Det här är första gången som jag dyker ner i de liv som levde och arbetade på en kvarn. I alla fall det som Kyrkoböckerna kan förtälja. Det har varit en intressant resa med flertalet brukare under en kort tid. Men även kul att jag i stort sett nästan besökt alla platserna som de flyttade från och till. Jag har följt lite familjer efter flytt som jag ibland gör för att få en större bild av deras liv. Det är inte bara på det här stället deras liv utspelade sig utan andra öden kanske hände efter eller skapade platser som vi idag än kan glädja oss åt. Vad finns det att läsa om Lekvads kvarn och hur gammal kan det ha varit? I Berghems boken finns det lite intressanta historier som vi kan ta med och granska lite.
Ur boken ”Berghem – bygden vid Viskan”
”Här kunde man fiska till husbehov och vattnets kraft gav snart upphov till kvarnbyggen. Lekvads kvarn var belägen några hundra meter öster om den nuvarande Lekvadsbron. Den hade gamla anor. En handling berättar, att Andreas Svensson i Olofsgården 1855 försäljer området med ”Lekvads gamla kvarnar”, vattenfall och dammfäste till handlaren O.P Bökman i Skene. Andreas förbehåller sig dock rätten att tullfritt få mald sin husbehovsmäld där.”
Det nämns även tidigare i boken under ”Barndomsminnen från en kvarn” av Ella Bodin.
”År 1915 hade min far Hjalmar Johansson byggt en ny elektrisk kvarn samt ett boningshus till vår familj. Han hade i sin ungdom lärt mjölnaryrket av sin far, Johannes Zackrisson.
Farfar hade en vattendriven kvarn vid Viskan, som låg strax intill den nya bron till Lekvad. Det lär finnas spår av kvarnen ännu idag.”
På en karta från 1788 står det ”äng till Olofsg. i Berghem” där kvarnen senare legat under Lekvad Vargagården. Sedan finns det en avsöndringshandling från 1858 och här nämns samma text som i första stycket ur Berghemsboken. Här kommer ett längre utdrag från avsöndringen.
”Landshöfdinge Embetets uti Elfsborgs Län utslag uppå ansökning af Handlanden O.P. Bökman om bestämmande och faställelse af den afgäld uti räntepersedlar, som årligen bör till bohlby erläggas af en från frälsehemmanet Berghem, N:o 4 Olofsgården, om ½ mantal uti Berghems socken, Marks härad, afsöndrad lägenhet med tillhörande wattenfall och damfäste; gifvet etc.
Af handlingarne inhämtas att egaren till hemmanet Berghem Olofsgården för eweldelig bad försåldt ifrågawarande lägenhet med wattenfall och damfäste genom så lydande af handling:
Afskrift:
Till Handlanden Herr O.P Bökman i Skjene upplåter och försäljer underteknad den till mitt hemman Berghem Olofsgården ½ mtl. Frälse hörande, emellan Lekvads hemmans ägor och Wiske å, intill Lekvads gamla qvarnar belägna jordområde, jemte derintill varande vattenfall och damfäste å motsatta stranden emot contant köpeskilling Trehundratrettiotre Riksdale 16 sk. Banco samt rättighet all framgent, så länge Lekvads qvarnar uppehållas, att tullfritt få förmala all husbehofs mäld från nämnde hemman hvarförutan qvarnegaren åligger att genom ordentlig förbyggnad förekomma att vidare jordras intill dammen inträffar å Berghem Olofsgårdens gent emot qvarnstället belägna branta stränder. På dessa vilkor öfverlåtes nämnde vattenfall i Wiskeå jemte jord, samt rätt till dammfäste, till Herr Bökman såsom hans ..fångna Egendom, derå han och hans rättsinnehaf vare ega lagfar söka.
Berghem den 25 juli 1855
Andreas Svensson i Berghem Olofsg.
…
Sedan Chartan med marken blifvit jemförd samt jordmånens beskaffenhet utrönt, på sätt nedanföre uppföre upptages utröntes medelbeloppen af de räntor samt öfvrige allmänna onera hvilka årligen åligga stamhemmanets nemligen:
Ordinarie ränta – Banco – 0.23.2
24 kappar kronotioende à 10:42: 8 – 8.8.0
Rusttjenst bewillning – 1.0.0
Eganderätts bewillning – 2.6.0
Uti retering – 34.40.1
Snöplogspenningar 0.24.0
Härads afgifter – 0.16.0
Pastors rättigheter:
1 tunna 4 kpr. Korn à 9:40 – 11.3.0
18 kpr. Råg à 13 – 7.21.0
Komministers rättighet:
2 kappar korn à 9:40 – 0.29.6
Penningar – 2.16.0
Kyrkobetjening – 1.16.0
Fattigvård 1 ½ T:a krono 10:de – 16.16.0
Penningar – 6.32.0
Wägunderhåll – 2.32.0
Allmänna byggnader – 2.0.0
Summa Banco Rdr – 103.10.9”
Jag har inte läst igenom alla karthäftena utan endast gått efter kvarnmarkeringar som lantmätarna brukade vara rätt noga med att ta med när uppmätningar gjordes oavsett storleken på dem. Inte på någon karta har det funnits en kvarn vid bron över till Lekvad. Man kan undra varför Lantmätaren uteslöt den här informationen på dessa kartor. På Häradsekonomiska- och Generalkartan mot slutet 1800-talet står den med. Så många frågor och så få svar. Något kanske vet mer hur det ligger till?
I tidningarnas värld hittade jag en artikel om när herr Bökman gick i konkurs och allt såldes av hösten 1888. Vi kan läsa den här detaljerade beskrivningen av kvarnen:
”Å afsöndrade qvarnlägenheten äro uppförde: dels qvarnbyggnad i 2 våningar, täckt med tegel på bräder, innehållande 3 par grofmäldsstenar, sikt och skalqvarn samt qvarnkammare, dels mjölnarstuga, täckt med tegel på bräder, innehållande stuga, kök, förstuga, smedja och vedkällare samt dels murad qvarnstall med höskulle täckt med halm.”
Bilder från kvarnbyggnadsruinen
Ner i från Viskan
Kvarntorpet och jordkällaren
Kvarnstallet till vänster om Kvarntorpet
Så vad förtäljer kyrkoböckerna?
Den första titulerade Mjölnaren jag kan hitta under Lekvad Vargagården var Johannes Bengtsson från Mellby Östergård i Hajom. Han levde på Fredings torpet med sin hustru Anna Carlsdotter och de två sönerna Bengt och Johannes. De fick det korta året de levde här dotter Anna Greta innan de flyttade tillbaka till Mellby Östergård 1844. Nästa Mjölnare kunde vi hitta under Lekvad Kvarn 1846. Hit flyttade Mjölnarsonen Anders Jonasson från Gränekvarn i Örby socken som Inhyses. Jag kan inte finna någon familj under Vargagården som var skriven på Lekvad kvarn förutom Johannes som nyligen flyttade ut. Lite senare samma år flyttade två bröder från Öresten kvarn till Berghem. Den yngste av dem var den 16-årige gossen Sven Pehrsson och han flyttade till Tomten under Lekvad Binkagård för att arbeta som dräng. Hans tre år äldre bror Johannes Pehrsson började arbeta under Anders på Lekvad kvarn. Anders arbetade här i två år innan han flyttade ner till Kungsäter 1848. Drängen Johannes Pehrsson stod senare som inhyses på Gaddatorp, flyttade ner till Kungsäter två år senare. Sen dröjde det tolv år tills namnet kvarn dök upp i Husförhörslängderna. Den 7 augusti 1860 gifte sig torpasonen Johannes Petersson från Tomten under Pölagården med pigan Cathrina Börjesdotter från Nyhagen under Binkagård och flyttade in på Lekvad kvarn. In på kvarnen flyttade även drängen Johannes Larsson från Tomten. Sommaren 1861 föddes Johannes och Cathrinas dotter Emma Christina och ett år senare dottern Johanna. Samma år som dottern föddes flyttade familjen upp till Johannes föräldrar på Tomten. På Tomten fick de barnen Johan August och Maria. Hustrun Catharina gick bort 6 dagar efter Maria föddes men Maria blev ej äldre än tre månader när hon somnade in i torpet.
Den nya Mjölnaren på kvarnen blev Andreas Eriksson 1863 från Kungsäter. Han var gift med Anna Brita Torkelsdotter och de hade med sig sönerna Johan Edvard och Carl August. Efter ett år föddes dottern Anna Christina. Samma år fick de hjälp av drängen Johan Berndt Andreasson från Veddige. Han arbetade på kvarnen i ett år innan han flyttade vidare. Andreas flyttade med sin familj vintern 1865 ner till Veddige. Nu står ingen som Mjölnare på Lekvad kvarn men det finns några drängar som flyttade in 1866 och man kan ju tänka sig att hjälpte till i alla fall. Söker man i Marks Härads Släktforskarförenings databas på Mjölnare så har vi fortfarande Johannes Pettersson uppe på Tomten som titulerad Mjölnare i födelseböckerna. Johannes och hans nya hustru Anna Maria Svensdotter fick så sent som sommaren 1877 sonen Pontus Severin. Och går vi in i Husförhörslängd 1873-1885 kan vi läsa hela familjen med tydligt ”Mjölnarson/dotter”. Johannes och Anna Maria förlorade två av sina barn vår och sommar 1878 till ”Tandfeber” och ”Scharlakansfeber”. Ett år senare gick även Johannes andra hustru Anna Maria bort i ”Kräfta”. Johannes slutade arbeta som Mjölnare 1879 och blev torpare istället. Han flyttade samma år med sina barn ner till torpet Skogarevad under Bua Västergård. Efter tre år på torpet gifte Johannes om sig för tredje gången och det här med Anna Johannisdotter från backstugan Hagaslätt under Lekvad Bergagård.
I november 1879 flyttade nästa Mjölnaren in på Lekvad Kvarn. Det var Carl Johan Fahrman som flyttade hit med sin stora familj från Carl Gustav. Carl Johan var gift med Maria Lovisa Lundqvist och hade tillsammans barnen Anna Christina, Gustaf, Hilda Maria, Adolf Fredrik, Claes Herman, Emma Lovisa och Hilda Marias oäkta dotter Anna. När man läser Husförhörslängden ser man att familjen hade flyttat runt en hel del innan de landade här i Berghem. Barnen är födda bland annat Veddige, Horred och Getinge. Sonen Adolf Fredrik flyttade ut 1883 till Veddige men kom tillbaka till hösten, nu gift med Ida Gustava Josefsdotter. Några veckor senare flyttade de två ner till Frillesås. Dottern Hilda Maria tog båten över till Nord Amerika den 7 mars 1884 men hon kom tillbaka sensommaren samma år. Den äldste sonen Gustav som nu också var Mjölnare gifte sig den 29 december 1884 med Augusta Börjesdotter från Berghem och fick de kommande två åren döttrarna Ellen Alfida och Hilda Maria. Gustav och Augusta flyttade min sina döttrar till Kinna Stomslyckan våren 1889. Gustav började arbeta som Mjölnardräng under Mjölnaren Samuel Johansson på Kinna kvarn. Här växte familjen med sonen Gustav Harald men kort därpå flyttade de till kvarnen under Karlshed i Örby, låg precis nedströms från sågen och det finns en tydlig grund där. Här levde de dock bara ett år innan de åter flyttade till kvarnen i Kinna där Gustav nu tog över rollen som Mjölnare efter Samuel Johansson. Och här växte familjen sig större med dottern Karin Elisabeth och sonen Karl Bernhard.
Lekvads kvarn fick en ny Mjölnare vintern 1887 och Carl Johan med familj levde nu som inhyses. Det var Mjölnaren Ernst Hugo Johansson som flyttade hit från Lydde kvarn i Örby socken. Han var gift med Gustafva Fredrika Carldsotter och hade tillsammans barnen Ernst Gustaf, Elin Walborg Maria, Axel Harald och Manne Erik. Även drängen Helge Ivar Viktor Johansson flyttade in från Norra Åsarp. Men Ernst Hugo levde endast ett år här innan familjen och drängen flyttade till Wing 1888. Hösten 1889 flyttade Mjölnaren Johannes Larsson hit med sin hustru Maria Kristina Karlsdotter från Bua Östergårds kvarn, där kraftstationen nu ligger. Johannes var född i Älekulla och hade tidigare arbetat som dräng på Hulta kvarn innan han tog över som Mjölnare på Bua Östergårds kvarn. Inhyses Carl Johans son och mjölnaren Claes Herman blev skriven på ”Förteckning på i socknen obefintlige enligt kongl..” början 1890-talet. Och 1891 flyttade Carl Johan upp till kvarnen i Hällingsjö med sin familj. Men redan efter två års arbete på kvarnen flyttade de till Sätila där de arrenderade soldattorpet under Hulta Västergård. Här gick Carl Johan bort den 25 januari 1897. Den nye mjölnaren Johannes på kvarnen råkade ut för en olycka efter redan de första åren och en annan Mjölnare flyttade hit 1891. Vi kan läsa i en senare Husförhörslängd att Johannes var bräcklig men även ”enarmad”. Så han hade antagligen dragit på sig en skada i kvarnen och mest troligt klämt sig mellan kvarnstenarna eller fått den över sig.
Vintern 1891 flyttade Mjölnaren blev August Swensson Brandin hit från Kvicktorp under Boarp i Varnum mellan Fristad och Ulricehamn. August var gift med Anna Britta Hansdotter och hade med sig döttrarna Jenny Carolina, Elin Kristina, Esther Elisabeth och Agnes Viktoria. Men här arbetade han endast ett år innan hela familjen flyttade ner till Fjärås hösten 1892. Efter de flyttade ut blev drängen PerJohan Månsson skriven på kvarnen och vintern 1893 flyttade även Johannes ut med sin hustru till ett torp under Bua Östergård. Per Johan flyttade ut sommaren 1895 och mot slutet av året flyttade arbetskarlen Johan Alfred hit till kvarnen. Han arbetade här fram till vintern 1897. Men hösten 1898 flyttade det äntligen in en Mjölnare till kvarnen. Det var Johan Alfred Eriksson född i Karlabo i Älekulla men flyttade hit från Kungsfors kvarn där han hade arbetat som dräng. Här levde han ensam ett år tills den före detta pigan Johanna Augusta Swensdotter flyttade hit med sin 4år gamla oäkta son Johan Oskar och nyfödda, bara några veckor gamla sonen Erik Teodor vintern 1899. Fadern stod som okänd i Födelseboken. Några år tidigare hade Johanna Augusta levt på torpet Berget under Bua Östergård, året innan Johan Alfred flyttade till Bua Östergårds kvarn där han arbetade innan Kungsfors kvarn. Hon arbetade runt på Berghems gårdarna innan hon till slut flyttade in hos Johan Alfred. De hade troligtvis ett tycke för varandra en längre tid. Johan Alfred arbetade på Lekvad kvarn i tre år till innan han och Johanna Augusta flyttade vintern 1902 till Nödinge Storegård i Hajom där han arbetade som Mjölnare på kvarnen som låg nedanför Hajoms Skjutdörrar. Sommaren 1904 gifte sig Johan Alfred och Johanna Augusta och flyttade någon månad senare till Vilg Storegård i Fotskäl där han var med och byggde upp kvarnen som han senare arbetade på. Historien om Johan Alfred kan man läsa mer om i boken ”Hwilgs kvarn i Fotkäls socken”.
Men tillbaka till Lekvads kvarn så flyttade den förra Mjölnaren Carl Johan Fahrmans son Gustaf hit med sin hustru Augusta och döttrarna Ellen Alfrida och Hilda Maria från Kinna kvarn. Det som jag dock tycker är lite underligt. Var att Gustav och August hade fler barn i Kinna och alla hade flyttat till Berghem. De som inte står med på samma sida i Berghem var Gustaf Harald, Karin Elisabet, Karl Bernhard, Nils Reinhold och Bror Erik. Familjen flyttade dock redan efter två år och det till Hajom där Gustav tog över som Mjölnare på kvarnen i Nödinge där Johan Alfred Eriksson precis brukade. Den siste mjölnaren jag kunde hitta innan den lades ner när kraftstationen byggdes var Emil Johansson. Han flyttade hit våren 1906 med sin hustru Johanna Jönsdotter och fyra barnen Lilly Elisabeth Ingeborg, Jean Einar Gösta, Emil Allan Waldemar och Bror Edvin Gustfrid. Men de flyttade ut redan hösten samma år.
Som ni i början läste i början av inlägget skulle Johannes Zackrisson arbetat på en kvarn. Dock kunde jag inte finna hans namn under Vargagården. Utan hittade han under Lekvads soldattorp där han arrenderade torpet. Han hade flyttat hit med sin familj 1897 från ett torp under Guntorp Storegård. Sonen Sven Hjalmar som var Ellas far flyttade 1902 från Olsagården till Solängen i Fritsla och där fanns en kvarn som låg nere i Häggån. Han flyttade 1906 till Kinna Klockaregård där han först arbetade som utkörare hos Björsell innan han senare blev Mjölnare, säkert på Kinna kvarn. Han gifte sig med Anna Andersdotter och flyttade 1907 tillbaka till Solängen i Fritsla. Här fick de dottern Greta Ingeborg sommar 1908. Sven Hjalmar drev kvarnen i Solängen fram till slutet av 1915 då han flyttade tillbaka till Berghem och byggde sin egen elektriska kvarn. Så om Johannes Zackrisson drev en kvarn i Viskan kan jag inte bekräfta. Men att han hjälpte till där är väl inte helt omöjligt. Och sonen Hjalmar har flera år av erfarenhet innan han byggde den nya kvarnen i Berghem.
Här nedan har ni alla mjölnarna ni läst om. Informationen är från Husförhörslängderna och kvarnen. Så det finns säkerligen barn som inte står med i de här listorna.
1844 - 1844
Mjölnaren Johannes Bengtsson f.1807-08-04
Hustru Anna Carlsdotter f.1813-12-05
Son Bengt f.1838-10-11
Son Johannes f.1840-12-18
Dotter Anna Greta f.1844-11-12
1846 - 1848
Mjölnaren Anders Jonasson f.1818-05-25
Dräng Johannes Pehrsson f.1827-09-30
1860 - 1862 (-1879)
Mjölnaren Johannes Petersson f.1833-02-20
Hustru Cathrina Börjesdotter f.1835-08-24
Dotter Emma Christina f.1861-07-28
Dotter Johannes f.1862-10-20
Drängen Johannes Larsson f.1834-07-18
1863 – 1865
Mjölnaren Andreas Eriksson f.1833-10-10
Hustru Anna Brita Torkelsdotter f.1835-07-15
Son Johan Edward f.1858-06-15
Son Carl August f.1861-10-11
Dotter Anna Christina f.1864-01-10
1866 - 1867
Drängen Johannes Bernt Johansson f.1840-11-19
1866 - 1869
Drängen Elias Pettersson f.1846-12-04
Drängen Erik Johansson f.1834-12-15
1879-11-05 - 1891-09-26
Mjölnaren Carl Johan Fahrman f.1825-03-05 d.1897-01-25
Hustru Maria Lovisa Lundqvist f.1826-08-04
Dotter Anna Christina f.1853-06-05
Son Gustav f.1856-01-20
Dotter Hilda Maria f.1858-11-29
Son Adolf Fredrik f.1861-04-08
Son Claes Herman f.1864-01-08
Dotter Emma Lovisa f.1868-07-17
Anna Christinas oäkta dotter Anna f.1872-11-14
1887-11-04 – 1888-10-12
Mjölnare Ernst Hugo Johansson f.1856-03-02
Hustru Gustafva Fredrika Carlsdotter f.1856-09-22
Son Ernst Gustaf f.1880-11-11
Dotter Elin Walborg Maria f.1881-11-29
Son Axel Harold f.1883-12-21
Son Manne Erik f.1886-04-24
Drängen Helge Ivar Viktor Johansson f.1866-03-21
1889-10-30 – 1889-04-26
Mjölnaren Johannes Larsson f.1833-06-08
Hustru Maria Kristina Karlsdotter f.1826-05-05
1891-11-27 – 1892-10-21
Mjölnaren August Swensson Brandin f.1853-12-12
Hustru Anna Britta Hansdotter f.1858-04-04
Dotter Jenny Carolina f1884-01-31
Dotter Elin Kristina f. 1886-02-04
Dotter Esther Elisabeth f.1888-07-15
Dotter Agnes Viktoria f.1890-04-21
1892-09-30 -1895-07-19
Drängen Per Johan Månsson f.1864-09-26
1895-12-30 – 1897-11-26
Arbetskarl Johan Alfred f. 1873-02-06
1898-10-06 – 1902-11-20
Mjölnaren Johan Alfred Eriksson f.1875-12-18
Piga(Hustru) Johanna Augusta Svensdotter f.1872-08-01
Oä son Johan Oskar f.1895-08-22
Oä son Erik Teodor f.1899-12-01
1902-01-17 – 1904-11-21
Mjölnare Gustaf Fahrman f.1856-01-20
Hustru Augusta Börjesdotter f.1857-04-09
Dotter Ellen Alfida f.1885-03-27
Dotter Hilda Maria f.1886-11-25
1906-05-04 – 1906-10-26
Mjölnare Emil Johansson f.1868-11-16
Hustru Johanna Jönsdotter f.1866-12-10
Dotter Lilly Elisabeth Ingeborg f.1894-01-25
Son Jean Einar Gösta f.1896-03-11
Son Emil Allan Waldemar f.1900-08-25
Son Bror Edvin Gustfrid f.1904-02-14
Hfl 1843-1850 B55 S78 – Mjölnaren under Fredings
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0042945_00055#?c=&m=&s=&cv=54&xywh=2732%2C2028%2C3540%2C2213
Hfl 1843-1850 B54 S76 – Inhyses Lekvads qvarn
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0042945_00054#?c=&m=&s=&cv=53&xywh=2732%2C2027%2C3540%2C2213
Hfl 1858-1860 B70 S60 – Qvarnen
Hfl 1861-1872 B73 S71 – Lekvad qvarn
Hfl 1873-1885 B125 S125 – Qvarnen
Hfl 1873-1885 B131 S131 – Lekvad Pölargården mjölnaren Johannes Petersson
Hfl 1885-1898 B286 S272 – Mjölnare Ernst Hugo Johansson
Hfl 1885-1898 B287 S273 – Qvarnen
Hfl 1899-1912 B159 S151 – Kvarnen
Hfl 1899-1912 B163 S155 – Skogsdal ? Gaddatorp
Google Maps länk till kvarnen: https://goo.gl/maps/KxVGPSQdJ9devRnGA
Länk till tidningar.kb.se
Post- och Inrikes Tidningar 1888-08-28
Kvarnruinerna finns beskrivna i Skogsstyrelsens karttjänst "Skogens pärlor". De mättes in vid en inventering 2006 https://www.skogsstyrelsen.se/skogens-parlor/SkogHistoria/?objektid=1038809