Mannen med den vackra handstilen
- Nicklas Holmqvist - Ägare
- för 17 timmar sedan
- 23 min läsning
Uppdaterat: för 6 timmar sedan
Gamla böcker har ibland något skrivet i dem, ett namn eller en gåvohälsning. Jag brukar köpa böcker på second hand och då helst äldre än 1900-talet. En dag hade jag gått min vanliga runda i butiken när jag närmade mig kassan. Där låg en smal, lite oförsynt bok men omslagspärmen andades 1800-tal. Jag tog upp boken och öppnade till första uppslaget och där stod det.
”Gifven af Lars Emanuel Lindqvist till Hanna Andersson1882”
Det pirrade till lite i magen när jag såg de två namnen och sedan årtalet. Bläddrade jag vidare var detta Doktor Martin Luthers Passions-Predikningar tryckt 1872, tio år tidigare.
Jag brydde mig inte så mycket om priset när jag såg båda namnen och åldern, för jag skulle bara ha den och gick vidare till kassan.
Väl hemma vid datorn började nu jakten efter de nämnda namnen. Lars Emanuel Lindqvist var nog inte allt för många som hette förr, vilket även visade sig i sökningarna på Arkiv Digital. Lars Emanuel Olsson Lindqvist var född den 22 juni 1838 till torparen Olof Larsson och Beata Gunnarsdotter och de levde på torpet Sörehagen, vilket skulle kunna ha varit ett torp nedanför Söreberg vid Skinnarlyngen i Svartrå socken. Gården hade förr även en egen järnvägsstation uppkallad efter sig och låg mellan Åkulla och Ullareds stationer.
Fadern Olof var född den 10 juni 1810 till hemmansägaren Lars Håkansson och Inger Nilsdotter på Blackeberg i Vinberg socken. Olof kom att ta sig yrket som skräddare och när han var 23 år gammal flyttade han 1833 upp till gården Ramberg i Svartrå socken där han tog över rollen som Sockenskräddare. Där kom han att leva i fyra år innan han flyttade in på torpet Sörehagen under Skinnarelyngen. Olof flyttade inte hit själv utan även Beata Gunnarsdotter, som blir skriven som piga.
Beata var också född 1810 men några månader tidigare än Olof, i en liten stuga under gården Duvhult i Ullared socken. Hennes föräldrar var Gunnar Nilsson och Britta. Beata hade en 13 år äldre syster Inger men efter att modern Bitta gick bort blev Gunnar skriven som utfattig. Beata flyttade som 16 åring till Fagered Prästgård där hon arbetade som piga. Systern Inger gifte sig med Magnus Svensson och de tog över torpet efter fadern. Där föddes dottern Johanna Britta på samma dag som modern Inger. Magnus kom att ta värvning och blev Båtsman Bäckbom. De levde i torpet Björkelund under Fors i Alfshög socken.
Tillbaka till Beata kom hon att arbeta på Fagered Prästgård knappt ett år innan hon 1828 flyttade vidare till Espenäs i samma socken. Ett år senare flyttade hon till Hjärtared för arbete men redan året därpå vidare till Svartrå socken. Där kom hon att flytta runt bland gårdarna för arbete innan hon 1837 flyttade ihop med Olof. Beata blev här gravid och ett giftermål planerades i alla hast. Den 19 februari 1838 gifte de sig och fyra månader senare föddes deras son Lars Emanuel. De kommande åren föddes dottern Justina Helena och sonen Casper. Fadern Olof blev nu även noterad som sinnessvag och ej arbetsför. Torpet kom nu att bli skriven som en backstuga vilket gjorde livet för familjen rätt mycket svårare.
Åren gick i backstugan och Lars Emanuel kom att bli antagen som sockenskräddare inom Svartrå socken den 24 mars 1861 och en anmälan skickades till Konungens befallningshavande någon månad senare. Han tog sig nu efternamnet Lindqvist och det här blev början på en lång tjänst som skräddare, inte bara i Svartrå socken. Nu stod båda föräldrarna som fattighjon och sjuklig. Lars Emanuel flyttade ut sommaren 1866 och upp till Karl Johans församling i Göteborg. Hans syskon Justina Helena flyttade några år till Sibbarp men återvände och även hon blev skriven som fattig. Brodern Kasper fick våren 1867 arbetsbetyg för att arbeta i Göteborg men flyttade samma år till Tvååker. Fadern Olof gick bort den 13 juni 1879 och sommaren 1882 även hustrun Beata. Systern Justina Helena kom resten av sitt liv arbeta som piga och någon karl hitta hon ej heller. De sista åren levde hon på Varbergs sjuk- och ålderdomshem Östergården och hon gick bort den 8 februari 1926.
Ska vi följa Lars Emanuel, flyttade han till Göteborg 1866. Två år senare flyttade han till Bränna i Onsala socken men flyttade kort till Högen i Vallda innan han återvände till Bränna året därpå. Den 19 juli 1870 gifte han sig med Johanna Kristina Bartholdsdotter från Grimeton. Hon var åtta år äldre än Lars Emanuel och redan 40 år gammal. Johanna Kristina var född till Barthold Johansson och Margareta Larsdotter Eskil Olsgården under Tjärby. Hon var ett mellanbarn men knappt ett år efter hennes yngsta syster Severina Albertina föddes gick fadern Barthold bort endast 36 år gammal. Änkan och barnen flyttade nu till Tvååker men återvände någon månad senare. Johanna Kristina kom att flytta runt en hel del mellan olika socknar innan hon 1870 gifte sig och flyttade in hos Lars Emanuel.
1872 flyttade de båda fram till Gubbekulla i Onsala där de levde som Inhyses i fyra år innan de åter flyttade vidare till gården Bäcken. Det var nu här i Onsala som Lars Emanuel först titulerade sig som Skräddarmästare. Vintern 1877 kom de att lämna småbyarna och de flyttade in till Varberg. En till Skräddarmästare som flyttade med hit från Onsala var Henrik Karl Ferdinand Ponsbach.
Ponsbach var född den 21 september 1830 på kvarteret Bergamottsrädet 3 i Stockholm. Han var född som oäkting och modern var pigan Kristina Modsell. Det står att modern skulle varit 31 år gammal men den enda Christina Modsell jag hittade var född på 1780-talet och då hela 45-50 år gammal. Att gossen fick efternamnet Ponsbach kan ju varit för att det var från fadern. Det fanns en tyskätt Ponsbach i Stockholm under den här perioden. Man kan senare hitta Ponsbach som lärling runt om Stockholm i slutet 1840-talet. Men1853 flyttade han, nu skräddargesäll, in hos änkan Petronella Enggren under Spekedal nr 1 i Onsala. 1857 gifte han sig med änkan Elisabeth Ohlson på Viken nr 5 och flyttade dit. Hennes make hade gått bort någon månad innan deras tredje barn föddes 1853. Ponsbach och Elisabeths första gemensamma dotter Klara Elisa föddes i maj 1858. Går vi fram till 1870-talet hade Ponsbach nu blivit Skräddarmästare. Han och Lindqvist hade lärt känna varandra och blivit affärspartner. Ponsbach flyttade in en månad tidigare till Varberg än Lindqvist.
I Varberg kom Lindqvist och Johanna Kristina att hyra in sig i en lägenhet. De hade några pigor arbetande hos sig under åren och en av dem var Hanna Andreasdotter. Hon flyttade in hos dem 1878 och arbetade där till den 17 oktober 1882 då hon flyttade vidare till Knärred. Kan den här boken varit en avskedspresent som tack för ett bra arbete hos Lindqvist och hustrun Johanna Kristina?
Nu tänkte jag fortsätta Lindqvist affärsrörelse igenom de gamla tidningarna, främst Norra Hallands Tidning Vestkusten. Den tidigaste annonsen som Lindqvist publicerade var 1877 och den sista efter hans död då hans syster Justina Helena publicerade en notis om hans liv men den tar vi i slutet om Lindqvists historia. Lindqvist höll sin rörelse i stort sett vid samma område i staden och det var främst i Garvaren men även stundtals i grannkvarteren. Lindqvist och hustrun var också folkbokförda på kvarteret Garven och 1900 levde i hus 251,5. Det trevliga är att flera av husen han levde i och hade sina verksamheter står än idag.
Här nedan kan ni se en karta över Varberg stad från 1885 med alla kvarter och nummer. Jag har markerat de platser som ni snart kommer läsa om. Finns platser jag inte nämnt på kartan som tex Lindqvist sista plats, Sofiehem vid Bålastugan 1906.
Gul = Lindqvist skrädderirörelse
Orange = Lindqvist folkbokförd
Blå = Skomakaren Sandberg
Redan samma månad som Lindqvist flyttade in till Varberg med sin hustru kunde man läsa att Lindqvist och Ponsbach hade en lokal tillsammans på Östra Långgatan Nr 258 i det fd. Lindbergska huset på kvarteret Garvaren. De tog emot beställningar av alla sorters manskläder till ett billigt pris. Men deras samarbete avbröts redan inom ett halvår, till våren 1878 då Ponsbach flyttade upp till Göteborg med sin familj. Han kom återvände till Onsala med familjen men emigrerade över till Amerika sommaren 1892. Hustrun Elisabeth levde kvar i Onsala fram till 1897 då hon gick bort medan Ponsbach fortfarande var kvar i Amerika.
Nu behövde Lindqvist en ny medarbetare och en annons var ute där han sökte en nykter och ordentlig skrädderiarbetare. Förutom sin skrädderiverksamhet var Lindqvist och Ponsbach även med i Varbergs sprutväsende där deras roll var slanghållare. Tänk vilka bränder de kan ha varit med om, räddat hus som kanske finns idag eller haft oturen att brinna ner.
Innan 1878 farit förbi kan vi läsa en sista annons där Lindqvist stoltserar med sitt arbete men även att han har en ny lokal på nr 219 på kvarteret Nålmakaren, hörnet av Norr- och Östralånggatan.
”Tillkännagifvanden.Observera Hos undertecknad utföras alla sorters Skrädderiarbeten och utlofvas ett syndsamt, omsorgsfullt och modernt arbete, förenadt med de billigaste priser. L. E. Lindqvist,Skräddare. Warberg, n:r 219 hörnet af Norr- och Östralångatan.”
Den första oktober 1879 var det dags att åter byta lokal och för att förmedla bytet publicerades i några nummer.
”Lokalombyte. För ärande kunder och enhvar tillkännagifves, att jag från och med den 1 Oktober flyttat min bostad i för detta Hörbäckska huset å Norrgatan och emottager beställning af allt hvad till yrket hörer. Ett omsorgsfullt och modernt arbete utlofvas till billigaste priser. L. E. LindqvistSkräddare.”
Lindqvist arbetade på och till sensommaren 1881 hade han en tillkännagivande att förmedla. Han kom att börja samarbeta med Skräddarmästaren herr O. A. Lindholm från Göteborg. De bildade en firma som gick under namnet L. E. Lindqvist & Co och en lite större annons publicerades i tidningen.
”Skrädderirörelse. För ärade kunde tillkännagifves, att undertecknade från och med den 1:a Oktober utvidgat Skrädderirörelsen; och rekommendera vi oss till förfärdigande af allt hvad till yrket hör. Ett modernt och godt arbete utlofvas till billiga men bestämda priser. Öfverrockar ifrån 9 till 12 kr, dito kostymer ifrån 10 till 18kr.Äfven beställningar af exta god qvalitet utföras skyndsamt och, som så påfordras, inom 12 till 18 timmar af såväl kaftaner som öfverrockar och kostymer m.m. Priset ifrån 40 till 100 kr. Obs. För ackuratess och redbarhet garanteras.Lokal i huset emellan grossh. Nordbloms och fabr. Holmbergs.Warberg i Oktober 1881. L. E. Lindqvist & C:oSkräddare.”
Olof Andersson Lindholm var som sagt en skräddare från Göteborg och åtta år äldre än Lindqvist. Han var född i Värmskog i Värmland och som ung flyttade han runt en del för drängarbeten i skogarnas rike. Våren 1850 gifte han sig med hemmansdottern Kristina Eriksdotter vid Bryngelsrud i Nor och flyttade dit. Efter några år flyttade de båda med sina barn från Värmland och ner till Göteborg. Olof arbetade nu som skräddare och tagit sig efternamnet Lindholm.
Åter till Varberg och våren 1882, sökte man nu en skicklig skrädderiarbetare och en lärling till rörelsen. Men det här var på grund av att Lindqvist och Lindholm kom att upplösa sitt skrädderibolag, efter knappt ett år verksamhet. Olof kom att inkassera bolagets fordringar och betala dess skulder. Olof som aldrig blev skriven i Varberg under samarbetet kom att flytta från sin hustru i Masthugget vintern 1888. Han flyttade till fattighuset i Kristine församling där han gick bort två år senare, 67 år gammal.
För att Lindqvist skulle komma igång med sin egen rörelse igen blev han tvungen att sälja av lite inventarier, vilket vi kunde läsa i maj månad 1882. Han hade en ”något begagnad symachin”, brukbar till såväl finare som grövre sömnad, för 25kr. I samma uppslag letade han efter en kunnig skräddarlärling. De kommande åren avlöste annonser om ”fort och billigt” samt jakten å skrädderilärlingar. Det verkar dock gå sämre för Lindqvist som i februari 1885 gick ut med att han vädjade folk med obetalda skulder att betala dem innan månadens slut.
Nu började man även se att Lindqvist sålde av bättre begagnade kläder. I maj samma år hade han två begagnade Exercisuniformer till billigt pris. Mot sensommaren hade han fått in ett parti av begagnade herrkläder, så som kostymer, frackar, bonjourer med mera. Han försökte nog få en inkomst på flera sätt och nu var det dags igen för ett lokalbyte. Från och med den 1 oktober 1885 skulle han inhyses till Handlanden Herr C. J. Börjessons nya hus, hörnet av Norr- och Östra långgatan.
Ett år går och nu satsade han på julhandeln med en liten annons.
”Nytt till Julen! Färdiggjorda Manskläder, väl arbetade och af starka Helylletyger samt i olika färger och faconer, säljes till ytterst billiga priser hos L. E. Lindqvist,Skräddare,Warberg.”
Sensommaren 1888 hölls det en auktion hos Lindqvist för det var åter dags att byta lokal. Man kunde läsa att den 13 september klockan 10. Lät Lindqvist försälja åtskillig egendom såsom möbler, glas, porslin, kökssaker, skrädderiinventarier med mera. Han kom flytta till Borgmästaregatan och C. J. Börjessons andra gård på kvarteret Köpmannen.
Dock gick det nog inte bättre för honom och han kom att överlämna skrädderiaffären våren 1889 till sin gesäll August Karlsson. Lindqvist kom nu att flyttade med sin hustru upp till gården Kullen i Onsala.
”För ärade allmänheten tillkännagifvesatt jag öfverlemnat min skrädderiaffär till min gesäll hr August Karlsson och att jag afflyttar till Onsala och Kullen. Hembärande mitt hjertliga tack för det förtroende, som kommit mig till del, anhåller jag att samma förtroende måtte visas min efterträdare.Warberg i Mars 1889. Högaktringsfullt L. E. Lindqvist.
På grund av ofvanstående förklarar jag härmed mitt bemödande skola blifva att skyndsamt och omsorgsfullt utföra ett tidsenligt arbete och inneslutar jag mig i ärade kunders och gynnares vilvilliga hågkomst.Warberg som ofvan. August Karlsson.Bostad: Polis Bergströms hus, midt emot grosshandlaren Nordblom.”
Jag en försökt leta efter den här nämnda August Karlsson men kan inte riktigt finna honom. I Varberg tycks han inte ha levt under den här perioden när jag sökt på Arkiv Digital.
Men Lindqvist kunde inte hålla sig borta länge från den lilla stadens myller av liv. Redan i april månad året därpå flyttade han tillbaka med sin hustru till Varberg. I en tillkännagivande i tidningen skulle han nu åter idka skrädderiyrket och detta i källaren av hr Nordbloms hus, näst intill fabrikör Holmbergs. Lindqvist avslutade insändaren med:
”… här jag härmed för gamla kunder och vänner äran tillkännagifva, Högaktningsfullt L. E. Lindqvist.”
Den 5 maj handelsregistrerades i Warbergs Rådhus att Lars Emanuel Lindqvist fått godkänt att driva firma under namnet L. E. Lindqvist. Men en olycka drabbade Lindqvist som fick stänga sin verkstad och ämnade att öppna till dagarna efter Pingst som inföll den 25 maj detta år. Hans firma verkade gå bättre igen, lite som om att han fick en nytändning efter ombytet i Onsala. För den 1 oktober samma år var det dags att byta lokal igen. Han flyttade nu åter in i poliskonstapel Bergströms hus vid Östra Långgatan och anställde några gesäller. Det kan kännas rörigt med de alla lokalbyten, för innan Lindqvist flyttade var August redan här.
Tidigare hade Lindqvist annonserat om att han syr herrkläder men till hösten 1891 kan man läsa att han förfärdigade herrkostymer efter senaste franska, tyska och engelska moderitningar. Och det här med ritningar kommer vi till om några år.
1896 kan vi se att han åter flyttat sin skrädderiaffär, som nu låg på andra våning i grosshandlaren Nordbloms hus, mitt emot gamla Postmästaregården. Till hösten samma år kom Lindqvist att dela lokal med skomakaren Emil Sandberg.
Anders Frans Emil Gustafsson Sandberg som han egentligen hette var född våren 1859 i Karl Johans församling i Göteborg. Hans föräldrar var skomakaren Karl Fredrik Gustavsson och Lena Johanna Nilsdotter. Att skomakaryrket gått i släkten kan vi läsa på Emils farfar Johan Konrad Constantin Gustafsson som även han var skomakare i Göteborg på slutet 1830-talet. Emil flyttade hit till Varberg våren 1878 med sina föräldrar och tre yngre syskon Emma, Anna och Karl Brynolf. Samma år blev fadern ägare av hus nr.136 på kvarteret Guldsmeden dit familjen flyttade. Det huset låg två hus i från gamla Mejeriet.
Emils andra syster Emma flyttade ut 1881 och gift sig med Slaktaren Rudolf Fredrik Rosendal, född i Degerby i Finland. När Emil var i sina unga 20 år kom han att sa sig namnet Sandberg och han gifte sig den 1 maj 1883 med Emma Lovisa Bengtsdotter, född i Träslöv. De båda kom att få barnen Elin Viktoria, Arthur Brynolf, Frans Heribert, Ernst Gustav och Anna Ingeborg. Emils föräldrar och de två yngsta syskonen flyttade sensommaren 1884 åter upp till Göteborg. Men de återkom redan året därpå och 1885 blev fadern ägare av hus nr.81 på kvarteret Krögaren, mitt emot hans gamla bostad på Guldsmeden.
Emil hade en hel del annonser i tidningen för sin skomakerirörelse och adressen för den var Hedenbergska huset, inte långt ifrån Lindqvist skrädderirörelse. 1889 flyttade in till hr Lindgrens hus mitt emot hotellet. Han gick bort tidigt 1930. I boken Hus och människor i 1800-talets Varberg kan man läsa mer om honom och alla byggnader jag nämner i den här artikeln.
Åren går och år 1900 finner Lindqvists verksamhet i grannhuset till Barnmorskan Bengtssons hus nr.251, där han och hustrun även levde. I en annons kan vi även se dåtidens priser igen. Han tog från 8 kr att förfärdiga överrockar och kostymer. Han hade även billigare allmogedräkter som kaftaner, soaré och frackkostymer. Men redan sommaren året därpå flyttade han åter igen och nu till Herr Niklassons hus nr.226 på Norrgatan och kvarteret Nålmakaren.
Vid den här tiden hade även fackrörelserna tagit fart och detta kom att straffa Lindqvist. I tidningen Ny tid hade man den 4 december 1901 gjort ett uppror mot Lindqvist. Han hade vägrat att skriva på fackföreningens prislista samt att de anställda inte fick gå med i facket. Skrädderiarbetareförbundets avdelning i Varberg uppmanade då att man ej skulle göra lägga beställningar eller rekommendera hans firma L. E. Lindqvist.
”Upprortill Varbergs organiserade arbetare! Då skrädderifirman L. E. Lindqvist icke kunnat förmås att underteckna vår prislista och då nämnde firma sysselsätter arbetare, hvilka ej kunnat förmås att ingår uti fackföreningen och äfven i våras vägrade att samman med oss få prislistefrågan ordnad, få vi uppmana hvarje organiserad arbetare här på platsen att ej göra några beställningar eller på annat sätt rekommendera firman L. E. Lindqvist. Varberg 2 dec. 1901.”
Hur det gick vet jag inte men det måste slagit hårt mot firman trots om han skrivit på efteråt.
Lindqvist hustru Johanna Kristina som levde vid hans sida igenom alla åren kom aldrig att föda några barn. De levde nästan 33 år tillsammans när hon gick bort 73 år gammal i hjärtfel den 11 maj 1903. I hennes bouppteckning kunde man läsa att hon inte hade några barn eller kända arvingar. I tillgångar hade hon bland annat 1 säng, 1 soffa, 2 skänkar, 7 stolar, 2 kistor, verkstadsinventarier, 3 symaskiner och massa mer. Totalt var tillgångarna värderade till 315,60 medan skulderna var 172,60.
De båda hade även redan den 18 mars 1874 upprättat ett testamente i Onsala Skolhus, vilket endast var fyra år efter de vigdes och så här löd det.
”Testamente Wi undertecknade förklara här igenom vår yttersta vilja vara den, att hvilkanden den andra öfverlefver, skall han eller hon i hela sin återstående lifstid med … eganderött innehafwa att wår ärfda och förwärfda egendom af hvad namn den wara, utom det minsta intrång af våra barn eller arfingar. Testamentets upprättande skedde i Onsala skolhus den 18 Mars 1874.”
Två månader efter hustruns bortgång blev det auktion på en hel del av Lindqvist lösegendom på Norrgatan. Där sålde han av bland annat 1 resårsoffa, 1 säng, 3 symaskiner, bord och stolar, 1 skrivbord, en större ekkista, glas och porslin m.m. Och vissa saker var av det han ärvde efter hustruns död. Men troligen nödvändigt för att kunna betala tillbaka skulden som blev vid bouppteckningen. Det jag funderar på är om hustrun också sydde kläder med Lindqvist då hon hade tre symaskiner. Eller var det hon som startade den sista firman med makens namn?
Kort efter hustruns bortgång flyttade den 19 år yngre änkan Inger Britta Nilsson Teorin in från Örgryte för att arbeta som hushållerska. Men det dröjde inte länge innan giftermålet stod vid dörren. Den 26 juni kunde man läsa i tidningen att Lindqvist hade förlovat sig med Ingri Theorin och den 30 november 1903 vigdes de. Inger Britta var född i Mårten Andersgården i Torpa 4 till Åbon Nils Karlsson och Johanna Britta Börjesdotter.
Hon flyttade senare in till Göteborg för arbete men hösten 1890 flyttade hon med sin tre år yngre syster Anna Kristina ner till Laxen nr 2 i Malmö där de båda arbetade som pigor. Men redan till december samma år återvände de upp till Göteborg. I februari 1891 gifte hon sig med Skräddaren Nils Torstensson Theorin och de båda flyttade ner till Helsingborg sommaren 1894. De flyttade kort därpå upp till Varberg och kanske var det nu de båda skräddarna umgicks och Lars Emanuel lärde känna Inger Britta. Hösten 1897 flyttade de åter upp till Göteborg och tre år senare till Fyrkanten 7 i Örgryte. Men de fick inte leva så länge tillsammans här då Nils gick bort våren 1902 endast 41 år gammal. Inger Britta blev nu änka och flyttade till Bobinen 1-3 i Mölndal. Ett år senare flyttade hon in hos Lars Emanuel i Varberg som nyligen blivit änkling.
Sommaren 1904 hölls Varbergs Industriutställning i folkskolan. Den öppnade klockan 15:00 den 17 juni och pågick fram till den 10 juli och omfattade 400 deltagare. Hälften av dem innefattade olika slags slöjdarbeten medan resten representerade de allra flesta industrigrenar.
De grupper som fanns var:
1: Metallindustri
2: Träindustri
3: Läder- och skinnindustri
4: Vävnads- och spånadsindustri samt beklägnadsartiklar
5: Papper och tryckalster samt grafiska arbeten
6: Byggnadsindustri mm.
7: Närings- och njutningsmedel samt kemisk-tekniska produkter
8: Slöjd (skol och hemslöjd)
Lindqvist som ställde ut var placerad i folkskolans första sal i den södra flygeln, där de flesta i grupp 5 var. Han hade framlagt några praktiska ritningar för skrädderitillskärningar för visning. En annan känd person som var med i gruppen var inte mindre än fotografen Mathilda Ranch som visade sina fotografier. Lindqvist kom att vinna Damernas pris och silvermedalj för sina ritningar men även Ranch kom att få pris. Hon kom att få hederspris och silvermedalj. Noteringen för hennes fotografier följde:
”Bland utställarne i denna grupp väcker fotografen Mathilda Ranch uppmärksamhet genom en synnerlige vacker, rikhaltig utställning af större och mindre fotografier.”
Vinsten på utställningen gav troligen ett uppsving för Lindqvists men ändå kunde man läsa i Varbergsposten i slutet av året att han fick 100kr i donationsutdelning från Fattigvårdsstyrelsen. I februari månad året därpå kunde man dock se att han utnyttjade vinsten från utställningen, genom att skapa en kurs i praktisk tillskärning för både herrar och damer.
Hösten 1906 kan vi se en prydlig notis i tidningar att Lindqvist flyttade in i Sofiehem vid Bålastugan, Bexellska stugan, dock hittar jag att kom på plats året därpå. I sin lilla notis hade han även med båda sidorna av sin medalj från industriutställningen. Men detta kom att bli Lindqvist sista egna annonsering i tidningar, vad jag kunde hitta.
Lars Emanuel och Inger Britta kom att leva tillsammans i 15 år och 1910 var de skrivna på Lilla berg andra sidan centrum. Lindqvist somnade in 16 augusti 1918, hela 80 år gammal. Inger Britta flyttade två dagar senare till sinnesjukhemmet vid Östergården där hon levde fram till sin död den 22 juni 1938.
Lindqvist syster Justina Helena som även levde i Varberg kom att dela en liten minnesnotis i tidningen med hans änka.
”I sitt hem i Varberg har förre skräddaremästare Lars Emanuel Lindqvist aflidit, 81 år gammal. I yngre dagar var han skräddaremästare i Onsala samt flyttade därefter för åtskilliga år sedan till Varberg. På äldre dagar, till sjukdom och ålder bröto krafterna, har han ägnat sig åt försäljning af religiös litteratur i trakterna rundt härom. Han sörjes närmast af maka samt en åldrig syster.”
Nu har ni fått läsa om mannen som gav bort boken till Hanna Andersson. Igenom kyrkoböckerna har jag kunnat följa hans liv igenom prästens skrifter. Medan i de gamla tidningarna kunde vi följa Lindqvists skrädderirörelse. Man kunde läsa mellan raderna att han var en flitig herre men att det även varit svårt för honom stundtals. Tråkigt värre var att han aldrig fick några arvingar med sina två kvinnor, vilket också gjorde att det finns ännu mindre chans att hitta något kvar efter honom. Nu sitter jag på boken med hans namnteckning men den gavs ju bort. Hade varit så kul att hitta något efter honom när man nu läst om hans hela liv i den dokumenterade världen.
Men ska vi släppa Lindqvist nu och titta närmare på Hanna Andersson. Vem var Hanna Andersson, om det nu egentligen var pigan Hanna Andreasdotter?
Hanna var sist född den 29 augusti 1851 i en stor barnaskara på torpet Sandåsen under Lilla Hyndarp i Mårdaklev socken.
Hennes föräldrar var Åbon Andreas Jönsson och Anna Lena Johansdotter. Hennes äldre syskon var Kerstin, Anna, Sara, Johanna, Karl (d.1845-02-14) och Karl. Hannas äldste syster Kerstin gifte sig med Josef Karlsson och de båda blev hälftenbrukare av föräldrahemmet. Men den 13 mars 1859 gick Hannas far Andreas bort. Resterande av hennes syskon samt Kerstins familj flyttade nu från torpet. Kvar blev änkan Anna Lena och Hanna som endast var åtta år gammal. Något år går och nu flyttade Hannas storebror Johannes hem med sin hustru Anna Kristina och barnen Gustav Alfrid och Anna. Men de flyttade snart åter vidare till Mjöbäck.
Hösten 1864 flyttade Hanna med sin mor Anna Lena till Håcksvik. De flyttade in hos hennes syster Anna Andreasdotter som samtidigt flyttade Håcksvik med sin nyblivne make Anders Bengtsson. De levde tillsammans på Kvarntorpet där Anders blivit hälftenbrukare. Men Hanna stannade inte där länge då hon flyttade ut redan året därpå till Kalv. Hon återkom dock till Håcksvik igen 1867 där hon arbetade som piga hos Brukaren Josef Andersson på Trållås. Vintern 1868 flyttade Hanna tillbaka till Kvarntorpet men då levde inte hennes syster kvar där.
I april månad året därpå flyttade hon ner till Falkenberg och hennes födelsedatum blev återställt i längderna. Hon kom en kort tid även att arbeta i Vinberg och Ljungby men arbetade senare i Falkenberg fram till vintern 1878. Nu flyttade hon upp till Varberg och hennes arbetsplats blev hos Skräddarmästaren Lars Emanuel Lindqvist. Där arbetade hon fram till hösten 1882 då hon flyttade till Knärred Prästgård. Men redan efter två år återvände hon till Varberg där hon fick arbete under Kyrkoherden Magnus Ullman vid Pastorsbostället.
Sommaren 1886 flyttade Hanna in hos Sadelmakaren Johan Peter Lindström men efter redan två månader flyttade hon upp till Masthugget i Göteborg. Där arbetade hon som piga åt Sjökaptenen Hugo Adalrik Holmblad i två år innan hon återvände till Pastorbostället i Varberg.
Nu närmar vi oss snart slutet av Hannas arbetsflyttningar. Hon flyttade åter upp till Göteborg och Kvarnbergsgatan 1890 för arbete men till våren året därpå gifte hon sig med torparen Johan Otto Andersson och flyttade ner till Träslöv. Johan Otto var nybliven änkling och hade fyra nyligen utflugna barn, endast hans minsta söner Bengt Gustav och Johan Adolf levde hemma som var 9 och 12 år gamla. Hanna och Johan Otto fick våren 1895 deras enda barn tillsamman och det var dottern Gertrud. Johan Ottos son Karl Emil kom att flytta hem igen och våren 1902 gifte han sig med Alma Charlotta Johansdotter och tog över torpet från fadern.
Hans bror Bengt Gustav gick bort året innan endast 23 år gammal 1901 och 1902 emigrerade Johan Adolf till Amerika.
Sommaren 1903 flyttade Hanna med sin make och dotter in till Varbergs stadsförsamling. Johan Otto arbetade där som murare och 1913 flyttade dottern Gertrud ut för att jobba som tjänarinna. Den 29 januari 1915 flyttade hon upp till Stockholm. Hanna kom att leva med sin make Johan Otto fram till sommaren 1925 då han gick bort 65 år gammal. Hanna kom senare att flyttade till Vare i Träslöv där hon avled den 9 oktober 1937.
Nu har ni fått läsa om de okända namnen men nu vet ni hur deras liv sett ut och hur det slutade. Det finns dock bara en person kvar att följa och det var Hannas dotter Gertud. Hon flyttade upp till fastigheten Skålen 11 i Matteus församling där hon arbetade som Hushållsföreståndare. Hon blev dock gravid och födde den 22 maj 1916 oäkta dottern Maj. Gertrud kom att flytta vidare till Barnhuset 6 i Adolf Fredrik men eftersom Gertud inte hade något stadigt förhållande med en man. Fick hennes dotter Maj flytta till Skara tidigt 1917 medan Gertrud själv flyttade ner till Horred i Marks Härad. Maj blev fosterdotter hos Disponenten Måns Tykesson och Ebba Maria Elisabeth Walter. Senare kom hon gifta sig med Lennart Albert Zetterlund och få flera barn ihop. Hon arbetade som rektor på olika skolor i landet och hon kom att gifta sig för andra gången med Seved Lars Axel Fredrik Dolk, vilket hon även lägger till vid Zetterlund. Maj blev änka 1997 men levde i Gamla Uppsala tills hon blev hela 97 år gammal.
Majs mor Gertrud gifte sig den 22 december 1917 med torparen Albert Olsson i Horred. Albert kom att köpa loss torpet vilket fick namnet Ramdal under Toften. Där föddes de kommande åren sönerna Östen Daniel, Gustav Uno och Eskil Ingemar. Men äktenskapet knakade och äktenskapet upplöstes. Sonen Östen Daniel flyttade ut 1925 och fram till Loftsgården. Den andre sonen Gustav Uno flyttade hösten 1926 ner till Varberg medan Gertrud flyttade ända ner till Lund månaden senare. Hon gifte om sig våren 1929 med Vaktmästaren Johannes Edvard Ekelund och med sig till honom hade hon sin mellanson Gustav Uno. Gertrud och Johannes Edvards gemensamma son Nils Johan Otto föddes vintern 1934. De fick ett långt liv tillsammans och Gertrud gick bort sensommaren 1974.
Lars Emanuels farföräldrar i Blackeberg i Vinberg
Lars Håkansson f.1774-08-11
Hustru Ingri Nilsdotter f.1779-04-30
Dotter Helena f.1804-10-02
Son Olof f.1810-06-10
Son Nils 1813-10-01
Son Johan Aron f.1822-04-18
Lars Emanuels morföräldrar i en stuga under Dughult i Ullared
Gunnar Nilsson f.1761-09-29
Hustru Britta f.1770-01
Dotter Inger f.1797-11-11
Dotter Beata f.1810-02-27
Lars Emanuels föräldrar i Sörehagen under Skinnarlyngen
Olof Larsson f.1810-06-10
2a hustru Beata Gunnarsdotter f.1810-02-27
Son Lars Emanuel f.1838-06-22
Dotter Justina Helena f.1841-06-16
Son Casper f.1844-04-20
Lars Emanuel Olofsson Lindqvist f.1838-06-22 d.1918-08-16
1a Hustru Johanna Kristina Bartholdsdotter f.1830-02-19 (1838-02-19)
2a Hustru Inger Britta Nilsson Theorin f.1857-05-01
Skomakare Anders Frans Emil Gustavsson Sandberg f.1859-03-23 v.1883-05-01
Hustru Emma Lovisa Bengtsdotter f.1858-07-17
Dotter Elin Viktoria f.1884-04-17
Son Frans Heribert f.1888-05-18
Son Ernst Gustav f.1890-04-17
Dotter Anna Ingeborg f.1893-10-20
Hanna Anderssons föräldrar i Sandåsen
Åbo Andreas Jönsson f.1795-05-11
Hustru Anna Lena Johansdotter f.1810-02-21
Son Johannes f.1831-04-26
Dotter Kerstin f.1832-11-03
Dotter Anna f.1834-06-28
Dotter Sara f.1838-11-03
Dotter Johanna f.1842-03-17
Son Karl f.1845-01-30
Son Karl f.1846-03-04
Dotter Hanna f.1851-08-29
Adresser Lindqvist var folkbokförd
1880 – 2a Roten 4de kvarteret - Garvaren
1900 – 4:de Kvarteret 251½ - Garvaren
1910 – Lilla Berg
Adresser som Lindqvist hade sin rörelse under årens gång. En del är ju den samma men med en annan förklaring.
1877-11-21 - Östra Långgatan nr 258, före detta Lindbergska huset
1878-01-30 – 4 kvarteret. nr 258 – som ovan
1878-11-23 – Nr 219, hörnet av Norr- och Östralånggatan
1879-10-01 – Före detta Hörbäckska huset å Norrgatan
1880-03-13 – Hörbäckska huset å Norrgatan – som ovan
1880-10-02 – Fd Lindberska huset, mellan grosshandlaren Nordbloms och fabrikör Holmbergs
1881-01-29 – Huset till vänster om Grosshandlaren Nordbloms – som ovan
1885-09-30 – Handlanden herr C. J. Börjessons nya hus, hörnet av norr och östra Långgatan
1888-09-29 – Till handlanden herr C. J. Börjessons andra gård vid Borgmästaregaten, i närheten av Varbergs hotell
1889-03-27 – Polis Bergströms hus, mitt emot grosshandlanden Nordblom
1890-05-28 – Hr G. O. E. Nordbloms hus, Östra Långgatan
1890-10-08 – Poliskonstapel Bergströms hus å Norrgatan vid Östra Långgatan nr 168
1891-09-30 – Bostaden mitt emot grosshandlanden Nordbloms
1894-09-01 – Östra Långgatan 258
1896-04-04 – I grosshandlanden Norbloms hus mitt emot gamla Postmästaregården, en trappa upp
1900-03-24 – I Barnmorskan Bengtssons hus, näst intill skrädderirörelsen
1901-06-29 – Herr August Nicklassons hus å Norrgatan
1906-10-13 – Sofiehem vid Bålastugan
Annonser som Lindqvist gjort
1877-11-21
Lindqvist samarbetade med H C Ponsbach
”Beställningar, af alla sorters manskläder utföras hos undertecknade modernt, väl och billigt.
Östra Långgatan nr 258, Varberg, fd. Lindbergska huset.
1878-01-30
Lindqvist var slanghållare i Varbergs indelte sprutväsendet.
1878-10-30
Sökte Lindqvist en nykter och ordentlig Skädderiarbetare
1878-11-23
Annons om hur bra och billigt arbete han utför
1879-06-04
Söker en skräddare
1879-10-01
Lokalbyte från 1 oktober
1880-03-13
Beställningar av manskläder
Hörbäckska huset å Norrgatan
1881-01-22
Herrekläder, huset till vänster om Grosshandlare Nordbloms
1881-07-06
Söker två skickliga skrädderiarbetare
1881-09-24
Skräddaremästaren O A Lindholm från Göteborg kommer tillsammans med Lindqvist utföra beställningar
1881-10-29
Utvidgad rörelse
1882-01-21
L E Lindqvist och C:o med O A Lindholm
1882-04-08
Söker skräddare och en lärling
1882-04-11
Upplösning av L E Lindqvist & Co, Lindholm betalar skulder
1882-05-03
Säljer en symachin för 25kr. Anställer en skräddare
1882-12-09
Söker två skräddare
1883-04-14
Fort och billigt
1883-09-08
Stulet paraply
1884-06-14
Annonserar i Borås Tidning efter två skräddaregesäller
1885-02-07
Kräver in skulder
1885-04-25
Säljer av begagnade Exercisuniformer
1885-09-29
Lokalbyte till C J Börjessons nya hus
1886-08-28
Second hand
1886-12-18
Jul annons
1888-09-01
Byte av lokal och en hel del auktioneras ut
1888-09-15
Bytt lokal till C J Börjessons andra gård vid Borgmästaregatan
1889-03-09
Lindqvist flyttar igen och säljer sitt lösöre
1889-03-27
Lindqvist sålde sin rörelse till sin gesäll August Karlsson och flyttade till Kullen i Onsala. Tackar för sig
1890-04-30
Återvänder till Varberg för arbete i källaren av grosshandlaren Nordbloms hus
1890-05-10
Firma L E Lindqvist
1890-05-21
Skadade sig och öppnar efter pingst igen
1890-10-04
Byter lokal till poliskonstapel Bergströms hus vid Östra Långgatan
1891-09-19
Söker skräddare och en lärling
1891-09-26
Syr franska, tyska och engelska moderitningar
1894-04-07
Söker 2-3 gesäller
1896-04-08
Ny lokal i Nordbloms hus, mitt emot gamla Postmästaregården, en trappa upp
1896-09-05
Delar lokal med skomakaren Emil Sandberg
1900-03-24
Ny lokal i Barnmorskan Bengtssons hus näst intill skrädderirörelsen
1901-06-22
Ny lokal i Niklassons hus å norrgatan
1901-12-04
Skrädderiarbetsförbundet i Varberg uppmanar att inte handla hos Lindqvist
1903-03-19
Lindqvist auktionerar ut stor del av sitt lösöre i skrädderirörelsen
1903-06-26
Lindqvist förlovad med Ingri Theorin
1904-06-22
Hederspris i industriutsällningen i Varberg för skicklighet i tillskärningsritning
1904-06-30
En sammanfattning över industriutställningen. L E Lindqvist framlägger några praktiska ritningar för skrädderitillskärningar
1904-12-08
Donationsutdelning. Fattigvårdsstyrelsen beslutat att dela ut 100kr till skräddarna Nils Danielsson och L E Lindqvist.
1904-07-02
Fortsättning industriutställningen. Grupp V, papper och trycksaker samt grafiska arbeten. Lindqvist prisades med Damernas pris och silvermedalj.
1905-02-11
Kurs i praktisk tillkärning
1906-09-29
Flyttad rörelse till Sofiehem vid Bålastugan
1918-08-23
Skräddarenmästaren Lars Emanuel Lindqvist är död
1918-08-23
Kort beskrivning om hans liv
”I sitt hem i Varberg har förre skräddaremästare Lars Emanuel Lindqvist aflidit, 81 år gammal. I yngre dagar var han skräddaremästare i Onsala samt flyttade därefter för åtskilliga år sedan till Varberg. På äldre dagar, till sjukdom och ålder bröto krafterna, har han ägnat sig åt försäljning af religiös litteratur i trakterna rundt härom. Han sörjes närmast af maka samt en åldrig syster.”
Källor:
Arkiv Digital: https://www.arkivdigital.se/
Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/
Kartbild.com: https://kartbild.com/
Kungliga biblioteket Svenska tidningar: https://tidningar.kb.se/
Varbergs kommun: https://karta.varberg.se/
Gravar.se: https://gravar.se/
Digital Museum: https://digitaltmuseum.se/s-hkm
Bok: Hus och människor i 1800-talets Varberg av Alva Peterson
Tack till Gunnar Carlsson om boktipset av Alva Peterson.
Kommentarer