Ibland behöver man komma ifrån sin egen lilla bubbla och besöka lite andra platser.
Jo visst, kan ni tänka. Han har inte alls några platser att besöka här om?
Jag har väl att göra i en livstid bara att gå runt här i mitten av Marks kommun. Men nu innefattar inte mitt projekt endast Marks kommun, utan Marks Härad. Och det är väldigt uppfriskande att få gå någon annanstans där trafiken, människorna inte är runt varje krön.
Så jag tog mig så långt sydost jag kunde komma, nämligen Backa, som ligger under Karl Gustav men snäppet närmare Källsjö. Här i skogarna gick den svenskdanska gränsen förr och hålvägarna finner vi runt varje krön. Jag besökte min vän Charlotta som bor i Backa och är släktforskare och det blev näst intill en heldag ute i skog och mark.
Jag hade ett speciellt mål, men den platsen besökte vi sist!
Vi började vår promenad vid hennes gård i Övre Backa och gick längst vägen runt Lönesjön som ligger nedanför deras åker. Det är inte mycket till sjö men den går säkert att svalka sig i på somrarna, efter några hundra meter säger hon att vi ska upp för branten här vid vägen. En rejäl uppvärmning så var vi upp till ett par åkerlappar med utsikt mot Moatånga.
Här hade torpet Hagen, nr199, legat enligt Häradskartan. Och det vi fann var en torpgrund, ladugårdsgrund och en jordkällare som rasat in. Charlotta pratade om att det finns en till inventeringsskylt här omkring, så hon gick raskt iväg för att leta efter den medan jag dokumenterade grunderna.
När jag var färdig tog jag och mötte upp henne, och vi hade gått förbi skylten när vi kom upp till Hagen. På skylten står det Hagen Backa, nr233. Att det står Hagen Backa har sin förklaring till att åkern här bakom Hagen torpet hörde till Backa och inte Moatånga. Det vi kunde urskilja här var en mindre ladugårdsgrund och en knapp backstugegrund. I alla fall hur jag tolkar landskapet vi står vid. Dessa två byggnader finns heller inte med på Häradskartan.
Det finns en karta över Karl Gustavs marker från 1888, och det är även denna som jag kommer nämna fram över i inlägget.
När vi kollar på kartan över Hagen finner vi inte heller Hagen Backa, men heller inte torpet Hagen. Endast ladugården är utmärkt och det tycker jag verkar besynnerligt. Hur ska man tolka det liksom? Hade det funnits ett torp och en ladugård först och torpet försvunnit till 1888, sedan har de byggt ett nytt torp då det finns med på Häradskartan. Är nog Husförhörslängderna som får avslöja det.
Tittar jag i registret i 1888 kartan kan jag se Hagen torp vid denna plats. Så kan ladugården varit en kombination av bostad och fähus då kanske? Och sedan blev torpet byggt efter 1888?
Efter besöket på Hagen promenerade vi mot vårt nästa mål, sågen vid Sågen torp. Man kan tycka att backen upp till Hagen var lite små skön, men den var ingenting. Nu skulle vi upp till Moatången som är ett av Hallands högst belägna platser. Klagar inte på varken utsikten eller promenaden i sig, utan att jag släpar med mig hela min kameraväska som väger något kilo.
Jag har med mig min vanliga kamera med två objektiv, min videokamera med mic och diverse tillbehör. Så vikten bygger upp fort. Men vad gör man inte för historian och att få ta in de gamla odlingsmarkerna.
Väl upp vid Moatången skulle vi gå neråt igen mot vattenfallet som vi hör eka i den lilla dalen vi går ner mot. Halvvägs ner skymtade jag en jordkällare med två hål i taket nere i backen av en gammal åker. Vi hann inte ta en titt på denna idag, men här finns ingenting på Häradskartan eller kartan från 1888. Min första tanke när jag ser en jordkällare är, var är torpgrunden? Så det får, ska bli fler besök i de här trakterna fram över.
En liten bit ner efter jordkällaren delade sig vägen, en väg ner mot fallet vi hörde och en rakt fram. Men som tur var tog Charlotta ner till vänster. Hon såg en stenhög och trodde detta var sågen de besökte för ett tag sedan. Men så fel hon hade, och en överraskning vi fick.
Jag står längst ner vid fallet som kanske har en höjd på 7-10m i olika nivåer. Här nere finner vi en väldigt tydlig grund av en byggnad och en kvarnsten liggandes på land. Vi har en kanal av sten där eventuellt vattenhjul kan ha brukats men inga spår av det syns här. På 1888 kartan ser vi en längre byggnad på platsen och i en av stenpelarna som säkert burit upp själva byggnaden har en del av en kvarnsten i sig. Så min tanke var att det kan ha funnits en ännu äldre kvarn här innan de gjorde den större.
Efter jag dokumenterat den här kvarngrunden hoppade jag upp i vattenfallet för att se om jag kunde hitta en damm. Men jag hittade inte någon riktig damm utan en till kvarnruin. Den här kvarnen hade kvar mer artefakter som en axel som vattenhjulet satt på, metallfästet till axeln på båda sidor. Även spåret på stenen i fallet där ena sidan av axeln står kvar på sin plats. Det som jag tycker är fascinerande med de här stenarna är att man tydligt kan se att det är något som snurrat och slipat i spåret. Insidan är näst intill helt slät och reflekterar omgivningen med ett skimmer, då har kvarnen använts länge kan man tycka. I kvarngrunden kan vi se en kvarnsten några golv balkar och en väldigt stor metallstav, säkert 8-10cm grov och 50cm lång. Jag blir helt lyriskt av att hitta så mycket vid platserna jag besöker och inte visste om från kartorna.
Vi kan se precis ovanför kvarnruinen en högre stenpelare. På denna tror jag en vattenränna vilade på som matade kvarnhjulet med vatten. I backen mellan de två kvarnruinerna ligger två dolda kvarnstenar jämte varandra. Det var knappt jag såg dem bland allt snår, men de ligger här i olika storlekar ser det ut som också.
Jag fortsatte min tripp längst vattenfallet där Charlotta väntade på mig vid toppen. Bara 50m uppströms kunde vi skymta sågruinen.
Vi gick på den vänstra sidan av bäcken för att vi skulle kunna se hela sågen som ligger till höger. Väl framme hade vi en hög vinkel över sågen och vi kunde se en hög stenvägg på cirka 2-2,5 meter från bäcken. På den högra långsidan var det som en öppning rakt igenom, och jag skulle kunna tänka mig att det funnits några stora dörrar här som man kunnat komma under sågen.
Närmare fallet och sågens andra sida ser vi en stor stenlagd pelare mitt i bäcken. Här mellan pelaren och sågen har vi resterna av ännu ett till stort vattenhjul som drev sågen. Den kraftiga träaxeln ligger lutad från sågen ner bland stenarna i bäcken och den metallbit som höll axeln på plats i stenpelaren ligger här också. Den metallbiten var ännu större än den föregående kvarnen, men inte så oväntat med en sådan större verksamhet.
Vid sågens ände mot vattenfallet har vi en stenlagd kanal som matade vattenhjulet med ett jämnt flöde. Såg ingen riktig damm upp till, men den har säkert spolats iväg efter alla dessa år.
Går vi nu runt sågen kommer vi till framsidan och här har vi två öppningar, men jag tror ändå att sågen egentligen har varit på en högre nivå än markplan. För det vilar fortfarande gamla timmerbjälkar mellan väggen och den bortre ingången. Antingen har själva golvet varit uppepå denna stengrund eller så har den varit längre än stengrunden, men det känns heller inte helt troligt. För hur skulle man annars fått in virket, inte igenom de små gluggarna.
Vi finner inne i grunden den andra änden på vattenhjulets axel och metallhållare som höll ihop själva axeln. Någon sorts tandad metallbit, kanske var den för att driva fram virket eller något annat inne i sågen. Till sist har vi ett runt sågblad liggandes vilande mot sågens vägg.
Efter jag kom hem så kollade jag ifall det fanns några fler fall i bäcken i detta område som det kunde finnas några fler lämningar. Men det verkar varit de här två fallen. Detta vid sågen var kanske 2-3m högt och fallet vid kvarnarna 7-10m. En helt magisk plats att ströva på.
Sågen ser jag heller inte på Häradskartan eller den från 1888, inte tydligt i sådana fall.
Men man kan se ruinen av den på en flygkarta från 60-talet, följ länken nedan för att komma dit. https://kartbild.com/#19/57.25668/12.68059/0x15
Sista platsen på förmiddagspromenaden var själva torpet Sågen, nr205, som skulle legat precis upp från sågen vid fallet, men den gick vi bet på. Här fanns en jordkällare som hade rasat in och själva inventeringsstolpen var ställd vid några stora stenar, som inte alls kändes som en plats där ett torp en gång hade stått.
I registret på 1888-kartan står det endast Gärdet vid den här platsen och inget om Sågen torp eller en såg på platsen. Så kan det ha byggts runt 1900-talet då den brukade en sågklinga? Men det står ändå ”Damm” vid själva vattenmassan ovanför sågen.
Efter litet sökande på platsen var det dags att bege sig tillbaka till Backa för att vila fötterna lite och ta sig en välförtjänt kopp kaffe och en smörgås innan vi begav oss ut på nästa vända som var åt motsatt riktning längst Hakareds marker.
Den vändan sparar jag dock till senare tillfälle. Det har varit lite för långa inlägg den senaste tiden känner jag.
Historiska kartor register Hagen torp: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=756&sd_base=lm13&sd_ktun=00024w0f&mdat=20210203000551668581&p=369
Hagen torp karta 1888: https://historiskakartor.lantmateriet.se/historiskakartor/show.html?archive=REG&showmap=true&searchType=v&nbOfImages=756&sd_base=lm13&sd_ktun=00024w0f&mdat=20210203000551668581&p=6
Comments