top of page

Från "lös qvinsperson" till Kaptenska och Pastorska

Min mormors farfars farmors syster Annika Carlsdotter och föddes i Gäddarp i Älekulla 1757 som barn nummer tre i en skara på åtta.


Annikas födelsenotis[1]

Jag hittade hennes namn av en tillfällighet i Frillesås födelsebok där hon fanns med 24 år senare. Hon befann sig tydligen där när hon i december 1781 födde sonen Jan Emanuel. Hon benämndes då ”lösa qvinspersonen” och fadern ska har varit en fänrik Björnberg.


Ur Frillesås födelsebok 1781


Jag undrade först hur det kom sig att hon kallades lösa qvinspersonen. Det brukade användas i nedlåtande stil för kvinnor som fött barn utom äktenskapet. De gånger jag sett det har kvinnan i fråga haft flera utomäktenskapliga barn när hon fått denna stämpel, men tydligen räckte det med en gång. Situationen kan knappast ha känts bättre för henne då hennes egen far, Carl Hansson anmälde henne för lönskaläge[2]. I utdraget från Marks häradsrätt har hon angett att det var en okänd man, som utgivit sig för att vara officerare vid Jönköpings regemente, som skulle vara far till barnet. Namnet Björnberg, som stod i födelsenotisen, nämns inte.



Hon bor senare på 1780-talet i Gäddarp igen och är piga hos fänrik Kuylenstierna där.

Det är svårt att hitta material från denna tid då flyttlängder och andra böcker saknas för perioden men några år senare återfinns hon i Gunnarp.


När Gudmund Emanuel Kuylenstierna först står nämnd i Sotanäs, Gunnarp är Annika och barn ej med[3].I nästa längd, 1791 skrivs hon som hans hushållerska. Hon har med sig sonen Jan, men det står inget om att han skulle vara Kuylenstiernas[4]. Det finns också en dotter, som i hfl bara står som Annikas. Flickan heter Märta Elisabet och är född 1791. I födelsenotisen står däremot att Kuylenstierna erkänner faderskapet.[5]


Året efter gifter sig paret[6] och fler barn ser dagens ljus i Sotanäs de kommande åren. Så småningom bestod Annikas barnaskara av

Jan Emanuel 1781-12-15

Märta Elisabet 1791-04-17

Catarina Charlotta 1793-01-07[7]

Anna Gustava 1794-06-29[8]

Johanna Carolina 1795-11-28[9]

Erik Anders 1797-11-30[10]

Adolph 1800-02-24[11]


När Annicas far dött 1795 står hon skriven som Captenskan Annika Kuylenstierna i hans bouppteckning, med extra fina bokstäver dessutom. Undrar om fadern i sin livstid ändrade uppfattning om dottern sen hon gift sig med Kuylenstierna?[12]


Jag ser inte paret Kuylenstierna som faddrar i Gunnarps socken speciellt ofta. Det finns tydligen fler Kuylenstierna med finare titlar men Gudmund Emanuel ser inte ut att ha någon given plats där[13]. Vid något enstaka tillfälle finns en annan Kuylenstierna med bland barnens faddrar[14]. När yngste sonen föddes står det ”välborne” om Gudmund.

Maken dog 1802-03-25[15]. Graven finns än idag på Gunnarps kyrkogård och betecknas som kulturgrav[16].


I Kuylenstiernas bouppteckning syns att han ägde flera fastigheter i socknen[17] . Den gedigna bouppteckningen visar att de hade det gott ställt. Tyvärr räcker mina kunskaper ännu inte till för att tyda texten i sin helhet men jag kan uttyda att hemmet var rikt möblerat, det fanns gott om textilier, ett flertal böcker och en ansenlig mängd kreatur.


Annikas namnteckning och sigill i makens bouppteckning


Annika gifter sig senare med Sven Hultén, komminister från Hestra[18]. Han hade blivit änkeman samma år som Annika blev änka.


I första hfl efter vigseln står båda skrivna i Sotanäs men sen står Annika där själv med barnen[19]. Bor Sven kvar i Hestra? Ja, det verkar så. Han återfinns med några av sina barn i Tunnerbohult, Södra Hestra[20]. Han levde där till sin död i maj 1824[21]. På flera ställen har jag läst att Sven och Annika skulle ha skiljt sig men även om de bodde på olika platser så står hon som hans hustru i bouppteckningen, så än har jag inte hittat något som tyder på att de genomgått en skilsmässa[22]. Inte heller i Växjö stifts herdaminne finns några indikationer på detta[23].

I mantalslängderna står båda på Sotanäs de första åren, sen skrivs Annika som brukare i Joarsbo 1809, betydligt tidigare än vad som står i hfl.[24] 1810 står sonen som brukare på Sotanäs men det är Sven Hultin som står som ägare[25]. Jag funderade först på om äktenskapet var en ekonomisk placering från hans sida. Annika stod ju inte precis lottlös efter Kuylenstiernas död men i och med att hon gifte om sig blev hon ju omyndig igen. Så verkar det dock inte ha varit. Det visade sig att det fanns en skriftlig överenskommelse där makarna kom överens om att bo på varsitt håll och inte lägga sig i varandras ekonomiska förehavanden eller hur barnen från tidigare äktenskap uppfostrades. De fortsatte att vara gifta och verkade ha stor respekt för varandra men detta var ett praktiskt arrangemang då Sven hade sitt arbete i Hestra och Annika hade sin egendomar i Gunnarp.[26] I Tunnerbohult, Södra Hestra återfinns också Annikas äldste son och hans familj under några år[27]

Annika bor kvar i Sotanäs[28]. Barnen flyttar ut en efter en. 1827 flyttar hon till Joarsbo, en av de gårdar som nämndes i hennes förste makes bouppteckning[29]


När man ser anteckningar som den där i Frillesås födelsebok om "lösa qvinspersoner" som föder oäkta barn och som inte alltid ses med blida ögon av sin omgivning, då förväntar man sig nästan att resten av livet ska följa i samma spår. Så var det glädjande nog inte för Annika. Om hon var lycklig eller ej är förstås omöjligt att säga men visst verkar det som att hon fick social upprättelse i alla fall. Hon verkar också ha varit en kvinna som visste vad hon ville och vad hon hade rätt till. Hon kom att hamna i domböckerna fler gånger än när hon var stämd för lönskaläge i sin ungdom, bland annat i ett fall med brännsvinstillverkning[30].

17 april 1841 avlider hon, 84 år gammal[31]. Då bor hon på en plats som heter Åminne, alldeles intill sjön Fegen.


Åminne vid sjön Fegen. Bild från digitaltmuseum.se


Charlotta Andersson Sandberg


Ett stort tack till Annelie Isaksson som hjälpte mig att beställa hem och tyda material från Västbo häradsrätt så att vi fick löst mysteriet med den påstådda skilsmässan.





[1] Älekulla (P) C:1 (1668-1812) Bild 80 / sid 147 [2] Marks häradsrätt (N, P) AIa:68 (1782) Bild 2970 / sid 583 [3] Gunnarp (N) AI:1 (1784-1827) Bild 80 / sid 9 [4] Gunnarp (N) AI:1 (1784-1827) Bild 150 / sid 7 [5] Gunnarp (N) CI:2 (1732-1825) Bild 2340 / sid 461 [6] Gunnarp (N) CI:2 (1732-1825) Bild 2400 / sid 475 [7] Gunnarp (N) CI:2 (1732-1825) Bild 2400 / sid 475 [8] Gunnarp (N) CI:2 (1732-1825) Bild 2460 / sid 487 [9] Gunnarp (N) CI:2 (1732-1825) Bild 2490 / sid 493 [10] Gunnarp (N) CI:2 (1732-1825) Bild 2570 / sid 509 [11] Gunnarp (N) CI:2 (1732-1825) Bild 2670 / sid 529 [12] Marks häradsrätt (N, P) FII:25 (1794-1795) Bild 513 / sid 1017 [13] Gunnarp (N) CI:2 (1732-1825) Bild 2550 / sid 505 [14] Gunnarp (N) CI:2 (1732-1825) Bild 2570 / sid 509 [15] Gunnarp (N) CI:2 (1732-1825) Bild 2750 / sid 545 [16] https://www.kulturgravar.se/1_03_059_8.html [17] Göta Hovrätt - Adelns bouppteckningar EXIBA:84 (1802) Bild 251 / sid 23 [18] Gunnarp (N) AI:1 (1784-1827) Bild 610 / sid 11, Gunnarp (N) CI:2 (1732-1825) Bild 2820 / sid 559 [19] Gunnarp (N) AI:1 (1784-1827) Bild 860 / sid 11 [20] Södra Hestra (F) AI:7 (1805-1817) Bild 102 / sid 95, [21] Södra Hestra (F) AI:8 (1818-1828) Bild 94 / sid 87 [22] Västbo häradsrätt (F, N) FII:28 (1823-1824) Bild 455 / sid 891 [23] https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/VirdestamG/titlar/V%C3%A4xj%C3%B6StiftsHerdaminne5/sida/140/faksimil [24] https://befolkning.hallandsslaktforskare.se/wp-content/uploads/protected/Mantalslangder_original/GunnarpMTL/GunnarpMTL1809.pdf [25] https://befolkning.hallandsslaktforskare.se/wp-content/uploads/protected/Mantalslangder_original/GunnarpMTL/GunnarpMTL1810.pdf [26] Västbo häradsrätt Al:84 [27] Södra Hestra (F) AI:7 (1805-1817) Bild 103 / sid 96, Södra Hestra (F) AI:7 (1805-1817) Bild 115 / sid 108 [28] Gunnarp (N) AI:1 (1784-1827) Bild 1130 / sid 1, Gunnarp (N) AI:1 (1784-1827) Bild 1250 / sid 25, Gunnarp (N) AI:1 (1784-1827) Bild 1390 / sid 25, Gunnarp (N) AI:1 (1784-1827) Bild 1630 / sid 43, Gunnarp (N) AI:1 (1784-1827) Bild 1850 / sid 35 [29] Gunnarp (N) AI:2 (1827-1830) Bild 680 / sid 65, Gunnarp (N) AI:2 (1827-1830) Bild 640 / sid 61, Gunnarp (N) AI:3 (1830-1834) Bild 500 / sid 45, Gunnarp (N) AI:4 (1835-1847) Bild 180 / sid 13

[30]Årstads häradsrätt (N) AIa:60 (1814-1815) Bild 310, Årstads häradsrätt (N) AIa:61 (1816) Bild 290, Årstads häradsrätt (N) AIa:61 (1816) Bild 880

[31] Gunnarp (N) CI:3 (1825-1835) Bild 880

bottom of page