Några av torpen från torpvandringen 24 maj

Hurratorpet, Modigs och Hurr-Edela-Stinas

Dessa tre platser hör ihop.1815 fanns ingen bebyggelse här utan platsen står som hårdvall på kartan. 1855 kallades det Hurratorpet och numera går det under namnet Modigs efter den familj som tog över i slutet av 1800-talet. Hurr-Edela-Stinas kallas en backstuga en liten bit bort och där bodde troligen Edela Stina från Hurratorpet i slutet av sitt liv.

Edela Stina föddes i juni 1824 som dotter till Johannes Eriksson och Sara Jansdotter i Skållared.[ 1] Johannes står skriven som sockenskräddare redan som 19-åring då han är skriven på socknens slut.[2] Han var född i Amundagärde i Öxabäck på julafton 1797[3] och hade förmodligen lärt sig hantverket i hemsocknen då han varit dräng hos sockenskräddaren där.[4] Sara, som blev hans fru, kom från Björkekullen i Gunnarsjö.

Det år äldsta dottern Edela Stina föddes omnämndes fadern i sockenstämmoprotokollen. Man klagade på att han inte hann med alla sina uppdrag så folk ville därför ha möjlighet att vända sig till andra med sina sömnadsjobb.[5]

1827 beviljades Johannes ett dagsverke på matlaget när han ”får träffat överenskommelse med någon inom socknen där han får uppsätta hus".Jag är osäker på var han fick napp. De följande åren återfinns familjen i Lunden och på Alfshults soldattorp innan de hamnar under lilla Brastorp, mest troligt det som kommer att kallas Hurratorpet. Kanske var det här han fick bygga till slut.

1827 får Edela Stina en lillasyster, Anna Brita. Hon föds i Alfshult så perioden i Lunden måsta ha varit väldigt kort[7]

Runt 1835 finns familjen här på torpet och då har två gossar också fötts, Johannes 1830 och Christian 1833.

En dotter vid namn Engela dyker upp i en senare längd, hon ska vara född 1825 men jag tolkar det först som att hon egentligen hör till en annan familj. Prästen rör ihop fler datum i Edela Stinas fall också. Senare har flickan bytt födelsedatum till 1835 och då stämmer det bättre. Den flickan skrivs dock som Edela i födelseboken, inte Engela. Hennes namn klommer att variera även framöver.[8]

Föräldrarna är fattiga och fadern Johannes verkar inte dyka upp som han ska vid husförhören.[9] Edela, som nu är i yngre tonåren beger sig till Sibbarp som piga. Hon hinner också med att vara piga i Anabäckshult, Karlabo och Björnås, Älekulla Stom, Dunkared och  Urekulla [10]

I juli 1860 föds Edela Stinas oäkta dotter Anna Christina [11] Ingen fader anges i födelseboken men längre fram i livet kommer flickan att få namnet Augustsdotter.

Edela Christina har vid det här laget hunnit bli 36 år och bor på torpet som först hennes bror och sedan systern med familj tagit över. Edela Christina står som piga hos dem och kommer senare att vara skriven som inhyses tillsammans med föräldrarna och dottern.[12]

1867 går Johannes bort medan Sara lever ända till 1878.

1887 gifter sig Edla Stinas dotter Anna Christina och flyttar till Flahult, Gunnarsjö.

1893 ser ut att vara Edla Stinas sista Husförhör och nu kommer familjen Modig hit istället.

Resterna av den lilla backstugan som kallas Hurr-Edela-Stinas ligger en bit därifrån och troligen var det där hon slutade sina dagar 1909, 85 år gammal[13]

Nästkommande familj hade precis som sockenskräddaren bott på Alfshults soldattorp tidigare.

Berndt som senare gick under soldatnamnet Modig föddes 1838-12-29 vid Brastorps soldattorp.[14] Hans föräldrar var soldaten Lars Johansson Björn 1812-08-08 och hans hustru Anna Andersdotter 1807-02-15. Fadern tjänade för Gillerholmen och fick avsked 1843[15]

Barn:

Johan August  1835-12-30

Inga Christina 1833-08-21

Berndt              1838-12-29

Andreas           1847-07-12

Edela                1841-07-09

Berndt flyttar till Alfshult där han tar över på soldattorpet nr 43 år 1857 efter en Antonius Modig (f 1807)[16]. Maria Nilsdotter kommer dit som hans piga och hon får en son Anders Johan år 1859. Maria var född och uppvuxen i Villstad under fattiga förhållanden. Två av hennes systrar hamnade av någon anledning i Öxabäck och när Maria var 17 år gammal flyttade hon också till dessa trakter. När hon fick sitt första barn Anders Johan så var hon skriven inhyses i Broka i Torestorp.[17] Gossen finns dock inte med i Torestorps födelsebok utan föddes under Alvshult i Älekulla. Kanske var det Bernt Modig som var hans far i alla fall.

Berndt och Maria gifte sig 1862-04-19[18]

Bernt Larsson Modig          1838-12-29        d. 1906-01-18 av lunginflammation[19]

Maria Nilsdotter                1828-09-20 d. 1905-07-03 av hjärnblödning[20]

Anders Johan                           1859-11-23[21]

Lars Johan                                1863-09-15

Gustaf Oscar                           1866-02-19

Emma Josefina                         1868-02-15      d 1869-06-10 smittkoppor[22]

Adelina Josefina                      1871-07-08      d 1871-09-20[23]

I en husförhörslängd verkar det som att familjen håller till i Gunnarsjö även om de är skrivna i Alvshult[24] Vid det laget var sonen Lars Johan, med efternamnet Bäckman rekryt nr 53 vid Älvsborgs regemente. Han antogs som soldat för Brunabo rote i Karl Gustav 1882.[25]

1893 blir de så torpare här under Brastorp Lillegården från. Nu var sönerna Lars Johan och Gustaf Oscar utflyttade men Anders Johan som nu var 34 år bodde kvar[26]. Man har sedan han var liten skrivit att han var dövstum och troligen räknade man inte så mycket med honom. Alla kolumner i husförhörslängden som rör läsning, skrivning och nattvardsgång är blanka. Enligt torpinventeringen ska han ha varit en mycket flitig man som flyttade sten och odlade upp ny mark.  Brodern Gustaf Oscar hade efter att ha varit dräng lite varstans begett sig till Amerika 1886-12-10[27]

Efter att föräldrarna gått bort så emigrerar Anders Johan. Brodern Gustaf Oskar finns ju redan i USA och har där efternamnet Bernston. Denne hade ställt till det rejält för sig och tyckte kanske att det var bäst att fly fältet ett tag. Han kom tillbaka till Sverige på besök och tog sedan med sig brodern tillbaka. Man kan tänka sig att Anders Johans handikapp skulle gjort det svårt för honom att ge sig av på egen hand. I mars 1906 reser bröderna med skeppet Hellig Olav från Köpenhamn med siktet inställt på Broomfield[28].

Jag har inte kunnat hitta vad som hände med Anders Johan när han väl korsat Atlanten men jag har hittat tidningsklipp som beskriver Gustaf Oscars liv och leverne. Redan 1903 hade hustrun försökt skiljas men den gången lades processen ner.[29]

Nedan syns klipp från svenskamerikanska tidningar där deras tvist nämns

Frebergs (Magnusa)

1815 benämndes platsen Oxhagen och hörde till Lilla Brastorp. 1855 kallades det Frebergstorpet.

Magnus Samuelsson föddes i Björnås 1817. Hans föräldrar var Samuel Andersson f 1789 och Karin Larsdotter f 1798[30]. Familjen står skriven under Brastorp Lillegård. Kanske var det samma plats som han senare kommer att bo på som vuxen. Skiftena i mitten av seklet ställer till det lite ibland.[31] Fyra eller fem småsyskon föddes på torpet och familjen stod snart som utfattiga[32]

Magnus blev dräng i Björnås[33]innan han skrevs som torpare på Fredbergs vid Brastorp Nedregård[34] Här gifter han sig 1844 med Inga Cajsa Johansdotter f 1819-07-17, soldatdotter från Slåbo i Torestorp. Hennes svägerska gör sig skyldig till ett fruktansvärt brott när hon dödar tre av sina fyra barn vilket ni kan läsa mer om här[35]

Åter till Magnus och Inga Cajsa. Deras första barn, dottern Sara Johanna , föds 1849 och nu kommer torpet att höra till Björnås[36]. Här föds Carl Johan 1856, Edela Christina 1859 och Carl August 1865[37].

Den äldsta flickan, Sara Johanna, kommer senare att skrivas som idiot[38]  Denna beteckning var inte alldeles ovanlig även om den låter förskräcklig i våra öron. Vad hon hade för problematik vet vi inte men man får också ha i åtanke att ord och begrepp hade en annan innebörd då än vad vi lägger in i dem nu. Hon dör 1895-11-07[39]

Magnus dog 1896-05-30 av ålderdom, 79 år gammal[40]. Jag kan inte se något om att familjen flyttade till Sjölid som det står i torpinventeringen. Sonen Carl August kommer att bilda familj på Frebergstorpet och så småningom flyttar de till Svedjan under Hornås[41] Några år senare följer Inga Cajsa efter och kommer att bo hos sonen med familj. Hon dör där årets första dag 1913, 94 år gammal[42]

I torpinventeringen nämns sedan En Berndt Emanuelsson och hans hustru Anna Olena. De återfinns i kyrkböckerna men inte på detta torp.

När Inga Cajsa flyttar från Fredbergstorpet kommer

Anders Henrik Jakobsson f 1850-04-17 i Dunkared[43]

Inger Kristina Karlsdotter 1854-06-27 Öxabäck

Anders Henriks dotter från första äktenskapet är också med. Hon heter Klara Olivia f 1889-07-15. Anders Henrik hade varit gift med Edela Stina Johansdotter som dog 1894. En liten gosse hade de två också fått men han dog redan vid ett års ålder[44]. När hustrun dog befann sig Anders Henrik i Amerika sen två år tillbaka. Två månader senare var ha tillbaka i Sverige för att ta hand om den då femåriga dottern.[45]Far och dotter hade tidigare bott på Mellängen[46] innan de flyttade till Urekulla där han gifte sig med nya hustrun.[47]Flickan dör 1924[48] och Anders Henrik 1927-03-23[49]

Familjen på Frebergstorpet

I torpinventeringen nämns sedan Maria Kristina och sonen Karl. Jag har hittat dem, men inte till Fredbergs.

Maria Kristina Augustsdotter föddes 1874-03-20 i Torestorp[50]. Då var modern Christina Lorensdotter f 1845-12-29 skriven på socknens slut och det fanns också en storasyster Anna Mathilda f 1869-02-02 med i bilden, även hon född utom äktenskap.[51] Eftersom Maria Kristina fick efternamnet Augustsdotter så fanns det väl en August någonstans också kan man tänka även om han inte skrevs in i födelseboken som far. Christina Lorensdotter var dotter till soldat Lorens Svahn i Foglabäck, en man som enligt husförhörslängden misshandlade sin hustru och varit dömd för slagsmål, vägfridsbrott och knivdragning[52]. Christina flyttade till Halland när hon var strax över 20 och under tiden där blev hon gravid och begav sig hem till Torestorp för att föda flickan där[53]De verkar stå kvar på socknens slut under flickornas uppväxt men mellan 1886 och 1894 flyttar alla tre till Älekulla, fast vid olika tidpunkter.[54] 1893 gifte sig modern Christina med Olaus Emanuelsson och de bodde sedan på Nyaled vid Brastorp[55]Maria Kristina hamnade också här och här födde hon sin son Karl 1897-09-07[56]

Gifte sig 1917 med Arvid Sigfrid Axelsson som var född 1882 i Kristianstad. Han var kanalarbetare och de två bodde på Hallatorpet under Dunkared.[57] Han dog 1928. Mor och son bodde kvar i trakterna och sonen arbetade åt August i Dal runt 1940[58] Han gifte sig sen och flyttade till Mjöbäck 1946. Maria Kristina flyttade troligen med för hon dog i Mjöbäck det året[59]

Maria Kristina och sonen Karl

Till Fredbergs kommer sedan Karl Erik Svensson och Anna Karolina Andersson inflyttande från Berghem 1935. De bor här bara i tre år.

Lindmans

I Älekullas första husförhörslängd finns inget namn alls på torpet, det står bara torp[60]. 1815 betecknades torpet Älekulla Stoms soldattorp och 1855 kallades det Lindmanstorpet. I folkmun går det också under namnet Skamstorpet men det är oklart var det namnet kommer ifrån.

Här föddes Johannes Lindman 1770-10-15[61]

Han är son till soldat Sven Lindman och hans hustru Anna. Sven uppges vara född 1735 och Anna 1730.

Johannes blir så småningom soldat precis som fadern. De verkar vara soldater vid Lindhult i Gunnarsjö, men ändå bo här[62] Han gifter sig med Ingegerd Olofsdotter f 1762 och de får två söner, Eric 1797-03-24[63] och Olof 1802[64]. Innan dess hade Ingegerd fött en dödfödd pojke[65] och 1799 föddes en flicka vid namn Anna Britta som sedan inte syns till så hon dog troligen som väldigt liten[66]

Hustrun beskrivs som fattig och bräcklig runt 1815[67] Jag får det till att familjen flyttar till Holmen men troligen är det samma plats som nu tillhör en annan gård bara. Här står det ”hemkommen” på Johannes så förmodligen har han legat ute.[68]

Runt 1820 står det att de bor på ett nybygge under Holmen, möjligen är det samma som innan.[69] Sven Lindman är också med, han står som allmosehjon.1822 beviljas han enligt kyrkoräkenskaperna 3 kakor och sovel i veckan istället för att gå omkring på socknen[70] Gamle Lindman dör 1823, hela 92 år gammal.[71] Runt 1830 är Johannes och Ingegerd kvar, båda står som utfattiga[72] På juldagen 1837 somnar Ingegerd in av ålderdomsbräcklighet. Johannes bor kvar efter hustruns död[73][74]

Johannes dör 1855-07-25[75]

Sedan kommer Christian och Anna Maria hit .

Christian Carlsson f 1820-08-16 och hustrun Anna Maria Larsdotter f 1822-05-16 var först hälftenbrukare på Ljungåsen under Rössås[76]

Christian var den äldste av åtta syskon på Ljungåsen. Han var son till Carl Jönsson, som en period var klockare, och hans hustru Kerstin Carlsdotter. I sin ungdom var Christian dräng i Varevik och Bergese i Torestorp innan han återkom hem igen och gifte sig med Anna Maria som också tjänat i Bergese fast hos en annan familj.[77] Strax därefter flyttar de två hit, till Älekulla soldattorp som de sedan kom att arrendera.[78]

Här föds sonen Carl Johan 1858-04-09[79] I torpinventeringen nämns han som Torpa-Karl.

Christian dör 1890-06-11 av ålderdom.

På sonen Carl Johan står det nu ”vanlottad”, ett ord som tydligen kan betyda missgynnad, illa lottad, förbigången, tillbakasatt, försummad, styvmoderligt behandlad.

Det står också att han är far till Inger Johansdotters barn[81] Denna Inger Maria f 1844-01-23 var dövstum och bodde med sin utfattiga mor, fattighjonet Anna Brita Bengtsdotter på Hallatorpet under Dunkared. I vissa längder benämndes hon också som ”fånig”[82] Nu hade hon alltså fött en liten flicka, Anna 1880-03-01[83] I födelseboken står det att den uppgivne fadern Carl Johan var mindre vetande så det var väl det ordet vanlottad syftade på.[84]

Anna Maria, som själv var uppvuxen under fattiga förhållanden ska enligt torpinventeringen ha tagit hand om gamla och sjuka människor. Hon avlider 1904-01-08, även hon av ålderdom. Hon blev 82 år gammal.[85]

I hennes bouppteckning framgår att det lilla hon ägde gick jämnt upp med sjukvårds-och begravningskostnaderna[86]

Carl Johan levde till 1930-05-12 av ålderdomssvaghet[87]. Efter honom kan jag inte se någon på torpet.

Flickan som han blev far till 50 år tidigare flyttade hemifrån som 16-åring och tjänade sedan som piga och jobbade på Lydde tegelbruk och Johannedals fabrik bland annat.[88] Senare hamnar hon i Skåne där hon får sonen Sven Axel Lennart 1928. Gossen kommer att växa upp i fosterhem och avled redan i 20-årsåldern[89] Anna avled 1963 i Simrishamn.

Fattigstugan

Jag har tittat igenom Älekulla sockens protokoll från möten med sockenstämmor och kyrkostämmor från 1820-1879. Det ger en intressant inblick i hur Älekullaborna organiserade sig och hur man svarade på olika frågor och behov som uppkom. Det blir tydligt hur mycket mer engagemang som krävdes från var och en i dessa frågor, sådant som vi idag oftast tar för givet att någon annan ska sköta. På 1800-talet fick var och en vara beredd att bidra såväl ekonomiskt som med material och med dagsverken när något inom socknen krävde en insats.

Det är egentligen inte så väldigt många generationer sen, åtminstone inte ur en släktforskares synvinkel men när man läser om de fattigas situation så känns det som att det är oändligt avlägset. Den förnedring och armod som samhällets svagaste levde i griper tag i en. Jag får bilder i huvudet av hur det kan ha sett ut i de mörka, kalla och dragiga stugor där de fattigaste höll till. Förmodligen med en bedrövlig stank och en känsla av hopplöshet i luften. Människor som var helt beroende av andras välvilja, människor som kanske haft svårigheter med sig sen barnsben och människor som inte gjort något annat för att hamna där än att de blivit gamla och orkeslösa.

Man kan återkommande läsa om vad varje gård skulle bidra med i form av exempelvis spannmål och potatis för att man skulle kunna dela ut till de behövande. Det är ganska formellt skrivet och det framgår inte vad bönderna egentligen tyckte om detta. Man kan ana att det klagades ibland då det pålystes om extra sammanskott för än det ena, än det andra, men det syns som sagt inte här. Det var tydligt att man skilde på vi och dem. Den egna socknens fattiga skulle tas om hand men det förekommer flera gånger att man ondgör sig över tiggare som kommit från andra socknar och dragit fram i gårdarna i jakt på något ätbart.

Anteckning från 1820:

Slutligen beslutades att de personer i socknen som årligen erhålla fattigmedel skola till alla stora högtidsdagar sopa och städa kyrkan, de som uraktlåta denna billiga fodran få ej vidare något understöd av fattigkassan undantagandes dem som för ålder eller sjuklighet äro oförmögna att förrätta något[90]

I vissa av de äldsta protokollen träder enskilda människoöden fram.

1823 handlade det om pigan Ingeborg i sockenstugan som var så svag att hon inte kunde ta hand om sig själv. Då kom man överens om att ”vakt skall hållas öfver henne i Socknestugan under hennes sjukliga tillstånd. Denna vakthållning utgöres af en person på matlaget, som vårdar den sjuke ett dygn, och sker ombyte af vakthållning hvarje dag kl. 12 på dagen och skall den vakthafvande medhafva mat till den sjukes underhåll för dagen. Vakthållningen begynnes genast och fortfar så länge den anses nödig

Denna Ingeborg hette Jonasdotter och var född 1774. Förutom att hon uppenbarligen var fattig så  betecknades hon som svagsint.[91] Hon hade tidigare varit piga i Dunkared men runt 1820 hamnade hon på fattighuset och bodde sen där till sin död 1844.[92]

Hon dog av svullnad och utslag.[93]

Samma år hade man också uppmärksammat att änkan Maria Olofsdotter vid Lund behövde hjälp med att lägga om taket på sin stuga. Sockenmännen ”yttrade sin beredvillighet att bidraga dertill på det sätt att Ellekulla rote tillsläpper takved, de två andra rotarne sammanskjuta 2ne bräder på matlaget och Alfshults Rote gör ett dagsverke på matlaget. 

I de flesta fall verkar beredvilligheten att hjälpa varit stor, åtminstone efter vad man kan utläsa i protokollen. Nöden var inte långt borta och man visste inte vems tur det var att behöva hjälp nästa gång.

Nöden var som sagt aldrig långt borta och vissa år när skörden slog fel kunde det vara svåra tider för de flesta. 1831 verkar det ha varit kärvt i många delar av landet och pastorn hade ett och annat att säga om sparsamhet. Han uppmanade också till försiktighet med det myckna supandet som ställde till det för så många. I protokollet kan man läsa:

”Sedan 2ne missväxtår försatt folket i en bekymmersam belägenhet och i följd deraf verkeligen hungersnöd hemsökt delar af landet så ville undertecknad pastor göra socknemännen uppmärksamma på iakttagandet af all möjlig sparsamhet i hushållningen så vida den inbergade grödan skulle blifva tillräcklig till utsäde och brödföda för kommande året. Undertecknad pastor yttrade att det voro hög tid att tänka på någon inskränkning af det öfverflödiga och förderfliga brännvinssupandet. Sedan ärendet var föredragit fattades följande beslut, att vid alla sammankomster vare sig trolofning, bröllop, liköhl, brand..gillen eller husförhör icke mer än 2ne supar vid måltiden må äga rum äfvensom all måttlighet mellan måltiden iakttages. Socknemännen yttrade äfven det de ville ange den medlem af församlingen med missnöje som överskrider detta beslut som leder till enskilt och allmänt väl.

I sammanhang härmed ville undertecknad pastor hafva åtvarnat föräldrar, husfäder och förmyndare att hädanefter egna en större uppmärksamhet åt sina barns, tjenstefolks och ynglingars uppfostran så att de afhålla dem från det förderfvliga brännevinssupandet som skadar helsan och förderfvar sedligheten. På denna framställning yttrade socknemännen sitt fullkomliga bifall”

Jag anar en dubbelmoral...Var detta verkligen något som efterföljdes ute i gårdarna? Alla sockenmän verkar ha varit eniga men jag tillåter mig att undra om det efterlevdes. Man skulle se till att ungdomar och tjänstefolk höll sig undan från supandet men frågan är om det var de som var värst. Det satt förmodligen flera där på stämman som inte heller spottade i glaset..

1847 hade det kommit nya föreskrifter uppifrån. Man skulle inte längre använda sig av sockengång utan församlingarna blev ålagda ”att inleja på något ställe sådane fattighjon som saknar stadig husvära, äfvensom draga försorg om värnlösa barns uppfostran i Christendomen och tillika besörja om de fattigas underhåll och kläder till dem som sakna sådant”.

Varje man som var skattskriven i socknen skulle lägga åtta riksdaler om året och varje kvinna skulle lägga fyra. Dessutom bestämde man att varje hemman skulle bidra med 24 kappar blandråg, 8 kappar korn och en tunna potatis. Utdelningen till sockenhjonen skulle ske en gång i månaden enligt förslaget.

Det som förbryllar mig lite efter att ha läst protokollen är var sockenstugan och fattigstugan låg och om det rentav var på samma plats. När skolverksamheten drog igång delade skolan och sockenstugan på en och samma byggnad om jag förstått saken rätt och den låg nedanför kyrkan. Men hur det var innan dess blir jag inte riktigt klok på. Jag föreställer mig att sockenstugan låg nära kyrkan redan då. På häradskartan står det fattigstuga en bit längre in i skogen, även om själva byggnaden är svår att urskilja på kartan, den kan alltså ha legat en bit bort. Å andra sidan så står samma fattighjon växelvis skrivna i sockenstugan och fattigstugan på 1820-talet vilket kan få en att tro att det var samma ställe.

I torpinventeringen står det att några av de personer jag skrivit om tidigare, så som Brita Liljeblad, bodde i fattigstugan vid Nockakulla.[94] Dock har jag sett henne som skriven i sockenstugan också vid den tiden och det verkar inte troligt att den låg såpass långt från byn, eller? Vi får nog aldrig veta men det skulle kunna vara så att det funnits andra fattigstugor tidigare och att den vi nu besökt tillkommit i ett något senare skede. Det syns nämligen inget hus på den platsen på 1855 års karta.

Den sista som bodde här i fattigstugan ska ha varit änkan Lena Christina Jonasdotter f 1828-12-05 [95] Hon var änka efter Josef Hägg som gick bort 1895. Hägg, som var född i Tranemo, hade kommit till Skållared 1839 och antagits som soldat för Lunden (nr 47) samma år.[96] Han var gift två gånger och fick sammanlagt 12 barn. Några av dem föddes på Jylland eftersom han, och uppenbarligen också hustrun, avvek från orten några år.

Det var nog allt för denna gång :-)

Charlotta Andersson Sandberg

facebook: genealogista

genealogista76@outlook.com

[1] Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 18 / sid 31

[2]Älekulla (P) AI:3 (1813-1818) Bild 34 / sid 58

[3] Öxabäck (P) AI:3 (1806-1813) Bild 35 / sid 61

[4] Öxabäck (P) AI:4 (1814-1818) Bild 49 / sid 89

[5] Älekulla (P) KI:1 (1820-1862) Bild 9

[6] Älekulla (P) KI:1 (1820-1862) Bild 14

[7] Älekulla (P) AI:6 (1822-1827) Bild 23 / sid 39

[8] Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 39 / sid 73

[9] Älekulla (P) AI:8 (1834-1839) Bild 29 / sid 49

[10] Älekulla (P) AI:9 (1840-1846) Bild 9 / sid 1, Älekulla (P) AI:9 (1840-1846) Bild 49 / sid 73, Älekulla (P) AI:9 (1840-1846) Bild 10 / sid 3, Älekulla (P) AI:10 (1847-1861) Bild 35 / sid 57, Älekulla (P) AI:10 (1847-1861) Bild 8 / sid 5, Älekulla (P) AI:10 (1847-1861) Bild 7 / sid 3

[11] Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 101 / sid 197

[12] Älekulla (P) AI:11 (1862-1871) Bild 47 / sid 43

[13] Älekulla (P) AIIa:1 (1896-1928) Bild 600 / sid 53, Älekulla (P) C:4 (1895-1923) Bild 1010 / sid 20

[14] Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 45 / sid 85, Älekulla (P) AI:8 (1834-1839) Bild 10 / sid 11, Älekulla (P) AI:9 (1840-1846) Bild 16 / sid 15

[15] Generalmönsterrullor - Älvsborgs regemente (O, P) 513 (1846) Bild 66

[16] Älekulla (P) AI:10 (1847-1861) Bild 48 / sid 83, Generalmönsterrullor - Älvsborgs regemente (O, P) 516 (1857-1860) Bild 486

[17] Torestorp (P) AI:11 (1847-1861) Bild 13 / sid 13, Älekulla (P) AI:10 (1847-1861) Bild 48 / sid 83

[18] Älekulla (P) AI:11 (1862-1871) Bild 12 / sid 8

[19] Älekulla (P) C:4 (1895-1923) Bild 970 / sid 16

[20] Älekulla (P) C:4 (1895-1923) Bild 960 / sid 15

[21] Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 99 / sid 193

[22] Älekulla (P) C:3 (1861-1894) Bild 110 / sid 9

[23] Älekulla (P) C:3 (1861-1894) Bild 112 / sid 11

[24] Älekulla (P) AI:12 (1872-1895) Bild 9 / sid 5

[25] Generalmönsterrullor - Älvsborgs regemente (O, P) 519c (1884) Bild 56 / sid 51

[26] Älekulla (P) AI:12 (1872-1895) Bild 55 / sid 51

[27] Älekulla (P) AI:12 (1872-1895) Bild 9 / sid 5

[28] https://www.ancestry.se/discoveryui-content/view/4009972102:7488?tid=&pid=&queryId=5c1d4287-340e-48f8-af44-28b5a043b13b&_phsrc=nyk293&_phstart=successSource, https://www.ancestry.se/search/collections/7884/records/2343462?tid=&pid=&queryId=6f389e2f-a4ac-47ea-826f-9cd7ab01c4e6&_phsrc=GOt248&_phstart=successSource

[29] Gamla och nya hemlandet 19031118

[30] Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 9 / sid 13, Älekulla (P) AI:3 (1813-1818) Bild 27 / sid 44

[31] https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/viewer/internal/15-%C3%A4le-3/0003zl1z/lm15/REG/15-%C3%A4le-3/Laga%20skifte

[32] Älekulla (P) AI:6 (1822-1827) Bild 17 / sid 27, Älekulla (P) AI:8 (1834-1839) Bild 29 / sid 49

[33] Älekulla (P) AI:8 (1834-1839) Bild 6 / sid 3

[34] Älekulla (P) AI:8 (1834-1839) Bild 10 / sid 11

[35] https://www.glomdvarld.se/post/barnamord-i-sl%C3%A5bo

[36] Älekulla (P) AI:10 (1847-1861) Bild 17 / sid 21, Älekulla (P) AI:11 (1862-1871) Bild 27 / sid 23

[37] Älekulla (P) AI:11 (1862-1871) Bild 27 / sid 23

[38] Älekulla (P) AI:12 (1872-1895) Bild 29 / sid 25

[39] Älekulla (P) C:4 (1895-1923) Bild 820 / sid 1

[40] Älekulla (P) C:4 (1895-1923) Bild 840 / sid 3, Marks häradsrätt (N, P) FII:77 (1897-1898) Bild 144 / sid 281

[41] Älekulla (P) AIIa:1 (1896-1928) Bild 1220 / sid 115, Älekulla (P) AIIa:1 (1896-1928) Bild 320 / sid 25

[42] Älekulla (P) C:4 (1895-1923) Bild 1070 / sid 26

[43] Älekulla (P) AIIa:1 (1896-1928) Bild 320 / sid 25

[44] Älekulla (P) AI:12 (1872-1895) Bild 94 / sid 90

[45] Älekulla (P) AI:12 (1872-1895) Bild 94 / sid 90

[46] Älekulla (P) AIIa:1 (1896-1928) Bild 920 / sid 85

[47] Älekulla (P) AIIa:1 (1896-1928) Bild 1860 / sid 179

[48] Älekulla (P) C:5 (1923-1937) Bild 630 / sid 2

[49] Älekulla (P) C:5 (1923-1937) Bild 690 / sid 8

[50] Torestorp (P) C:3 (1861-1894) Bild 67 / sid 65

[51] Torestorp (P) AI:13 (1872-1881) Bild 275 / sid 269

[52] Torestorp (P) AI:10 (1840-1846) Bild 45 / sid 67

[53] Torestorp (P) AI:12 (1862-1871) Bild 40 / sid 36

[54] Torestorp (P) AI:14 (1882-1897) Bild 237 / sid 234

[55] Älekulla (P) AIIa:1 (1896-1928) Bild 650 / sid 58

[56] Älekulla (P) C:4 (1895-1923) Bild 120 / sid 8

[57] Älekulla (P) AIIa:1 (1896-1928) Bild 860 / sid 79

[58] Statistiska Centralbyrån (SCB) - 1940 års folkräkning H1AA:361 (1940) Bild 1620 / sid 10

[59] Sveriges släktforskarförbund: Sveriges dödbok 1815-2022

[60] Älekulla (P) AI:1 (1784-1794) Bild 11 / sid 15

[61] Älekulla (P) C:1 (1668-1812) Bild 96 / sid 179

[62] Generalmönsterrullor - Älvsborgs regemente (O, P) 506 (1797-1802) Bild 25 / sid 27

[63] Älekulla (P) C:1 (1668-1812) Bild 131 / sid 249

[64] Älekulla (P) C:1 (1668-1812) Bild 172 / sid 331

[65] Älekulla (P) C:1 (1668-1812) Bild 129 / sid 245

[66] Älekulla (P) C:1 (1668-1812) Bild 133 / sid 253

[67] Älekulla (P) AI:3 (1813-1818) Bild 37 / sid 64

[68] Älekulla (P) AI:2 (1789-1812) Bild 33 / sid 57

[69] Älekulla (P) AI:4 (1818-1820) Bild 21 / sid 32

[70] Älekulla (P) KI:1 (1820-1862) Bild 6

[71] Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 120 / sid 391

[72] Älekulla (P) AI:7 (1827-1833) Bild 18 / sid 27

[73] Älekulla (P) AI:9 (1840-1846) Bild 20 / sid 23

[74] Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 127 / sid 405

[75] Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 137 / sid 425

[76] Älekulla (P) AI:9 (1840-1846) Bild 48 / sid 71

[77] Torestorp (P) AI:10 (1840-1846) Bild 43 / sid 63, Torestorp (P) AI:10 (1840-1846) Bild 34 / sid 49

[78] Älekulla (P) AI:10 (1847-1861) Bild 72 / sid 131, Älekulla (P) AI:11 (1862-1871) Bild 85 / sid 81

[79] Älekulla (P) AI:11 (1862-1871) Bild 85 / sid 81

[80] Älekulla (P) C:3 (1861-1894) Bild 126 / sid 25

[81] Älekulla (P) AI:12 (1872-1895) Bild 98 / sid 94

[82] Älekulla (P) AI:12 (1872-1895) Bild 87 / sid 83

[83] Älekulla (P) AI:12 (1872-1895) Bild 84 / sid 80

[84] Älekulla (P) C:3 (1861-1894) Bild 55 / sid 53

[85] Älekulla (P) AIIa:1 (1896-1928) Bild 1000 / sid 93

[86]Marks häradsrätt (N, P) FII:81 (1905-1906) Bild 5920 / sid 34

[87] Älekulla (P) C:5 (1923-1937) Bild 730 / sid 12, Älekulla (P) AIIa:2 (1929-1950) Bild 710 / sid 58

[88] Örby (P) AIIa:6 (1905-1914) Bild 2720 / sid 536, Örby (P) AIIa:2 (1895-1904) Bild 2290 / sid 447

[89] Statistiska Centralbyrån (SCB) - 1940 års folkräkning H1AA:236 (1940) Bild 530 / sid 50, Simris (L) AIIa:4 (1923-1938) Bild 3430 / sid 333

[90] Älekulla (P) KI:1 (1820-1862) Bild 4

[91] Älekulla (P) AI:7 (1827-1833) Bild 29 / sid 49, Älekulla (P) AI:8 (1834-1839) Bild 36 / sid 63, Älekulla (P) AI:5 (1820-1821) Bild 27 / sid 45, Älekulla (P) AI:4 (1818-1820) Bild 36 / sid 62

[92] Älekulla (P) AI:4 (1818-1820) Bild 22 / sid 34

[93] Älekulla (P) C:2 (1813-1860) Bild 131 / sid 413

[94] https://onedrive.live.com/?cid=0652294FEA033611&id=652294FEA033611%2193973&parId=652294FEA033611%2194009&o=OneUp

[95] Älekulla (P) AI:12 (1872-1895) Bild 201 / sid 197

[96] Generalmönsterrullor - Älvsborgs regemente (O, P) 515 (1853) Bild 78, Torestorp (P) B:1 (1821-1860) Bild 19 / sid 26, Torestorp (P) HII:3 (1831-1844) Bild 322