top of page

Sjukdomsbot i äldre tider -skiver

Uppdaterat: 19 juni 2022

Skiver eller skärva var en sjukdom som drabbade barn. I vissa fall, men inte alltid, handlade det om Engelska sjukan, rakitis. Engelska sjukan beror på brist på D-vitamin. Symtomen kunde vara skelettförmjukning som kunde medföra hjulbenthet eller kobenthet, mjuka skallben och deformiteter på bröstkorgen. Orsaken till D-vitaminbristen kunde förstås ha med kosten att göra men det var också vanligt att man höll små barn inomhus för att de inte skulle drabbas av allehanda otyg vilket gjorde att de inte heller fick så mycket solljus[1].


Först på 1920-talet insåg man sambandet med D-vitamin. Innan dess hade man en rad olika teorier om hur och varför barnen drabbades.


I Sjukdomsbot från Västergötland (1950)[2] nämns en mängd olika sorters skiver och också en mängd olika uppfattningar om vad som kunde ha orsakat sjukdomen. Här kommer några exempel ur boken:

Om modern under graviditeten gått över en grav kunde barnet få likskerva, likaså om hon sett ner i en grav

Om modern sett en stjärna falla och blivit rädd kunde barnet få stjärnskerva

Om modern under graviditeten talade med någon genom ett fönster, ja då kunder barnet få fönsterskerva

Om modern varit lösaktig eller om en lösaktig kvinna hållit i barnet kunde det drabbas av horeskiver


Läkarvetenskapen hade inte mycket att komma med och det var vanligt att kloka gummor var de som tillfrågades och de visste minsann på råd.


En metod som användes var smöjning eller jorddragning. Ordet smöja betyder träda in och man drog barnet genom ett hål i ett träd. Det fanns en mängd ritualer kopplade till detta tillvägagångssätt. Det hela skulle helst utföras under tystnad en torsdagskväll när månen var i nedan. Tre gånger skulle barnet dras igenom trädet, tretalet var ju vanligt förekommande i olika ritualer.[3]


Ur Nordiska museets samlingar[4].


Det fanns en mängd olika sätt att behandla olika sorters skiver, det ena mer befängt än det andra, åtminstone med våra ögon sett. På flera håll förordades att jord från kyrkogården skulle användas i renande syfte. Man kunde också klippa barnets naglar och en lock av håret. Detta stoppades in i ett knyte som skulle placeras på ladugårdstaket. Sen skulle en fågel ta det och flyga bort med sjukdomen. Vissa inslag var rent makabra. Man kunde använda trådar ur en mördares kläder eller skava av lite från repet som någon hängts i. Detta gavs till barnet att äta.


I Bergstrands bok[5] ges också några exempel från vårt eget härad:

  • -”De skavde av ett rep som någon hade hängt sig i och tog in för vätta och skiver” (Öxabäck)


  • De högg ihjäl en karl i Tosthulta tuvhage här i Öxabäck. Den yxan blev tillvaratagen, och många filade på den och fick filspån, som de skulle komma i barn som hade skivern” (Öxabäck)


  • Om ett barn hade skiver skulle man göra så här: Öppna ett fönster och lägga no oräknade alepinnar i det. De var oräknade på så vis att man först räknade till tre och så till tre och tre till. Man fick inte räkna till nio, Modern var inne och ett fruntimmer ute. Modern lämnade ut barnet genom fönstret och fruntimret utanför tog emot barnet där för att strax lämna ut det genpm fönstret igen. Detta upprepades nio gånger. De måste vara tysta hela tiden” (Sätila)


  • Fanns det lik av en självspilling, då gick fruntimmer dit med barn som hade skivern och lät dem dricka ur den dödes hand mjölk eller vatten” (Istorp)


För den som vill veta mer rekommenderar jag avhandlingen RIS, SKÄVER OCH SKÄRVA ,Folklig kategorisering av några barnsjukdomar ur ett kognitivt semantiskt perspektiv av Asbjörg Westum. Här finns massor av intressant läsning om hur man i olika delar av landet såg på sådana här åkommor förr. Carl-Martin Bergstrands bok Sjukdomsbot i Västergötland ger också många intressanta inblickar i hur man hanterade vardagens sjukdomar och andra besvärligheter förr i världen. Denna bok lär jag återkomma till framöver.


Charlotta Andersson Sandberg

Facebook: Genealogista

genealogista76@outlook.com

[1] Westum, A (1999) RIS, SKÄVER OCH SKÄRVA Folklig kategorisering av några barnsjukdomar ur ett kognitivt semantiskt perspektiv https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:487045/FULLTEXT03.pdf [2] Bergstrand C-M (1950) Sjukdomsbot i Västergötland under 1800-talet.Gumperts förlag, Göteborg [3] https://blogs.abo.fi/etnologi/2018/02/26/horeskaver-trolltallar-och-magiska-forestallningar-smojning-som-folklig-sjukdomsbot/ [4] Nordiska museet NMA.0034675, public domain. [5] Bergstrand C-M (1950) Sjukdomsbot i Västergötland under 1800-talet.Gumperts förlag, Göteborg

2 Comments


Guest
Jun 11, 2022

Ur nätet. Man får inte glömma Christina Gunnarsdotter, eller Prekebogumman som hon kom att kallas. Hon föddes 1828 och blev känd som en klok gumma som kunde bota åkommor som läkarna inte rådde på. Människor från hela västra Sverige vallfärdade till hennes gård Prekebo, Mjöbäck i Marks kommun där hon hade sin sin sjukstuga. Efter hennes död hittade de skålar med mögelodling. Var hon först med penecelin? Finns mycket om henne på nätet, finns även resterna av hennes hus att se. Googla på Christina Gunnarsdotter så hittar man mycket.

Like
Guest
Jun 19, 2022
Replying to

Ja, henne finns det mycket skrivet om! Jag har därför inte riktigt vågat ge mig på att skriva om henne än, men det kanske kommer.. Har börjat titta på en annan person som också uppsöktes av människor med åkommor av olika slag, nämligen Fäåsadoktorn som var verksam i gränstrakten mellan Halland och Västergötland.

/Charlotta

Like
bottom of page