top of page
Skribentens bildCharlotta Andersson Sandberg

Tatuerar-Kalle

På bilden nedan syns två tatuerare från Göteborg. Han till vänster heter Axel Wilhelm Johansson och han lär ha tatuerat självaste kungen av Danmark. Mannen till höger heter Carl Gustafsson och nyligen fick jag vetskap om att han tydligen är en släkting till mig, min farfars morbror närmare bestämt. Klart man blev nyfiken!

 

Carl Evald Gustafsson till höger


Föremål och foton på denne man och hans verksamhet har funnits med på sjöhistoriska museet där man bland annat visat upp förlagor till tatueringar, hans hemmabyggda tatueringsmaskin och smakprov på hur det såg ut i hans lilla studio. Enligt en text från museet så skulle han ha gått till sjöss redan som fjortonåring[1]. Jag har dock inte sett något om det i så unga år. Han var 18 år när han flyttade från Fritsla och begav sig till Borås.  Han var nog sedd som en äventyrare av de som blev kvar hemma. Skrönor säger att han, förutom det ”vanliga” sjömanslivet en period arbetade på valfångstfartyg.  Huruvida det är sant eller ej vet jag inte.

Sina tatueringar från tiden på sjön bar han med stolthet. Han hade bland annat tre prickar intatuerade. De förknippades med såväl sjömän som fängelsekunder och i vilket av sammanhangen han fått dem kan vi bara spekulera om. Det var i alla fall inget han skämdes för[2].


Men, om vi backar bandet till början så hamnar vi i Örby, i ett torp under Gullberg högen närmare bestämt. Här föddes en gosse vid namn Carl Evald 3 oktober 1888[3].



På torpet som kallades Broliden  fanns sen tidigare gossens far; snickaren och torparen Anders Gustaf Carlsson, modern Hilma Charlotta Hedin, två äldre systrar och farmodern Hedvig Gülich. Den äldsta av systrarna blev så småningom mor till min farfar. När Carl Evald var tre år flyttade familjen till Fritsla[4]. Här bodde han sen tills han var 18 år då han drog till Borås[5]. Troligen var det inte helt lätt för honom att få arbete för 1908 blev han varnad för lösdriveri[6]. Året efter dömdes han till två månaders fängelse för misshandel av polisman[7].



1916 var det dags igen. Han dömdes till två månaders fängelse för misshandel och satt av straffet på Härlanda[8]. Nu skrevs han som byggnadsarbetare och sjöman[9]. Även denna gång var det en polis som åkt på stryk. Min farbror, som träffade honom vid några tillfällen minns att Kalle visade honom och min far, som var rätt små då, hur man skulle hålla näven på ett speciellt vis för att få till en bra träff om man hamnade i slagsmål[10]. Han var dock ingen storväxt slagskämpetyp, Kalle, utan snarare den seniga typen.


Efter flera år på sjön skulle han hälsa på familjen hemma i Fritsla. Dessa stod uppställda på perrongen och väntade men hann inte se så mycket av sin familjemedlem. När denne klev av fick han nämligen syn på en gammal antagonist som han gjort sig osams med förra gången han var på hemmaplan. Han utdelade ett knytnävsslag till mannen i fråga och klev sen på tåget igen. Familjen fick vänta ytterligare ett år innan de fick träffas lite mer ordentligt.


Runt 1920 flyttar han till Göteborg där han kom att skrivas i flera olika församlingar under decennierna som följer[11].1922 gifter han sig med den 24-åriga Klara Viktoria Eriksson, född Svahn. Hon hade, sin ringa ålder till trots, varit gift tidigare och hunnit skilja sig från sin förste man. De två hade förmodligen träffats på arbetet för båda arbetade på tändsticksfabriken i Uddevalla[12]. Hon hade också haft ett barn med honom, en liten flicka som dog av lunginflammation innan hon hann fylla ett år[13]. Året efter skilsmässan var båda makarna omgifta på var sitt håll och Klara Viktoria är alltså nu gift med Carl Evald som tydligen gått i land för gott. De får två barn ihop och startar också en sjömansekipering i Göteborg, nära hamnen.


Under tiden på sjön hade Carl Evald lärt sig att tatuera och i makarnas affär fanns en liten avdelning där sjömän kunde passa på att gadda sig. Det var denna verksamhet som gjorde honom känd i Göteborg under namnet tatuerar-Kalle. Kundkretsen bestod mest av sjöfolk som kanske också var inne i butiken av andra anledningar så som att köpa kläder, slipa sin rakkniv eller annat som Gustafssons kunde stå till tjänst med. Butiken låg vid kajplats 21 i närheten av Järntorget där många sjömän rörde sig[14]. Nuförtiden känner jag mig nästan i minoritet framåt försommaren när var och varannan blottar sina tatueringar men vid denna tiden var det fortfarande mest förknippat med sjömän och kåkfarare. Carl lär ha köpt sin första tatueringsmaskin i England men tillverkade senare egna.


Denna tatueringsmaskin har Carl Evald själv tillverkat [15]


På hans repertoar stod främst klassiska sjömanstatueringar såsom skepp, kvinnor, ankare, kors och hjärtan. ”Mannens ruin” var ett vanligt motiv som består av ett kvinnohuvud, ett fyllt glas, spelkort och en revolver.[16] 


Det förekom säkerligen också att han tog sina tatueringsverktyg med sig och besökte båtarna i hamnen. Lådan han packade ner sina saker i ska också ha funnits med i museets utställning. Det blir nog till att besöka utställningen om tillfälle ges igen!




 Häfte med Tatuerar-Kalles förlagor som finns i sjöfartsmuseets samlingar.[20]


Charlotta Andersson Sandberg

Facebook: genealogista


[2] Lars-Åke Andersson

[3] Örby (P) C:5 (1885-1894) Bild 63

[4] Örby (P) AI:19 (1882-1894) Bild 59 / sid 304, Fritsla (P) B:2 (1886-1894) Bild 22

[5] Fritsla (P) AIIa:1 (1899-1908) Bild 1300 / sid 126, Borås (P) BI:8 (1903-1910) Bild 170 / sid 164

[6] Polisunderrättelser (o) 1908 (1908) Bild 3420

[7] Polisunderrättelser (o) 1909 (1909) Bild 830

[8] Polisunderrättelser (o) 1916 (1916) Bild 1860 ,Härlanda kriminalvårdsanstalt (O) D2AA:18 (1916) Bild 2500 / sid 246

[9] Härlanda kriminalvårdsanstalt (O) D2BA:6 (1915-1917) Bild 720 / sid 66

[10] Lars-Åke Andersson

[11] Borås (P) AIII:1 (1896-1926) Bild 240 / sid 21, [11] Göteborgs Oscar Fredrik (O) AIIa:44 (1917-1922) Bild 10 / sid 3405, Göteborgs Vasa (O) AIIa:21 (1919-1934) Bild 113 / sid 4110, Göteborgs Vasa (O) AIIa:21 (1919-1934) Bild 113 / sid 4110[11] Lundby (O) AIIa:46 (1917-1928) Bild 193 / sid 5585

Statistiska Centralbyrån (SCB) - 1940 års folkräkning H1AA:330 (1940) Bild 1820 / sid 181

[12] Uddevalla (O) AIIa:17 (1905-1919) Bild 268 / sid 564

[13] Uddevalla (O) AIIa:17 (1905-1919) Bild 252 / sid 548, Uddevalla (O) F:3 (1912-1920) Bild 201 / sid 193

225 visningar

Comments


bottom of page