Idag kommer ni tyvärr inte få ta del av den andra delen av torpen runt Greppholmen. Jag har varit sjuk i två veckor och återhämtar mig sakta men säkert och har inte riktigt haft någon ork att sätta mig vid datorn några längre stunder. Men det kommer till nästa helg istället.
I mina inlägg på bloggen har ni främst tagit del av bönder, torpare, drängar och pigor från häradet och de intill. Alla har en gemensam nämnare och det är brukare jorden där de lever. Men som inflyttad från Göteborg har jag min släkt nästan kommen från hela landet. Och följer man mina olika grenar hittar man även här yrken som går i röda trådar. Vill man stöta på variation innan textilboomen i Marks härad så har vi t.ex. militärbostället Öresten där det kom folk från långa vägar. Inte allt för sällan följde tjänarna med herrskapet som flyttade in.
Ni läsare som inte vet min bakgrund så började min historia 1990 ute i Älekulla som en 6-årig liten grabb. Idag har jag mina syskon, föräldrar, kusiner bosatta i Mark medan jag själv lever sedan tre år tillbaka i Varberg med min familj. Jag har aldrig riktigt brytt mig om min egen historia, var jag kommit ifrån. Delvis för att det redan finns släktträd skrivna och då inte heller lika intressant att gräva i det. Men förra våren så gjorde jag en liten tripp med min son Dante upp till mina anfäders gamla arbetsplats vid Brunnsholms Säteri i Enköpings-Näs utanför Västerås. Från ett släktträd som Charlotta gjorde till min bror för många år sedan. Fanns det längst bak på min gammelmormor Margareta Viola Söderbergs sida en trädgårdsmästare vid namn Johan Söderberg vid Säteriet. Innan vi åkte upp kollade jag självklart lite kartor över Brunnsholm och kom fram till att trädgårdsmästarens hus fortfarande står kvar på samma plats. Hans barn och dess ingifta makar och fruar kom även att växa upp i skogarna runt Brunnsholm. Men de arbeta även på de närmsta säterierna och herrgårdarna så som Strömsta, Hjulsta och Målhammar. Det intressanta med just det här området av norra Mälaren är att de alla har lång historia bakom sig och kan finnas i [1]”Suecia antiqua et hodierna”.
Johan arbetade som trädgårdsmästare i nästan 40 år från 1764 till sin död 1803. Vid vårt besök träffade vi även systern och svågern till ägaren av Brunnsholm, vilket var jätteintressant. Idag gick inte trädgårdsmästarens hus under det namnet utan var något som vaktmästarens. En större bostad, likt Ännagården i Kinna men större hade uppförts närmare gården var den nya trädgårdsmästarens hus. Jag var hjärtligt välkommen åter så det får väl bli någon gång i år igen. Vi var heller aldrig framme vid gården i sig, för det vågade jag inte men med svågerns eller ägarens sällskap hade det varit kul att gå i mina anfäders fotspår. Än står här gamla ladugårdar från den tiden också.
Efter lite grävande på den sidan framkom det att Johans svägerska Anna Hedda Lundgren var dotter till en annan trädgårdsmästare, Anders Mattsson Lundgren som även han arbetade på Brunnsholm efter Johans bortgång. Men det som var mest tragiskt där var i Anders första giftermål med Maria Andersdotter. Han arbetade för stunden som trädgårdsdräng på Strömsholm slott i Kolbäck och sommaren 1784 födde Maria fyrlingar, vilket i sig är väldigt ovanligt. Efter några dagar hade alla dock avlidit och två år senare födde hon tvillingar. Två dagar innan julafton 1787 gick hon bort.
Fotografier över Strömsholms slott, fotograf Nicklas Holmqvist
Men nu var det inte den här sidan av min släkt ni ska få läsa om. Utan det här kan vi kalla startskottet på mitt grävande av min egen släkt och dokumenterandet likt ett Glömd Värld inlägg. Den sidan ni kommer få ta del av är Margareta Viola Söderbergs make Alfs sida som härstammar från Värmland.
I vinter satt jag några dagar och grävde på min gammelmorfar Alfs sida, för den slutade abrupt efter fyra generationer vilket tände en nyfikenhet i mig. Varför fanns det inget längre bak? Så jag öppnade Arkiv Digital för att börja gräva lite. Jag hittade orsaken och det kom att ta mig flera generationer bak.
Vi börjar på slutet 1700-talet och gården [2]Strand i Brunskog socken, Arvika kommun, Värmland. På gränsen till dess ägo rinner Brunbergsälven och med det namnet låg även här Brunsbergs bruk som startade i slutet 1600-talet med en hammare. På en karta över Strand från 1775 låg här i älven två kvarnar, en till Strand och den andra till Brunsberg. Mitt för Strands kvarn låg Brunsbergs såg och nedströms Brunsbergs hammare, senare bruk. Längre uppströms låg ett till bruk, [3]Moriansfors bruk. På kartan kan man utläsa Sävelskogsdammen, en kvarn efter ett mindre dämme och någon sorts remdriven lösning till en byggnad. Bruket här ska enligt [4]Riksarkivet varit aktivt från 1783, några år efter kartan uppfördes. Men man kan tolka att någon verksamhet redan fanns här. Kort kan man säga att bruksverksamhet låg tidigt i förfädernas närhet.
Strand verkar ha varit en släktgård på någon generation bak men jag kan inte bekräfta något före 1700. Här föddes 1700 hemmanssonen Per Engelbrektsson till Engelbrekt Knutsson och Kristina Sigfridsdotter. Tidigare i födelseboken kan man utläsa att på gården Strand levde en Knut Bryntesson som fick flera barn efter 1688 men ej sonen Engelbrekt, därav osäkerheten i äldre tider. Ska man ta i hänsyn med namnkopplingarna och gissa lite kan vi vara tillbaka till mitten 1600-talet om inte lite tidigare. Som äldst bekräftat blir det Pers hustru Maria Andersdotter som föddes 1682, alltså 342 år sedan.
Per Engelbrektsson gifte sig med Maria Andersdotter och hon födde till sensommaren 1726 deras enda barn och son, Jon. När han växte upp gifte han sig med Karin Knutsdotter, även hon född här på Strand 1724 till Knut Bryntesson och Gunilla Ersdotter. De båda kom att få flera barn mellan 1750 och 1767 varav ett tvillingpar Anders och Marit födda 1759. Anders gick bort samma år men Marit kom att växa upp bland bruksbygdens arbetskarlar. Vintern 1767 gick Marits farmor Maria bort hela 85 år gammal och tidigt 1772 gick även farfadern Per Engelbrektsson bort 72 år gammal i lungsot. Nu kom fadern Jon ta över hemmanet. Året innan flyttade Marit och hennes syster Karin ut för att arbeta som pigor på granngårdarna. 1780 kunde vi läsa att hon var tillbaka på en av gårdarna i Strand, mer bestämt hennes äldre bror Pers gård. Han flyttade upp till Brunsbergs Skattegård för drängarbeta 1769 och där gifte han sig med Karin Skåresdotter. Sommaren 1774 fick de vid Brunsberg dottern Maria och de flyttade tillbaka till Strand. Här kom Per att ta över sin far Jons hemman och de kommande åren föddes här tre till barn.
När Marit var runt 22 år gammal hade hon ett förhållande med drängen Nils Bryngelsson på Strand och i december 1781 föddes deras son Olof Nilsson utanför äktenskapet. Hon kom heller aldrig att gifte sig med Nils utan levde hos sin bror och föräldrar till året därpå då hon åter flyttade ut. Hennes son Olof kom att leva kvar hos hennes familj på Strand medan Marit arbetade som piga i Gunnarskog socken, hela 4 mil nordväst om Strand. Där blev hon åter gravid med en Anders från Backsjöbotten och den 17 maj 1788 födde Marit åter en son, Anders. Marit flyttade samma år tillbaka hem till Brunskog och in vid granngården Brunsberg. Men sonen Anders nämns varken här eller vid Strand.
Samma år flyttade smedsdrängen Lars Nilsson in till smeden Sven Andersson Bråtberg på [5]Brunsbergs bruk och snart började här livet bli bättre sig för Marit. Lars började senare arbeta åt en annan mästersmed på Brunsberg, nämligen Per Floman. Även Marit flyttade hit från hemmanet Brunsberg och troligen fick de nu känslor för varandra. Lars och Marit gifte sig i mars månad 1791 och den 28 december 1792 föddes deras gemensamma son Nils. Två år senare flyttade Lars och Marit ända upp till [6]Stöpafors bruk som låg mellan Sunne och Torsvik längst med sjön Övre Fryken. Här var Lars först skriven som smedsdräng men blev de kommande åren mästersmed. Sonen Nils blev dock aldrig skriven här utan en dotter Maja, född 1791. Ett annat namn vi känner igen sedan tidigare var Anders Andersson, Marits andra son utanför äktenskapet. Sommaren 1795 föddes här dottern Kerstin men hon somnade in redan året därpå. En annan son som flyttade hit var Olof från Brunskog men här är födelseåret 1784 i stället för 1781. Olof flyttade ut 1796 till Gräsm. och till hösten födde Marit sonen Lars.
1799 flyttade familjen till andra sidan Övre Fryken och in vid Björke bruk eller [7]Björkefors bruk. Här föddes den 10 januari 1800 dottern Lisa men hon gick bort endast 6 månader gammal i koppor. Samma år ska familjen åter flyttat ut och nu upp till Askeruds Boställe i samma socken. Men där fann jag inte någon Lars eller Marit. Vi hittar dem först 1803 då de flyttat från Brunskog till Ullnäs bruk, senare under namnet [8]Älvestorp bruk under Grythyttans socken, Hällefors. Men i Brunskog hittar jag dem heller inte just nu. Familjen som nu bestod av Lars, Marit, Anders, Maria, Nils och Lars levde på ett torp under Högborn, norr om bruket. 1806 flyttade Marits son Anders ut och1807 gick sonen Nils bort 13 år gammal. Lars och Marit kom 1810 flytta ner till Örebro. Det var här väldigt underligt med barnen och årtalen men kommer inte reda ut det i första taget då de inte är anfäder, endast syskon till dem.
Min anfader Anders Andersson flyttade till Nedre Ullerud socken och till [9]Mölnbacka Nedre Hammare 1806. Han började arbeta som dräng åt spiksmeden Anders Blomberg som gick bort samma år i lungsot. Han flyttade 1809 in hos spiksmeden Erik Olsson och där arbetade även hans blivande hustru Kajsa Larsdotter. Hon hade här två oäkta söner Magnus Mattiasson och Lars Svensson. De gifte sig den 2 augusti 1812 och den 11 oktober föddes deras gemensamma son Jan.
1814 flyttade familjen vidare till [10]Råglanda bruk i Nyed socken, 1,5 mil nordöst om Mölnbacka. Här föddes deras andra son Anders och med sig hade de Kajsas söner Magnus och Lars men även fosterdottern Magnus Larsson. Anders arbetade här fram till 1816 då familjen åter flyttade till nästa bruk. Enligt texten i husförhörslängden ska det varit Kolleruds bruk på Dahl men något bruk i Dal hittade jag inte. Däremot tror jag prästen menade Dalsland och Dals är dess gamla namn.
Och visst var det så! Vi hittar familjen på [11]Kollerö bruk i Väne-Ryr socken. Här arbetade Anders som spiksmed och de kommande åren föddes här dottern Maja och vår anfader Karl. 1821 flyttade familjen åter vidare och nu till [12]Rådanefors bruk i Ödeborg socken. Här föddes sonen Olof sommaren 1823 men 1825 gick flyttlasset ner till Kollerö bruk igen. Här kom prästen göra en stor tabbe med att byta födelsemånad och dag på tre av Anders och Kajsas barn och Karl var en av dem. Den äldste sonen Jan flyttade in hos knivsmeden Gustav Fjellman i några år innan han flyttade in till sina föräldrar. Han flyttade senare in hos den andra knivsmeden Nils Silberg innan han 1835 flyttade från socknen. Sonen Anders flyttade ut 1833 till spadsmeden Konrad Schinclair men återvände till föräldrarna kort därpå. Deras far Anders Andersson kom under sitt liv på Kollerö gå under namnet Anders den äldre.
"I östra delen av Bäve på gränsen till Väne-Ryr ligger en plats vid namn Kollerö. Här på en ö i Risån anlades år 1723 Kollerö bruk av Jens Koch. Järnbruket omfattade från början en manufakturhammare, en stålung och en stålsmedja. Produktionen bestod först av knippjärn, spik, plåt, järn- och ståltråd samt stål men även av spadar, yxor, liar, hästskor m.m. Omkring 1860 var Kollerö ett av landets största stålbruk och svarade för 10 procent av landets hela tillverkning. År 1906 fanns fortfarande snickerifabrik, såg, kvarn och smedja här. 1933 är bruket antecknat som nedlagt." - Bohusläns museum, digitalmuseum.se
1838 blev sonen Anders, junior som han noteras, knipsmed på bruket och då egen lägenhet. Även systern Maria flyttade dit som piga. Men den 4 december 1838 dör Anders den yngre av jernfeber som även 14 andra personer gjorde på bruket från oktober till februari 1839. Systern Maria flyttade åter hem till föräldrarna efter Anders död.1839 flyttade den äldste brodern Jan tillbaka till bruket efter en sväng i Värmland. Han blev här spiksmed som sin far men efter bara 1 år flyttade han ner till Foss. Anders hustru Kajsa gick bort den 24 augusti 1840 och lämnade Anders ensam med deras kvarvarande barn på Kollerö. Sonen Karl kom detta år även han flytta ner till Foss som sin broder Jan. Snart tar tiden slut här på Kollerö bruk. Änklingen Anders flyttade in hos knipsmeden Nils Bock där han gick bort den 24 maj 1842. De två sista syskonen Olof och Maria flyttade ner till [13]Munkedal bruk i Foss, dit deras syskon tidigare flyttade.
Karl kom att börja arbeta åt spiksmedsmästaren Erik Bållström på Munkedals bruk och 1844 flyttade pigan Britta Maja Johansdotter in hos dem. Karl och Britta Maja fann ett tycke för varandra och den 30 december 1845 gifte de sig på bruket. De kommande åren föddes här sönerna Karl August Roland och Anders Gustav. Men den 15 maj 1853 hände det som inte fick hända. Karls hustru Britta Maja gick bort i barnsbörd och detta kan varit att hon skulle föda deras tredje barn men ingen av dem klarade sig. Karl står nu där ensam med två unga söner. Han hade ju såklart pigor som säkert kunde hjälpa till men efter 16 år på Munkedals bruk flyttade nu Karl med sönerna upp till [14]Emilsdals bruk i Gillberga, Värmland. Det större bruket i det området var egentligen här Kohlsäters bruk och Emilsdals bruk kom att bli en kortvarig verksamhet. Här kom den 10 årige sonen Karl August Roland, min anfader, flytta tillbaka ner till Munkedals bruk medan fadern Karl och brodern Anders Gustav flyttade upp till [15]Borgviks bruk.
Jag fortsätter i Borgvik för där hände ändå en hel del de kommande åren.
1859 flyttade änklingen Karl hit med sin son Anders Gustav. Han arbetade här som smedsdräng till spiksmedsmästaren Nils Stake. Den 3 november 1865 flyttade sonen Anders Gustav ut för att sträcka på sina vingar. Han flyttade till Mölnbacka Bruk i Nedre Ullerud där farfadern Anders tidigare arbetat.
Nils Stake kom senare att flytta över till Amerika med hela sin familj. Men Karl levde vidare här som inhyses och efter alla åren som smed hade hans hörsel fått stryka med, och han noteras som döv. Han står senare som hjälpsmed och tar sig efternamnet Wigren efter sin son.
Sonen Anders Gustav återvände från Mölnbacka bruk där han hade tagit efter sin fars yrke som smed. Hösten 1874 gifte han sig med Maja Kajsa Muhr men redan några månader tidigare föddes dottern August Eugenia. De kommande åren fick de barnen Ellen Paulina, Henning Leonard, tvillingarna Mathilda och Sofia, Karl Gustav, Oskar Georg, Anna Maria, Ali Felipe, Hugo Eugen, Johan Adolf, Robert, Ellen Eleonora och Johan Adolf. Ellen Pauline gick bort endast 9 år gammal.
Den 7 februari 1881 flyttade Karls 9-åriga oäkta dotter Amanda Fredrika in hos honom. Karl hade haft en fling med den gifta kvinnan Brita Kajsa Mattsdotter från Starrkärr Hugget. Hennes make Jakob Olsson hade troligen rymt till Amerika 1869 utan att höra av sig. Detta gjorde nog händelsen mellan dem mindre allvarlig. Brita Kajsa gick bort den 1 januari 1878 Karlstads Lasarett, antagligen i TBC och 1881 flyttade dottern hem till Karl.
Brukets titel kom även att ändra titel med året och på 1890-talet heter det Bruket Valsverket i kyrkoboken. 1890 emigrerade Anders Gustavs dotter Augusta Eugenia till Amerika och sommaren 1891 emigrerade Karls dotter Amanda Fredrika också till Amerika. Den 19 september kom en förfärlig olyckshändelse sätta sin prägel i Anders Gustavs familj. Hustrun Maja Kajsa skulle fylla på en brinnande fotogenlampa. När hon gjorde detta exploderade den och det brinnande bränslet föll ner på sönerna Karl Gustav och Oskar Georg vilket deras linne antändes. De avled av sina brännskador. Händelsen nämns även i tidningen Folkets Tidning den 29 september 1897.
"Ihjälbrända. En arbetarehustru i Borgsvik skulle en afton fylla en lampa, men bar sig dervid så fumligt åt att lampan exploderade och antände en säng, der två hennes barn, 13 och 15 år gamla gossar lågo. Dessa blefvo ihjälbrända."
Karl Andersson Wigren kom att leva som fattighjon sina sista år och den 4 april 1900 gick han bort nästan 80 år fyllda.
1902, 1906, 1909 och 1911 emigrerade även syskonen Matilda, Anna Maria, Ali Felipe och Johan Adolf. Deras bror Hugo Eugen blev aldrig smed utan började arbeta på sågverket vid bruket. Vintern 1916 flyttade han till Hagfors och året därpå även så hans bror Robert. Av alla 13 barn som Anders Gustav och Maja Kajsa fick, levde nu endast den yngste dottern Ellen Eleonora hemma. Hon blev gravid 1918 och födde sin oäkta dotter Astrid Maria den 2 februari 1919.
Några år gick och den 26 april 1921 gick Anders Gustav bort. Dottern Ellen Eleonora blev åter gravid och i december 1923 föddes en andra dotter Karin Alice. Båda döttrarna hade olika fäder. Astrid Marias far var Hjalmar ”Karsman” och Karin Alice far var Emil Söderqvist. Hon kom att gifta sig sommaren 1926 med sågarbetaren Karl Emil Söderqvist och flytta till Borgvik Södra. Där föddes de kommande åren döttrarna Lisa Inga-Britt och Ulla-Maj.
Anders Gustavs änka Maja Kajsa kom att leva på bruket fram till sin död den 11 maj 1940. Det finns en Facebook grupp som heter ”Borgvik förr och nutid” som drivs av ättlingar till Anders Gustav Wigren och de bär samma efternamn. Har haft lite kontakt där så kanske blir ett besök till sommaren.
Ska vi fortsätta i den 10-åriga sonen Karl August Roland Karlssons spår. Han började arbeta på Munkedels bruk efter han flyttat från Emilsdals bruk. Där arbetade han tills han var 20 år gammal innan han flyttade vidare till [16]Jädersfors bruk i Väne-Ryr socken. Det här bruket låg bara några 100 meter uppströms från Kollerö bruk. Där arbetade han som smedsdräng under smedsmästaren Olof Peter Ellström från Ulleröd. 1870 började han hos manufaktursmedmästaren Gustav Adolf Enoch Schinkler. 1872 flyttade han in till Göteborg och 1874 gifte han sig med Nora Andreasdotter.
Karl Adolf Roland fortsatte att arbeta som smed och de kommande åren föddes här barnen Karl Adolf Roland, Ellen Alida, Anders Gustav och Ellen Teresia. Men döttrarna kom att somna in i unga år. Sonen Karl Adolf Roland som är min anfader gifte sig den 16 december 1899 med Julia Albertina Larsson och de kom att få en stor familj, inte lika stor som Anders Gustav Wigren dock. De kommande åren flyttade familjen runt bland Göteborgs stadsdelar och här kom barnen Gurli Astrid Eleonora, Ingrid Nikolina, Bror Rolf Julius, Karl Arne Roland, Alf Gunnar Sixten, Sven Allan Lavinius växa upp. Man kan läsa lite senare i kyrkoboken att sönerna Brod Rolf Julius och Karl Sture Roland var smedslärlingar medan min anfader Alf Gunnar Sixten var springpojke vid 15 års ålder.
Alf Gunnar Sixten kom senare att bli plåtslagare och i mitten av 1930-talet träffade han tösen och sömmerskan Margareta Viola Söderberg i Haga. De båda gifte sig den 10 april 1937 och den 15 februari 1938 föddes Sigbritt min mormor. Hon fick en lillebror Ralf vintern 1940. Sigbritt gifte sig med Kurt Henry Holmqvist och de kom att få 5 döttrar, Irene, Ann-Christin, Lena, Katarina och Eva mellan åren 1957-1966.
Det här var några år och järnbruk att gå igenom, också väldigt intressant att få läsa om alla de här bruken när jag forskat om mina släktingar. Flera av bruken anlades under 1600-talet men försvann mot slutet 1800-talet, början 1900. Det är en väldig epok som gick i graven och resterna ligger överallt i vattenfallen i Dalsland, Värmland, Dalarna och Västmanland. Man skulle vilja forska i allt jag rört, i det här släktledet men det har man inte tid med. Får se om jag kanske tar en släktresa till sommaren för att besöka de olika och glömda bruken, historienörd som man är.
Här är bruken som nämn i texten
Björke/Björkefors bruk
Borgviks bruk
Emilsdals bruk
Jädersfors bruk
Kollerö bruk
Munkedals bruk
Mölnbacka nedre hammare
Rådanefors bruk
Råglanda bruk
Stöpafors bruk
Ullnäs bruk/Älvestorps bruk
Här är generationsledet från min son Dante född 2012
6 generationer smeder och en plåtslagare
? 14. Far Knut Bryntesson f.före 1688
? 13. Engelbrekt Knutsson f.före 1688, son till Knut
12. Per Engelbrektsson f.1700, son till Engelbrekt
12. Mor Maria Andersdotter f.1682 – 342 år sedan
11. Soldat Jon Persson f.1726, son till Per och Maria
10. Smedhustru Marit Jonsdotter f.1759, dotter till Jon
9. Spiksmed Anders Andersson f.1788, son till Marit
8. Spiksmed Karl Andersson f.1820, son till Anders
7. Smed Karl August Roland f.1847, son till Karl
6. Smed Karl Adolf Roland f.1876, son till Karl August Roland
5. Plåtslagare Alf Gunnar Sixten f.1913, son till Karl Adolf Roland
4. Sigbritt f.1938, dotter till Alf Gunnar Sixten
3. Lena f.1959, dotter till Sigbritt
2. Nicklas f.1984, son till Lena
1. Dante f.2012, son till Nicklas
*Hemmansägare Per Engelbrektsson f.1700
Hustru Maria Andersdotter f.1682
*Son Jon Persson f.1726
Hustru Karin Knutsdotter f.1724
Dotter Maria f.1749
Son Per f.1752
Dotter Kerstin f.1755
*Dotter Marit f.1759
Son Anders f.1759 d.1759
Dotter Karin f.1762
Son Anders f.1765
Dotter Anna f.1767
Mästersmed Lars Nilsson f.1764
*Hustru Marit Jonsdotter f.1759
Marits son Olof f.1781
*Marits son Anders Andersson f.1788
Dotter Maja f.1791
Dotter Kerstin f.1795-05-20 d.1796
Son Lars f.1796-09-11
*Spiksmed Anders Andersson f.1788, Brunskog, d.1842-05-24
Hustru Kajsa Larsdotter f.1777, Sunne, d.1840-08-24
Son Jan f.1812-10-10, Nedre Ullerud
Son Anders f.1815-02-18, Ny Ed
Dotter Maja (Maria) f.1817-04-22 (1817-07-25)
*Son Karl f.1820-03-05 (1820-04-22)
Son Olof f.1823-07-25 (1823-03-05)
*Spiksmed Karl Andersson Wigren f.1820-04-22 d.1900-04-04
Piga/Hustru Britta Maja Johansdotter f.1823-09-12 d.1853-05-15
*Son Karl August Roland f.1847-04-25
Son Anders Gustav f.1849-12-13
*Smeden Karl Andersson Wigren f.1820-04-22 d.1900-04-04
Piga/Hustru Britta Maja Johansdotter f.1823-09-12 d.1853-05-15
*Son Karl August Roland f.1847-04-25
Son Anders Gustav f.1849-12-13
Oä dotter Amanda Fredrika f.1872-01-26
Hennes moder vid Starrkärr Hugget
Brita Kajsa Mattsdotter f.1831-07-27 d.1878-01-01
Smed Anders Gustav Karlsson Wigren f.1849-12-13 v.1874-10-25 d.1921-04-26
Hustru Maja Kajsa Muhr f.1854-11-09, Sunne, 1940-05-11
Dotter Augusta Eugenia f.1874-07-22
Dotter Ellen Paulina f.1876-03-30 d.1886-01-14
Son Henning Leonard f.1878-01-01
Tvillingdotter Matilda f.1880-03-09
Tvillingdotter Sofia f.1880-03-09
Son Karl Gustav f.1882-07-05 d.1897-09-20
Son Oskar Georg f.1884-12-29 d.1897-09-19
Dotter Anna Maria f.1887-03-25
Son Ali Felipe f.1889-02-20
Son Hugo Eugen f.1893-12-20
Son Johan Adolf f.1891-10-27
Son Robert f.1896-07-15
Dotter Ellen Eleonora f.1898-11-15
Hennes oä dotter Astrid Maria f.1919-02-02
*Smed Karl August Roland Karlsson f.1847-04-25
Hustru Nora Andreasdotter f.1845-04-20
*Son Karl Adolf Roland f.1876-11-08
Dotter Ellen Alida f.1879-02-28 d.1881-05-27
Son Anders Gustav f.1882-11-30
Dotter Ellen Theresia f.1885-02-17 d.1886-09-14
*Smed Karl Adolf Roland Karlsson f.1876-01-08 v.1899-12-16
Hustru Julia Albertina Larsson f.1875-07-06
Dotter Gurli Astrid Eleonora f.1900-03-25
Dotter Ingrid Nikolina f.1906-07-30
Son Bror Rolf Julius f.1909-02-12
Son Karl Arne Roland f.1910-12-15
*Alf Gunnar Sixten f.1913-08-20
Son Sven Allan Lavinius f.1916-12-05
Dotter Elna Gunvor f.1921-02-07 d.1923-12-06
Gurli Astrid Eleonoras oäkta dotter
Lilly Viola f.1924-02-05
[3] Moriansfors bruk, Google Maps, https://maps.app.goo.gl/Brfssk3EWNMtvB9V7
[5] Brunsbergs bruk, Google Maps, https://maps.app.goo.gl/4KgAk6ur2BeDu2tJ7
[6] Stöpafors bruk, Google Maps, https://maps.app.goo.gl/TMXweyTysnJ5CxxR7
[7] Björkefors bruk, Google Maps, https://maps.app.goo.gl/FkBNFWiSoHWcnsrs8
[8] Ullnäs och Älvestorp bruk, Google Maps, https://maps.app.goo.gl/SerzHPZteANDnqvA7
[9] Mölnbacka Nedre bruk, Google Maps, https://maps.app.goo.gl/xaLLRUyp3TEzMbq68
[10] Råglanda bruk, Google Maps, https://maps.app.goo.gl/iyuzUEwRMxtKV2ex9
[11] Kollerö bruk, Google Maps, https://maps.app.goo.gl/CbgpwH8M9NSMNUs87
[12] Rådanefors bruk, Google Maps, https://maps.app.goo.gl/uwCS25TF4vhTD9Gg9
[13] Munkedals bruk, Google Maps, https://maps.app.goo.gl/xu1TidssjfAv9N267
[14] Emilsdals bruk, Google Maps, https://maps.app.goo.gl/Kv66DRmfYbFBQHMq7
[15] Borgviks bruk, Google Maps, https://maps.app.goo.gl/QVynUVWgNJsfkaPn8
[16] Jädersfors bruk, Google Maps, https://maps.app.goo.gl/YCDoENQtfc3R7hud9
Comments