Den äldsta artikeln vi kan hitta på Kungliga bibliotekets dagstidningsbas är Posttidningar från den 29 september 1760.
Vi kan även läsa Berghem i texten. Den här artikeln dök inte upp i sökningen av namnet, då den artikeln var några år senare än denna.
”Afl. Concrect. L. Svahlas till Götheborgs Cathedrals Schola testamenterade Hemman och Fastigheter uti Elfsborgs Län och Marcks Härad belägne, komma genom offentel. Auction på Götheborgs Gymasium til den mästbjudande at försäljas, samt enligt berörde Testamentes indelse, penningarne til den studerande ungdomens fördel förräntas; neml. Attared en fierdedel, Jönsagården Gullberg en half, i Surteby Gäld; samt Foutskäls kullen en half därsammastädes. Hattestad en half, Lekwad en half i Berghems Sockn; Backa en fierdedel i Kongsätters Gäld, Stufhult en fierdedel i Mjöbäcks Gäld och Elfserds Sockn; warandes Skatterättigheter til Åboerne på berörde Frälsehemman i förra tider försåld, undantagandes å de 3:ne sistnämnde. Härwid förbehålles, at köpeskillingen straxt efter inropet erlägges, emedan intet köpebref förut kommer at meddelas.”
Bland de tidigaste på 1800-talet finner vi en till auktions artikel som åter publicerades i Posttidningar den 9 januari 1817.
”Den 5 nästinst. Mars kl. 12 på dagen komma… Boställen wid Elfsborgs Regemente, att, genom Auction både i kongl. Krigs-Collegium och å Lands-Cansliet i Wenersborg, utbjudas till arrende på 30 års tid ifrån nästk. Midsafta, då de få tillträdas, neml. Fändricksboställena Sinnerkumla Söderg. 3-4:deldels mantal i Rångedala Socken och Ås Härad; Sund Öfre och Nederg. Samt Uddetorp Storgård, det förra 5-8:dels mantal i Örby Socken och det sednare 1 mantal i Foutskäls socken och Marks Härad, samt Stabs-Fändricks-Bostället Bredared Sansag, eller Östergården, ett half mantal i Gälltorps Socken och Kunds Härad, allt Elfsborgs Län.
De högstbjudande bör genast wid Auctionen aflemna, borgen såsom för egen skuld, för de 3 först årens arrendeskyldigheters fullgörande af en eller :ne, hwilkas wederhäftighet är antingen af Domaren i orten intygad, eller af konungens Befallningshafwande pröfwad och godkänd; ankommande likwäl kongl. Krigs- och kammar-Collegiernes prövning, huruvwida högsta anbudet är antagligt. Hugade bjudare kunna emellertid om de öfrige arrendewillkoren och Boställenas beskaffenhet göra sia underrättade så wäl i kungl. Krigs-Collegii Indelnings-Contor som å ofwanberörde Lands-Cansli. Stockholm d. 1 Dec. 1816.”
Från auktioner av gårdar från slutet 1700-talet och början 1800-talet. Tar vi oss till mitten av 1800-tlet, nämligen den 6 oktober 1853 och en artikel ur Post- och Inrikes Tidningar.
Koleran har redan funnits några år i Sverige och det rapporteras i dagstidningarna hur många som blev sjuka och var.
”Choleran.
Från i går, kl 9 f.m., till i dag vid samma tid, äro här i staden (Stockholm) anmälda:
I utbildad cholera insjuknade 21, aflidne 18, samt i förebud 36-
Tillsammans insjukande 36.
Samma dygn hade år 1834, 7
Totalsummorna, från farsotens utbrott, med femtioneljerde dygnet nu… 9455, 2588
Med samma dygn år 1834, 7881, 3275; förebudsfallen inberäknade.
…
Sex personer här insjuknade i cholera-förebud förmålas vara konvalescenter. i Grefvareds by, Foutskäls socken, insjukn. 0, avlidit. 2.”
Mitt i Fotskäls by ligger fortfarande Kolera-kyrkogården. Man skulle inte kunna tro att den ligger där för det är så igenväxt ute från vägen. Tycker man bör göra samma sak som man gjort i Tostared.
Röja upp så att man kan gå in från vägen och lite
I 1853 nämns först Cholera som dödsorsaker.
23 september – Ingeborg Perhsdotter 63 år Sunnån – Cholera
25 september – Anna Britta Swensdotter 21 år vid Sträte – Cholera
28 september – Bengt Ericsson 30 år Grefvared Pelleg. – Cholera
28 september - Petronella Bengtsdotter 54 år Grefvared Skytteg. – Cholera
I april hade 5 styck personer gått bort i ”Bröstsjuk.” och två från Guthult.
Skulle man analysera alla som dött 45-60, kanske man kunde utesluta att Bröstsjuk var egentligen Cholera, men att man inte visste namnet till en början.
Så två av de övre var de som nämndes i artikeln.
1854
20 september – Gustaf Svensson 39 år i Törestorp – Cholera
Av någon anledning slutade prästen skriva in dödsorsakerna efter 1854. Så mesta delen har inga dödsorsaker några år framöver. Och då kan vi inte heller här spåra kolera-fallen, precis som i Kinnas dödsbok jag nämnde i förra inlägget, saknas det en stor mängd dödsorsaker.
I Tostareds dödsbok kan vi se att i slutet oktober 1853, avled tre syskon i kolera och en till kvinna.
I Surteby-Kattunga ser jag inget kolera-fall 1853, men det är ju en hel del magsjuka och bröstsjuka i all åldrar. Först den 11 september 1855 tror jag hittar Soldat Pehr Pehrsson, 27 år - cholera
Choleran kom först till Sverige in i Göteborgs hamn 1834-73, och spred sig via vattnet och det tog lite tid innan man förstod detta.
I Älekulla finns en kolerakyrkogård men den är har inga markeringar, stenmurar eller liknande för att visa att det är en kyrkogård.
Dödsboken förtäljer att Soldat Nils Utter, Hustrun Helena och sonen Abraham går bort i kolera i augusti månad 1834. Samtidigt som utbrottet i Göteborgs hamn. Först Nils och 5 dagar senare både Helena och Abraham.
Länk till Dödsboken 1853: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00192925_00025…
På en Skift-karta över Sörvilgs by 1863 kan vi se namnet ”Kyrkogård” vid gränsen till Fotskäls by. https://historiskakartor.lantmateriet.se/histori…/show.html…
Länk till platsen mitt i Fotskäl: https://goo.gl/maps/gUpMgw5RHtr9ZDub6
Länk till Tostareds Dödsbok 1852-53: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00192925_00034…
Länk till Surteby-Kattunga Dödsbok 1853: https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/00192925_00012…
Men ska vi släpp koleran nu och gå mot slutet 1800-talet. Här har vi två korta artiklar.
Den första har också med sjukdom att göra, sen har vi mejeriet.
Den 7 november 1898 skrevs det om mjältbrand i Boråsposten.
”Som mjältbrand utbrutit bland husdjuren å torpet Nyslätt under hemmanet Uddetorp i Foutskäls socken af Marks härad, så har nämnda torpställe af länsstyrelsen förklarats smittadt.”
I Göteborgsposten den 19 augusti 1897 skrevs det om Andelsmejerier.
”Andelsmejerier inrättas nu allmänt i Mark, skrifves till G-P. Det ena stora etablissementet efter det andra kommer till stånd, och de enskilda mejerierna kunna icke bestå i konkurrensen. Helst bildar man bolagen sockenvis, och berömvärd är den enighet, som visas. Man håller just på med uppbyggandet af mejerier: i Tostared för en beräknad anläggningskostnad af omkr. 7000kr, i Fotskäl för 12000 och i Berghem för omkring 15000 kr.”
Detta var några artiklar med innehåll med Fotskäl. Det finns bättre egentligen men då jag försöker röra mig så nära årtalen som möjligt blir det så här nu.
Länk till artiklarna:
1760-09-29: https://tidningar.kb.se/…/17…/edition/145134/part/1/page/4/… 1817-01-09: https://tidningar.kb.se/…/18…/edition/145134/part/1/page/4/… 1853-10-06: https://tidningar.kb.se/…/18…/edition/144010/part/1/page/2/… 1898-11-07: https://tidningar.kb.se/…/18…/edition/161576/part/1/page/2/…
