Den oväntade kopplingen

Ibland när man gräver i människors liv kan man av en slump längre tillbaka i tiden, finna en gemensam koppling mellan två personer. Och det var precis det som hände när jag satt och skrev inför föredraget jag höll på Hyssna Hembygdsförenings årsstämma i mars.

1891 kunde man läsa i Westgöten att Hyssnas då äldste invånare hade avlidit som levde under Brodal.

”Hyssa sockens äldste innevånare,

Johannes Håkansson från Brodal, har aflidit i en ålder af 91 år och 6 månader.

- Westgöten 1891-04-18”

Det var den förra ägaren Johannes Håkansson som blev 91 år och 6 månader gammal. Johannes var född hösten 1799 på gården Bugared, nästkommande gård på vägen ner mot Hyssna från Brodal. Hans föräldrar var Håkan Gunnesson och Kerstin Svensdotter som levde tillsammans med Kerstins föräldrar. Kerstin var nämligen dotter till Hemmansägaren Sven Larsson och Börta Börjesdotter på Bugared. Håkan var född till Hemmansägaren Gunne Haraldsson och Karin Jonasdotter på Loftås. Och han flyttade upp till Bugared efter att han gifte sig med Kerstin sommaren 1799 som då var höggravid med sonen Johannes.

De kommande åren flyttade Kerstins syskon Börta, Karin och Lars ut från gården samtidigt som Håkan och Kerstins familj växte. Johannes fick de kommande åren syskonen Hans, Anders, Edela, Anna, Jonas och Britta. Under den här tiden blev Håkan även åbo på Bugared och svärfadern Sven gick bort i ålderdom 78 år gammal. Några år senare gick även Håkan bort i bröstsjukdom endast 52 år gammal och lämnade gården med alla barnen i hustrun nu änkan Kerstins händer. Sonen Johannes som redan sträckt på sina vingar hade varit en vända nere hos sin faster Kerstin på Loftås innan han återkom och blev åbo på faderns gård. 1827 sålde han sin del och flyttade upp till torpet Surtekulle under Brodal.

Hit till torpet flyttade även flera av Johannes syskon som arbetade som drängar och pigor. Johannes gifte sig den 28 december 1829 med dottern Anna till Brodals brukare Andreas Öjersson och fick hösten 1830 dottern Edela men hon blev aldrig skriven i födelseboken. Mellan 1830-1847 föddes här på torpet sex barn, Edela, Anna Britta, Sven Hendrik, Johan Börje, Anna Maria och Anna Lisa men något tragisk kom att hända familjen.

Rödsot eller Dysenteri (akut tarminflammation) som tog fler liv under 1800-talet än Koleran hade flera stora pandemivågor i Marks härad. Och 1853 var häradets mest förödande där hela 210 själar gick bort. Johannes och Annas familj kom att drabbas hårt av Rödsoten, var på endast 7 dagar tog 3 av deras döttrar som var mellan 5 och 20 år gamla. Nu var där bara tre barn kvar, Sven Henrik, Johan Börje och Edela.

Åren gick och Johannes köpte loss Surtekulle och blev då hemmansägare. Jag tror det kan vara nu som hemmansbostaden som står här blev uppfört, även den röda lilla stugan med den gamla torpdörren. Sönerna flyttade ut tidigt 1870-talet, Sven Henrik flyttade 1871 och blev ägare på en av gårdarna på Skämningared. Johan Börje gifte sig 1872 och flyttade till Hessered i Seglora där han också köpte sig ett ställe men redan 1874 flyttade han med sin familj tillbaka till Hyssna där han köpte en av gårdarna på granngården Pjätared.

1873 flyttade den före detta soldaten Johan Peter Henriksson från Töllsjö in på Surtekulle för att arbeta som dräng. Johan Peter gifte sig våren året därpå med Johannes och Annas dotter Edela men de kom aldrig att få några barn. Sommaren 1885 gick Johannes hustru Anna bort och året därpå sålde Johannes Surtekulle vidare till torparsonen Johan Petersson från Backa Nedregården. Dottern Edela flyttade då med sin make Johan Peter upp till sin bror Johan Börje på Pjätared. Den nu gamle Johannes kom att leva kvar på Surtekulle under den nya ägaren Johan Petersson fram till sin död våren 1891. Och enligt de nuvarande ägarna av Surtekulle skall det levt en gammal man i den lilla röda stugan på tomten till bostadshuset.

Vid den lilla röda stugan står ett prydnadsbord av en kvarnsten. Nere i Surtan som rinner precis nedanför fanns tidigare en kvarn innan sågen uppfördes. Kan kvarnen ha uppförts med hjälp av Johannes som hade släkt och levde där med fastern på Loftås? En intressant synvinkel till att varför kvarnstenen står där den gör.

Far Håkan Gunnesson f.1746-08-08

Hustru Kerstin Svensdotter f.1776-02-18

Son Johannes f.1799-10-15

Son Hans f.1802-06-07

Son Anders f.1805-05-01

Dotter Edela f.1808-03-06

Dotter Anna f.1810-12-03

Son Jonas f.1813-12-08

Dotter Brita f.1816-10-29

I Göteborgskuriren 1899 kunde man läsa att julfirandet gick lite hett till föregående år i Hyssna. En ”pojkslyngel” hade knivskurit Hajombon Klas Andersson såpass illa att han höll på att stryka med. En läkare fick tillkallas som fick snabbt fick sy ihop Klas.

”Vissa individers hela julfröjd består i att supa sig fulla och sedan under ruset lefva röfvare. Den nyss förflytna julhälgen har framför andra svåra bofsträck, hvari tattare, lösdrifvande soldater, lediga arbetare och till orten nykomna bonddrängar spelat hjälterollerna, som bestått i att öfverfalla fredliga vägfarande, ofreda folk i hemmen, rifva ner grindar, gärdesgårdar och dylikt samt att under de gräsligaste tjut drifva omkring på vägar och stigar. Men det värsta af dessa dåd utfördes af en pojkslyngel från Rya, som med knif bearbetade en arbetare från Hajom, så grundligt, att lifvet sväfvade i största fara. Tillkallad läkare hade ett styft arbete med att lappa ihop skråmorna, som arbetaren erhållit. Våldsvärkaren blef efter mycket besvär häktad och får nu i afvidan på ransakning och dom inom fängelsets murar begrunda sitt råa julnöje.

- Göteborgskuriren 1899-01-20”

Den här pojkslyngeln var son till en av Hyssnas flera spinnrockssvarvara, Johannes Persson. För sitt hemska dåd fick han 1 år och 3 månaders straffarbete. Han kom senare att ta värvning som artillerist och flyttade upp till Göteborg under sin tid som soldat. Efter avsked flyttade han åter till sin barndomsbygd där han gifte sig och bildade sig en familj. Han levde sina sista dagar på ett torp intill Surtan.

Vägen ner till Rya gamla kvarn och såg plats

Så var har vi den oväntade kopplingen? Jo, jag blev nyfiken om jag kunde lista ut var torpet han föddes på då jag tvivlade lite på Hyssnas torpinventering efter några blickar på de äldre kartorna. Jag följde familjen bakåt för att se om något torpnamn dyker upp som jag kunde referera till från någon karta. Men något namn dök aldrig upp, i stället fann jag en koppling på fadern Johannes sida. Johannes var född vintern 1848 till åbon Per Nilsson på Rya Sörgård och hustrun Britta Håkansdotter. Om någon känner igen namnet Håkan sedan tidigare i inlägget så är det rätt. Britta Håkansdotter var nämligen född hösten 1816 på Bugared till åbon Håkan Gunnesson och Kerstin Svensdotter, alltså den yngsta systern till den 91-årige Johannes Håkansson. När jag insåg detta fick jag en sådan ”a ha” moment och helt lyrisk. Efter att skrivit i några timmar om de här två helt skilda personerna, hittade jag i slutet en helt oväntat gemensam nämnare.

Westgöten 1891-04-18

https://tidningar.kb.se/v8jjrksxs2t4935b/part/1/page/2?q=%22brodal%22

Göteborgskuriren 1899-01-20

https://tidningar.kb.se/1h9mvf07zzcr6930/part/1/page/3?q=%22hyssna%22%20%22rya%22

Hfl 1794-1801 B32 S49 Loftås

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045263_00032#?c=&m=&s=&cv=31&xywh=738%2C1845%2C7338%2C3570

Hfl 1794-1801 B17 S17 Bugared (Bogared)

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045263_00017#?c=&m=&s=&cv=16&xywh=343%2C939%2C7338%2C3570

Hfl 1801-1808 B19 S17 Bugared (Bogared)

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045264_00019#?c=&m=&s=&cv=18&xywh=-544%2C2611%2C5096%2C2480

Hfl 1808-1813 B18 S15 Bugared

https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0045265_00018#?c=&m=&s=&cv=17&xywh=1568%2C560%2C5096%2C2480