granarna ligger Vännered i Skephult

Vilka levde här på torpet Levandeskulle? Den siste boende på torpet var torparen Andreas Johansson och hans familj flyttade här ifrån i december 1897 å torpet revs någon gång i början 1900-talet. Men som i vanlig ordning börjar ju nästan aldrig mina berättelser i slutet utan långt innan. Och då tar vi oss tillbaka till början av 1800-talet och besöker ett annat egendomligt namn, nämligen torpet Gärdesgården under Säteriet Hede i Kinna. Gärdesgården försvann mot slutet av 1800-talet så som många andra torp i vår byggd och låg intill Hedes södra gräns mot Örby. På den lilla åkern mellan dagens vägar Hedängsvägen och Boakullavägen skall torpet Gärdesgården legat.

Gärdesgården under Hede 1767
Gärdesgården under Hede 1767
Ungefärlig placering av Gärdesgården i Örby
Ungefärlig placering av Gärdesgården i Örby

Mellan 1805 och 1808 flyttade Johannes Bengtsson och hans hustru Stina Jansdotter hit till Gärdesgården med sin nyfödda son Johannes. De hade flyttat från torpet Sjölia under Örby Hallsgården och troligtvis har det legat söder om sjön Dräggsjön där alla Örbygårdarna hade sina skogsmarker. För som vittnen hade vi drängen Carl Jansson i Örby Hallsgården och hans hustru Kerstin Carlsdotter i Ramsholmen. Ramsholmen ligger på Dräggsjöns västra sida och är ett stenkasst ifrån Sjölia. Vill även fylla på lite information om sonen Johannes innan jag fortsätter. I Örbys födelseboken står det att han var född den 9 november men i kyrkolängderna är det ändrat till den 9 oktober som följer han till sin död. På torpet kom det att födas många barn, hela åtta styck. Efter Johannes föddes åter en son Jon, han blev dock inte gammal när han somnade in redan efter 10 månader i ”Kikhosta”. Det här kom att bli Johannes och Stinas första förlorade barn. De kommande 19 åren föddes barnen Johanna, Sven, Christina, Anna, Britta, Catharina, Edela, Andreas och Andreas. Den förstnämnda Andreas gick bort endast 1 månad gammal även han i kikhosta men även systern Britta gick bort 4 månader gammal, orsaken var ej angiven. Med alla de här födslar kan jag tänka mig det tagit hårt på Stina som i husförhörslängden blir skriven som sjuklig och bräcklig.

Sonen Johannes som vi kommer att följa i sin livsvandring, flyttade ut 1828 när han var 23år gammal till säteriet Hede för att arbeta som dräng. Efter två år gifte sig Johannes med den 15år äldre pigan Kerstin Pehrsdotter som också arbetade på Hede. De två flyttade ett år senare till backstugan Porsmad under Brättingstorps Hed. Året efter flyttade även pigan Helena Andreasdotter hit till backstugan från Örby Smedsgården. Hon arbetade här i 2år innan hon flyttade till Berg i Kinna. Efter hennes flyttade pigan Stina Olofsdotter hit från ”Hero”. Johannes och Kerstin fick inte leva så länge tillsammans på Porsmad när hon tragiskt gick bort vintern 1835, 44år gammal i ”Lungsot”.

*Namnet Porsmad framkommer i dödsboken på Kerstin medan i husförhörslängderna nämns endast Brättingstorps Hed Backstuga.


Nu var Johannes änkling men det dröjde inte längre än 8 månader innan han gifte om sig. Hans nya hustru blev pigan Stina Ericsdotter från Vännåkra Västergård, som även hon var äldre än Johannes. Pigan Anna flyttade ut samma år till Kungsfors och hennes efterträdare blev pigan Malena Johansdotter från Brunnsgården. Malena flyttade 1837 till Sexdrega och året efter flyttade den 14-åriga flickan Christina Nilsdotter hit från Smedjegården. 1839 flyttade Johannes, Stina och flickan Christina upp till Stora Ramnhult och han blev där torpare 1840. Flickan Christina flyttade ut 1841 till Trantorpet och ersattes med pigan Cajsa Sophia Larsdotter från torpet Svedjan under Gunnerhulu.


Blev lite nyfiken på varför Cajsa Sophia endast hade födelseåret 1822 i husförhörslängden. Så jag kollade lite närmare på henne. Hon skall ha flyttat till torpet Svedjan 1840 från Seglora som egentligen var Fritsla. Men jag blev inte riktigt nöjd utan ville hitta hennes ursprung. I Örbys utflyttningslängd hittade jag att hon flyttade från Broarehult backstuga som låg längst grusvägen mellan Gullberg och Skephult. Men det som jag mest ryckte på ögonbrynen på var att hon inte alls hette Larsdotter här som jag letade efter. Utan hon hette Färg efter sin far som var soldat Lars Färg och att hon föddes på soldattorpet under Västra Glömme i Mjäldrunga socken i Gäsene Härad norr om Borås. Hon hade flyttat från Borås när hon först kom hit ner. Följde henne lite efter åt för skoj skull och hon flyttade runt en hel del och fick en oäkta dotter Wilhelmina Christina sommaren 1845 och tolv år senare dottern Johanna Sofia 1857. Hon gifte sig 1860 med drängen Johannes Olsson på Krono Säteriet Eskilsered som även var fadern till Johanna Sofia. De levde som inhyses och fick snart sonen Johannes. Många år gick och barnen flyttade ut 1876 och 1878. Cajsa Sophias make Johannes gick bort våren 1878, 79 år gammal och Cajsa Sophia levde själv som inhyses tills hon somnade in den 15 november 1904 hela 82år gammal. Efter två timmars jakt är den nu avslutad och vi kan fortsätta berättelsen. Blir bara så sjukt taggad att hitta de lösa trådarna och man känner ju sig riktigt nöjd när man löser den.

Enskifte över Glömme från 1817
Enskifte över Glömme från 1817
Häradsekonomiska kartan från 1890-tal
Häradsekonomiska kartan från 1890-tal

*Båda soldattorpen är borta, samma gäller båda Västra Glömme gårdarna.


Pigan Cajsa Sophia arbetade inte på Stora Ramnhult mer än ett år innan hon flyttade ner till Sandhålan under Skene Bockagård. Efter henne flyttade pigan Catharina Johansdotter hit från Berghem. Johannes och Stina kom aldrig att få några barn på Stora Ramnhult och när vi närmar oss mitten av 1850-talet är de båda 45 och 52år gamla. Det är inte ofta jag stöter på par som aldrig får barn. Senast var när jag skrev om Jonas Askergren i Sätila där ena dottern aldrig fick några barn. Självklart kan det finnas många orsaker men ändå tråkigt och man vill ju gärna veta varför det blev så. Den enda rörelsen på torpet är alla drängar och pigor med deras oäktingar som flyttade in och ut.


Pigan Catharina från Berghem flyttade ut samma år till Öresten. Hit upp flyttade senare ett välbekant namn upp igen, nämligen Cajsa Sophia Larsdotter från Sandhålan under Skene Bockagård. Året efter, 1845, flyttade även pigan Anna Britta Larsdotter hit från Sandhålan. Samma år flyttade Johannes minste lillebror Andreas Johansson in från Gärdesgården under Hede. Cajsa Sophia blev gravid 1845 och födde en oäkta dotter Wilhelmina Christina. I födelseboken kan vi inte läsa att någon fader är skriven men Johannes, hans lillebror Andreas och en piga Agneta Ericsdotter från Sexdrega är vittnen. Man kan bara spekulera men är det ett sammanträffande att hon blev gravid efter Andreas flyttade hit och är vittne? Pigan Anna Britta flyttade 1846 till soldattorpet Fixatorpet under Örby Högen och lillebrodern Andreas flyttade tillbaka till sina föräldrar på Gärdesgården. Två år går och Cajsa Sophia flyttade in på Lilla Ramnhult som inhyses men hennes 4-åriga dotter blev kvar hos Johannes och Stina på Stora Ramnhult. Nu flytta pigan Anna Maria Ericsdotter in från Sexdrega men även den förra pigan Anna Britta Larsdotter som flyttade till Fixtorpet tre år tidigare. På Fixtorpet arbetade hon bara på 1år innan hon flyttade upp till Lilla Ramnhult och sedan hit. Pigan Anna Maria flyttade 1850 ner till Örby Högen och in flyttade pigan Johanna Johansdotter samt flickan (oäkta) Johanna, båda från Svenljunga. Sistnämnde Johanna var inte dottern då det endast skiljde fyra år mellan dem. Året därpå blev pigan Anna Britta gravid, hon gifte sig med drängen Elias Svensson och de två flyttade in på en backstuga under Brättingstorp Storegården där dotter Edela Elisabeth föddes. Pigan Johanna Johansdotter flytta tillbaka till Svenljunga 1852 och in flyttade Cajsa Sophia igen.

Häradsekonomiska kartan runt Gunnerhulu. Torpen låg väldigt nära varandra.
Häradsekonomiska kartan runt Gunnerhulu. Torpen låg väldigt nära varandra.

Nu har ni fått läsa om alla de drängar, pigor och deras barn som levde på Stora Ramnhult torp. 1853 flyttade Johannes och Stina med sina två bonusbarn Johanna och Wilhelmina Christina till Levandeskulle som jag tror Johannes själv byggde upp för det nämn inte tidigare i längderna. Pigan Cajsa Sophia blev inhyses med den nye torparfamiljen på Stora Ramnhult innan hon flyttade vidare och den delen kan ni redan. De hade här inga pigor som hjälp för än 1858 då pigan Anna Maria Carlsdotter flyttade hit från Fickasjö. Johannes hustru Stina gick bort vintern 1859, 60år gammal i ”Bröstverk” och samma år flyttade bonusdottern Johanna ut som nu var 20år till Göteborg. Året därpå flyttade även Wilhelmina Christina till Seglora. Änklingen Johannes gifte om sig den 28 december 1860 med sin 24år yngre piga. De två levde tillsammans på torpet i tio år innan Johannes gick bort den 25 maj 1870, 65år gammal. Anna Maria levde ensam i två år på torpet innan torparen Andreas Johansson flyttade hit upp med sin hustru Anna Andreasdotter och sonen August från torpet Lagerås som låg i skogarna mellan Stora Ramnhult och Levandeskulle.


På torpet växte familjen och Andreas å Anna fick de kommande åtta åren barnen Johan Severin, August och Johannes. Den 9 november 1880 flyttade Johannes änka Anna Maria Carlsdotter ner till Kinnabacka där hon var fabriksarbetare. 1885 slutade hon arbeta på fabriken och flyttade i stället till Mjösås soldattorp där hon arbetade som piga hos soldaten Anders Henrik Carlsson Hög. Tre år senare flyttade hela Högs familj samt änkan Anna Maria till soldattorpet Brännemosse under Hult Övregård. Fanns ett ställe mellan Hult och Stora Kroksjön som kallas Högs som jag och Dante besökte för två år sedan när vi dokumenterade alla torpet där uppe men vet inte om det är samma plats. Änkan Anna Maria blev som 72-åring skattefri 1901 och flyttade från soldattorpet vintern 1904 till Horndals fattiggård där hon även gick bort knappt ett halvår senare 75år gammal.


Tillbaka till Levandeskulle växte familjen lite och 1884 å 1888 föddes barnen Maria och Carl Abel. Några år senare flyttade Andreas och Annas äldsta son August över till Nord Amerika men även lillebrodern Johan Severin gjorde samma resa året därpå. Vinter 1897 flyttade Andreas med hela sin familj ner till Lilla Kalvjöås som låg under Sjögaslätt och Levandeskulle historia slutar här. Jag och Dante besökte Lilla Kalvsjöås för två år sedan och det ligger längst 41:an mellan Kinna och Fritsla korset vid Furesjön. Dottern Maria, nu 18år blev 1902 skriven som sinnessjuk och Andreas gick bort den 11 november 1916, 73år gammal. Änkan Anna med dottern Maria flyttade från Lilla Kalvjsöås ner till Harpebo fabrik för att leva med dottern Augusta och hennes familj. Här står det även en liten notis på dottern Maria, ”Intagen å Vänersborgs hospital 1919-06-27”. Åren går i arbetsbostaden och vintern 1926 går änkan å modern Anna bort 80år gammal, två år senare även dottern Maria.


Bilder från Lilla Kalvsjöås för 2år sedan.

Levandeskulle eller det namn som jag tycker är vackrare, Lefvandskullen, fick inget stort avtryck i Örbys historia. Men ni har fått läsa om flera livsöden och platser från bygden. Jag kan inte sluta tänka på var ifrån namnet är taget egentligen. De äldre torp namnen hade oftast någon koppling till miljön torpet byggdes i, så som Svedjan, Högås, Lyckan eller Kärret med flera. Johannes förlorade tre hustrun och de fick aldrig några barn men det hade alltid funnits mycket liv på Stora Ramnhult innan de flyttade till Levandeskulle. Kan namnet spegla något djupare som att de hedrar livet efter sina öden eller att de skulle vilja se torpet och platsen som en levande plats efter de gått bort. Kunde det vara något så enkelt som att de skapade liv på kullen, bröt upp marken och skapade livet självt. Ett annat torp som byggdes bara fyra år senare under Gunnerhulud var Falkahagan. Dess historia blev så kort som 23år och jag har inte kunnat tagit reda på vart det legat. På skifte-kartan över Gunnerhulu 1894 nämns inte Falkahagen men det finns några åkerlappar som inte har någon bebyggelse. Och tar man å kikar på namnet Falkahagen kan man tänka sig att det är på någon hög position. Kanske blir en fyra års återbesök då november nalkas.


Torpare Johannes Bengtsson f.1776-08-07

Hustru Stina Jansdotter f.1783-10-14

Son Johannes f.1805-10-09 (1805-11-09 i födelseboken)

Son Jon f.1808-06-03 d.1809-05-06

Dotter Johanna f.1810-03-25

Son Sven f.1812-09-25

Dotter Christina f.1815-04-25

Dotter Anna f.1818-02-05

Dotter Britta f.1820-11-17 d.1821-01-22

Dotter Catharina f.1821-11-20

Dotter Edela f.1823

Son Andreas f.1824-08-31 d.1824-11-06

Son Andreas f.1827-01-24


Torpare Johannes Johannesson f.1805-10-09 d.1870-05-25

1:a Hustru Kerstin Persdotter f.1790-04-23 d.1835-02-02

2:a Hustru Stina Eriksdotter f.1798-05-03 d.1859-01-12

3:e Hustru Anna Maria Carlsdotter f.1829-08-19 d.1905-03-07


Piga Helena Andreasdotter f.1811-03-08

Piga Anna Olofsdotter f.1817-10-15

Flicka Christina Nilsdotter f.1824-07-14

Piga Cajsa Sophia Larsdotter (Färg) f.1822-03-28

Dess oäkta dotter Wilhelmina Christina f. 1845-06-03

Piga Catharina Johansdotter f.1821-11-20

Piga Anna Britta Larsdotter f.1819-08-06

Dräng (bror till Johannes) Andreas Johansson f.1827-01-16 (1827-01-24)

Piga Anna Maria Ericsdotter f.1829-08-19

Piga Johanna Johansdotter f.1833-04-30

Flicka (oäkta) Johanna f.1837-12-20

Piga Anna Maria Carlsdotter f.1829-08-19


Torpare Andreas Johansson f.1843-09-04 d.1905-11-03

Hustru Anna Andersdotter f.1845-12-07 d.1926-12-08

Son August f.1871-03-19

Son Johan Severin f.1873-09-02

Dotter Augusta f.1846-11-11

Son Johannes f.1880-01-14

Dotter Maria f.1884-02-22 d.1928-03-30

Son Karl Abel f.1888-09-01


Google Maps

Levandeskulle


Stora Ramnhult

Lilla Ramnhult


Gärdesgården under Hede


Lilla Kalvsjöås


Lagerås


Svedjan


Västra Glömme Soldattorp


Historiska kartor

Geometrisk karta Säteriet Hede 1767


Laga skifte över Gunnerhulu 1894


Laga skifte över Trantorp 1914


Enskifte över Glömme och Tubbarp 1816


Kyrkoböckerna på Riksakrivet

Kinna Hfl 1827-1829 B11 S1 Johannes på Säteriet Hede


Örby Hfl 1829-1832 B40 S56 Johannes och Kerstin i backstugan


Örby Hfl 1832-1835 B45 S88, Johannes och Kerstin på backstugan (Porsmad)


Örby Hfl 1832-1841 B113 S188, Johannes och Stina på backstugan


Örby Hfl 1832-1841 B189 S336, Johannes och Stina på Stora Ramnhult


Örby Hfl 1841-1851 B188 S338, Johannes och Stina på Stora Ramnhult


Örby Hfl 1851-1861 B219 S376, Johannes och Stina på Stora Ramnhult


Örby Hfl 1851-1861 B39 S48, Johannes och Stina på Levandeskulle


Örby Hfl 1862-1871 B95 S314, Johannes och Anna Maria på Levandeskulle


Örby Hfl 1872-1881 B132 S476, Andreas och Anna på Levandeskulle


Örby 1882-1894 B92 S338, Andreas och Anna på Levandeskulle


Kinna Hfl 1875-1881 B18 S7, Änkan Anna Maria Carlsdotter i Kinnabacka


Kinna Hfl 1882-1894 B74 S68, Änkan Anna Maria på Brännemosse


Örby Hfl 1895-1904 B64 S517, Andreas och Anna på Levandeskulle


Örby Hfl 1895-1904 B110 S333, Andreas och Anna på Lilla Kalvsjöås


Örby Hfl 1905-1914 B127 S395, Andreas och Anna på Lilla Kalvsjöås


Kinna Hfl 1895-1904 B211 S208, Änkan Anna Maria på Brännemosse


Kinna Hfl 1905-1914 B60 S56, Änkan Anna Maria på Horndal Fattiggård


Örby Hfl 1915-1924 B243 S524, Änkan Anna och Maria flytta till dottern August i Harpebo


Örby Hfl 1925-1934 B261 S562, Anna och Maria hos dotter Augusta i Harpebo


Örby Dödsbok 1725-1861 B22, Kerstins död


Seglora Födelsebok 1767-1826 B233 S447, pigan Sofia


Eriksberg födelsebok 1767-1839 B218 S190, Caisa Sophia Färg


Mjäldrunga Hfl 1816-1836 B35 S46, Soldat Lars Färg


Kommentare


bottom of page