Kvarnfallet i Bostebygd
- Nicklas Holmqvist - Ägare
- för 15 minuter sedan
- 16 min läsning
I gränsen mellan Gunnarsjö och Älekulla socknar, Bro och Bostebygd gårdar, tonar en brant vägg upp sig mot norr. Den sträcker sig från Flahult i Gunnarsjö men de tydliga linjerna suddas sakta ut desto närmare Botasjön vi kommer. Likt en platå höjer väggen upp Bocksås utmark och Bostebygd, där utsikten kunde vara oändlig om skogen inte skulle funnits.
Mellan Bocksås gamla soldattorp Stålbo och Mogaråsen rinner en liten bäck ner igenom de många kärr som finns här upp på platån. Den rinner idag igenom ett gammalt uppgrävt dike i kärret innan den kommer ner till en liten naturlig flaskhals. Här har man utnyttjat flaskhalsen och byggt ett mindre dämme för att lagra upp lite vatten för senare bruk. Det här var det första bevis på att för 200 år sedan här funnits kvarn verksamhet. På Älekullas första stora delning av betes- och skogsmark från 1810-talet, hörde marken här till Bostebygd. Men man kan även se den gamla sträckningen av bäcken som tidigare gick öster om och runt en liten ö i stället för i diket som är grävt väster om och rätats ut till fallet. Efter dämmet som inte märkts ut på kartan kan man utläsa två kvarnar, troligen skvaltkvarnar. Det var de här kvarnarna jag ville besöka och se vad som fanns kvar.
I folkmun kallas platsen idag för Kvarnfallet men på Älekullas andra delning under 1850-talet kallades det även för Kvarnberget. Vid den här tiden verkar dock kvarnarna ha försvunnit, kanske det finns en markering men kan lika väl vara något annat. Ska vi fortsätta efter det tidigare nämnda dämmet, rinner bäcken ner under en stor sten och det är runt det här partiet som den första kvarnen skulle kunna ha varit placerad. Nu öppnar terrängen upp sig och skapar en stor skål innan det snävar till igen vid fallet nerför bergväggen. Var den andra kvarnen legat är dock svårt att säga för det finns inte direkt några tydliga spår på något dämme innan fallet. På den äldsta kartan från 1810-talet tolkar jag det som om att den andra kvarnen skulle funnits innan fallet. Men efter 200 år har naturen säkerligen ändrat om lite här. Jag fann aldrig några riktigt tydliga spår efter kvarnarna som jag hoppats på mer än dämmet upp ströms.
Men nu när jag kommit fram till fallet känns det som om det kan ha delat sig i två vägar, en till vänster och en till höger, där bäcken rinner idag. Det är ett mäkta fall här med stora stenblock liggandes ner för branten. Jag började sakta ta mig ner för att se om jag hittar spår av någon kvarn eller dylikt och visst hittade jag något intressant. Endast någon meter ner från kanten såg jag något mer rundad sten liggandes. Den var dock inte helt rund utan slutade i en mer fyrkantig form. Men något mörkt skuggande fanns i mitten och efter en närmare titt var det ett hål rakt igenom, alltså en kvarnsten som aldrig färdigställts. Den här stenen låg som sagt nedanför bergskanten och då finns det två snabba teorier. Först att den påbörjats där uppe och avbrutits men med tiden drivits ner till sin plats. Den andra teorin är att den hade påbörjats på plats men inte för att brukas i en kvarn där uppe, utan den var troligen tänkt för bruk nedanför fallet där en annan kvarn funnits till gården Bro. Det var ju inte lätt att förflytta kvarnstenarna och mindre lättare upp för berget. Storleken på stenen visar även på att det var en mindre kvarn som den var till. Nu finns det inget skifte över Bro så längre bak än 1870-talet och Generalkartan kan vi inte backa. Kanske till och med någon av kvarnarna brukades av Bro? Varför skulle Bostebygd ha två kvarnar?
Efter att jag tagit mig hela vägen ner fanns det en plats där stenar lagts eller fallit i en rad. Det var det enda tydliga jag hittade som skulle kunna varit rester av en kvarn men det fanns ej något spår av att vatten runnit fram. Resten av fallet var fullt med stora stenblock och löv som samlats i alla hundra år. Jag gick längst med bergskanten mot Flahult innan jag drog mig upp på Älekullas marker igen. Skogen var riktigt vacker nedanför berget där även en viltstig tog mig fram men jag hittade inte någon annat intressant. Så jag avbröt och gick mot bilen som stod parkerad längst med grusvägen.
När jag nu sitter och skriver och studerar kartorna börjar jag undra vart kvarnarna tog i vägen eller vilka kvarnar Bostebygd kom att bruka för att mala sitt mjöl etc. Enligt kartor fanns kvarnarna runt 1810-talet och endast namnet Kvarnberget i mitten av seklet. Eventuellt finns en kvarnmarkering. Tar vi och tittar på Generalkartan från runt 1870-talet fanns här inga kvarnar eller mot slutet 1800-talet. Den närmsta kvarnen på Generalkartan var den vid Hökås och i praktiken inte jättelångt från Bostebygd. Troligen slutades kvarnarna att brukas på grund av det lilla vatten som här kunde fås. Flödet mellan Kinnasjö och Alsjön var betydligt mer konstant, vilket gjorde kvarnen mer användbar större delen av året än de regnigaste perioderna i Bostebygd.
Det ni nyss läste var det jag kunde se på plats och hitta i kartorna men vad har de lokala berättelserna att förtälja?
I Bostebygd levde förr Linnert Johansson och han ska ha varit mjölnare vid kvarnen. Det fanns två stora kvarnstenar liggandes vid kvarnens gamla plats men har efter alla år tagits tillvara av annat folk som inte kunde låta dem vara. Och vem var den här Linnert?
Linnert var född 1779 i Röllese Östergård i Torestorp till Johannes Andersson och Anna Larsdotter. När han växte upp kom att han ett kort tag flytta till Brastorp Mellangård där han arbetade som dräng. Under tiden han var borta flyttade hans yngre bror som en period var Socken Skräddare ner till Svansjö. Där träffade han brukaren Jöns dotter Ingrid men det var först när Johannes flyttade hem som de gifte sig. Linnert som redan då var tillbaka från Brastorp hade blivit Åbo över Röllese men flyttade till Bostebygd där han arbetade som dräng. Troligen inför brodern Johannes övertagande av hemmanet. I Bostebygd fick han känslor för Åbodottern Maria och hon blev sommaren 1811 gravid med deras gemensamma barn. Nu blev det brått till bröllop och den 4 januari 1812 vigdes de. Linnert tog nu över hemmanet från Marias far och i mars månad föddes deras son Johannes.
Men var är kopplingen till att Linnert skulle varit en mjölnare. För att förstå det måste vi titta närmare på hans svärfar Börje Persson. Börje var född till Per Olsson och Karin på Killingsås i Älekulla. När Börje blev äldre flyttade han fram till Örby socken där han arbetade som dräng på Bosgården. Han gifte sig hösten 1788 med pigan Ellicka Svensdotter från Haby Larsagården och de flyttade tillsammans i Kungsfors där Börje blev Mjölnare. Året därpå blev Ellicka gravid och i januari 1790 föddes dottern Maria, Linnerts hustru. Den lilla familjen flyttade nu från den mäktiga Kungsforsen ut till Bostebygd där Börje blev Åbo. Man kan undra om kvarnarna redan fanns vid kvarnfallet eller om han uppförde någon av dem efter att de flyttade dit.
I Bostebygd växte Börje och Ellickas familj med sönerna Per, Magnus och Samuel. Per flyttade tidigt 1810-tal till Haby Larsagården där han arbetade som dräng. 1814 finns det två noteringar på honom. Antingen blev han beväringskarl i Göteborg eller så flyttade han tillbaka till Älekulla med en Britta. Vi hittar honom hemma i Bostebygd igen men han flyttade strax där efter upp till nästgårds Flahult i Gunnarsjö. Han gifte sig med Helle Persdotter från Heden Andersgården i Torestorp och blev senare Åbo på Getabo Lillegård i Torestorp. Deras son Johannes Persson kom att ta över hemmanet efter de bådas död. Marias bror Samuel flyttade ner till Björnås där han arbetade som dräng men kom åter hem till Bostebygd där han fick leva med sin far och mor som levde på Undantag. Fadern Börje gick bort 63 år gammal sommaren 1824 i Bröstvärk. Samuel kom att flytta in och ut flera gånger till innan han sensommaren 1838 gifte sig med Kristina Olofsdotter och blev Hemmansägare utav Flahult Östergård i Gunnarsjö.
Nu behöver vi åter backa några år till att Linnert tog över hemmanet i Bostebygd. Sonen Johannes föddes våren 1812 och de kommande 24 åren föddes här nio till barn, varav åtta söner, Per, Andreas, Hans, Hans, Anders, Samuel, Brita, Andor, Lars och till sist dottern Brita. Första sonen Hans och sistnämnde sonen Lars somnade dock in redan de första år. Det var nog rätt knapert i hemmet med alla dessa ungar och runt 1830 fick deras näst äldsta son Per flytta till Marias bror Per i Getabo Lillegård. Per kom senare att gifta sig med Edela Andersdotter och bli Lantbo/Åbo av Heden Andersgården. Efter hans död 1887 blev deras tre barn Inger Maria, Anna Helena och Johannes Persson ägare över hemmanet. Senare tog Johannes son Karl Lennart Johannesson över hemmanet.
Linnerts äldste son Johannes kom att flytta runt lite de kommande åren. Främst var han i Lunnabo där han arbetade som dräng och kan det varit för att arbeta i kvarnen eller sågen som låg i Lundaboån? Han kom att gifta sig i januari 1838 med Anna Persdotter från Getabo Lillegården i Torestorp. Anna var syster till Hella, Johannes farbror Pers hustrus nio år yngre syster. Låt den sista meningen smälta lite! Johannes och Anna kom nu att ta över hemmanet i Bostebygd och föräldrarna med syskon sattes på Undantaget. Johannes och Anna fick de kommande åren barnen Anna Helena, Edela Stina, Anders och Per Johan. Men lyckan varade inte länge här då fadern Johannes gick bort vintern 1845 endast 32 år gammal i Värk och magplågor. Han lämnade nu hustrun Anna med deras fyra barn i unga åldrar.
I Johannes bouppteckning framkom det dock lite mer information som kanske kan ge en förklaring till de magproblem han hade. Själva hemmanet Bostebygd Kronoskatte 1/4 uppgick till 400 och totalt var allt lösöre värderat till 579 och utestående utlåning 198, totalt 777. Det kanske lät mycket men Johannes hade även en hel del stora skulder i bygden. Några exempel är Nämndemannen Magnus Andersson 160,32, Johannes Gunnarsson i Dal 63,36, Gustaf Strömling i Varberg 34,21, Prosten Johan Ahlberger i Torestorp 109 och Getabo sterbhus för försålda potäter 15. Totalt uppgick skulderna till hela 489,38 och då blev 287,45 i behållning. För att lösa de här stora skulderna kom änkan Anna Persdotter genom en frivillig auktion försälja delar av hemmanet. Auktionen hölls den 2 maj 1845 och man samlade in hela 510. Efter Johannes bouppteckningen hade själva skulden sjunkit till 369,1 och man fick nu i behållning 140,39 som delades upp på änkan och barnen. Även hemmanet blev uppdelat från 1/4 till följande, änkan Anna 1/3 eller 1/12 och de fyra barnen fick tillsammans 2/3. Man kan även här se den skillnaden på man och kvinna i hur mycket andel pengar de fick. Sönerna Anders och Per Johan fick 31,14 var medan döttrarna endast 15,31 var. De här pengarna kom förmyndare att ta hand om tills de blev myndiga.
Vem köpte den ena delen av hemmanet av auktionen vet jag inte exakt. Men den 17 juli 1852 gifte sig drängen och den tillträdande Åbon Andreas Petersson från Brastorp med pigan Anna Brita Karlsdotter från Skållared och flytta in på Bostebygd mantal 1/6, granne med änkan Anna. Andreas kom efter skiftet 1858 att flytta fram till platsen som släktgården än idag står men med ny bostad sedan 1930-talet. Andreas var född till Åbon Peter Nilsson vid Skårebo i Öxabäck men fadern kom senare att bli torpare under Höghult.
Åren gick och när Johannes och Annas deras äldsta dotter Anna Helena fyllt 21 år gammal gifte hon sig med drängen Anders Gustav Eriksson, född i Mosshult. De båda tog över hemmanet från änkan Anna och de kommande åren föddes här deras fyra döttrar Emma Josefina, Edela Kristina, Augusta, Lotta och sonen August. Men ekonomin var här inte så bra att hemmanet blev köp av Johannes Johansson i Mörkhult och familjen blev skrivna som Inhyses.
Hösten 1873 skrevs familjen som obefintliga och vi kan hitta familjen i Stafsinge i Halland där Anders Gustav arbetade som dräng. Där föddes även deras andra son Johan Alfred sommaren 1876. Några månader senare flyttade familjen vidare till Vapnö där han var statare. De kommande åren flyttade de runt inom Halmstad. Anders Gustav och Anna Helena levde tillsammans med sin dotter Augusta fram till tidigt 1910-tal då båda gick bort 1911 och 1913.
Det här blev slutet på Linnerts släkt uppe i Bostebygd. Man kan undra när den sista kvarnen slutades att brukas och var Linnert den siste mjölnaren eller sonen Johannes. Troligen var fanns det bättre kvarnar i närheten som blev slutet av kvarnen i Bostebygd.
Men jag vill som avslutning titta lite närmare på var de andra syskonen tog i vägen. Vi har redan tagit Linnerts fyra äldsta söner Johannes, Per, Andreas och Samuel. Nästa son var Hans och han flyttade till Horred socken där han arbetade som dräng på gårdarna Högenhult och Bosgården. Som dräng på Bosgården lärde han känna pigan Anna Brita från Lindhult Skattegården och de kom att gifta sig våren 1848. De båda flyttade in på Vasse Västergården där Hans blev Åbo. Hit flyttade även hans yngre bror Anders för att arbeta en tid. Runt 1850 fanns här en hel del verksamheter som sju mjölkvarnstenar, två såg och en smedja. Det kanske inte var konstigt att just Linnerts son Hans kom att bli Åbo just här vid det tillfället. Hans och Anna Brita kom att få flera barn här på Vasse men runt 1880-talet kom han endast att bli arbetare på gården då Bengt Bengtsson från Bosgårdens arvingar kom i dess ägo. Hustrun Anna Brita gick bort våren 1888 och sju år senare även Hans. Deras son Karl Johan var då noterad som bräcklig medan dottern Anna Lena levde i en backstuga med hennes två barn Gustav Adolf och Klara Elisabeth. Sonen Gustav Adolf Eliasson som arbetade som banvakt gifte sig med Gertrud Almina Magnusdotter 1912 och de fick där dottern Anna Margit våren 1914. De kom senare att flytta in i det nybyggda huset Ekelund. Systern Klara Elisabeth gifte sig 1916 och flyttade ner till Veddige.
Linnerts son Anders kom som sin bror att arbetade även han som dräng i Horred. Han var på bland annat på Högenhult och Sjöby Mellomgården innan han flyttade till Byslätt Mellomgård i Istorp. 1853 flyttade han till Valvingsås i Torestorp där han gifte sig med Åbodottern Kristina Andersson. De fick till våren 1855 dottern Inger Lotta och de flyttade två år senare till Svansjö där de levde som inhyses på ett torp en kort tid. Anders kom nu att flytta upp till Hägghult där han blev Åbo över ett av hemmanen. Där växte familjen med barnen Anna Lena, Britta Hella, Edela Stina, Johanna, Johannes och Alma. Men mellan åren 1877-1881 gick tre av barnen bort i Lungsot och Scharlakansfeber. I slutet av december 1888 gifte sig dottern Johanna med torparsonen och skräddaren Sven Karl Erlandsson från Kyrkobacken i Sandsered och flyttade dit. Vid Hägghult gick det några år och sommaren 1892 gick åter en dotter till Anders och Kristina bort. Det var dottern Anna Lena som gick bort 35 år gammal men någon dödsorsak finns ej noterad. På hemmanet levde nu Anders, Kristina och deras två döttrar Inger Lotta och Alma. Sommaren 1901 gick maken Anders bort hela 78 år gammal och Kristina blev nu ägare av hemmanet. Deras yngsta dotter Alma gifte sig två år senare med hemmanssonen Johan Alfred Johansson från Fänhult Storegården och de båda tog nu över hemmanet i Hägghult. I januari 1904 föddes deras son Anders Vincent men några fler barn kom de aldrig att få. Åren gick och Almas syster Inger Lotta gick bort våren 1910 och två år senare även Alma. Johan Alfred blev nu änkling men gifte om sig ett år senare med hemmansdottern Ida Paulina Kristiansdotter. Hon var dotter till Kristian Johansson och Augusta Petersdotter på Karlabo i Älekulla och då även släkt till vår Charlotta Andersson Sandberg som skriver här på bloggen. Johan Alfred och Ida Paulina kom att få tre barn tillsammans de kommande åren, Alice Elisabeth, Signe Kristina och Julia Kerstin Elvira. Knappt en månad efter deras vigseln 1913 gick nu även hans före detta svärmor Kristina bort på Hägghult. Vilket gör sonen Anders Vincent den sista länken bak till Bostebygd. Han kom att flytta in och ut de kommande åren och 1933 gifte han sig med Berta Cecilia Snygg från Kinna. De flyttade tillsammans på Fridhem under Örby Smedsgården men kom senare att flytta till Kinna där familjen växte.
Linnert och Marias enda dotter Brita gifte sig sensommaren 1854 med hemmansåbon Anders Andersson på Hjältaljunga Erlandsgården i Kungsäter. Hon flyttade dit och efter knappt en månad föddes deras dotter Anna Kristina. De kommande åren föddes där barnen Johan Bernt, Emanuel, Britta Lena, Johan Bernt och Emanuel Edvard. Förstnämnda Johan Bernt och Emanuel gick bort åren 1863 och 1865, båda 6 år gamla. Detta var när nödåren under 1860-talet började formas och kanske fanns det en koppling till deras för tidiga bortgångar. Några år går och Brita kom vintern 1873 att förlora sin make Anders och hon blev själv med deras barn. Sju år går åter och dottern Anna Kristina gifte sig med hemmanssonen Abraham Nilsson från Österby Mellangården. Han flyttade till Hjältaljunga och de båda tog över hemmanet från änkan Brita. Efter tio år insjuknade änkan Brita hösten 1883. Sonen Johan Bernt flyttade till Istorp och knappt en månad senare avlider modern Britta i lunginflammation. Hösten 1886 skrevs dottern Britta Lena på Listan där prästen noterade personer som han inte visste var de höll hus. En gissning kunde varit att hon emigrerade över till Amerika. Nu levde endast Anna Kristinas yngre bror Emanuel Edvard hos dem medan hennes familj växer.
Abraham och Anna Kristina fick de kommande åren barnen Nils Johan, Berta Emilia, Johan Adolf, Johan Adolf och Axel Sigfrid. Den förstnämnda Johan Adolf gick bort våren 1891 och till vintern samma år föddes nästa son. Anna Kristinas bror Emanuel Edvin emigrerade samma år över till Amerika. Åren gick och tidigt 1907 flyttade deras äldste son Nils Johan ner till Falkenberg. Året därpå gick maken Abraham bort och sonen återvände från Falkenberg med sin hustru Selma Teresia Emanuelsdotter och dottern Anna Linnea för att ta över hemmanet. Anna Kristina och syskonen sattes nu på Undantag medan Nils Johans familj växte sig stor. Dottern Brita Emilia emigrerade över till Amerika våren 1912 medan brodern Johan Adolf flyttade upp till Örby 1919.
Sist ut av Linnert och Marias barn var deras yngste son Andor. Han var född 1832-01-19 men kom med åren ändra både tilltalsnamn och födelsemånad till Anders och 1832-02-19 i kyrkoböckerna. Aron flyttade från Bostebygd ner till Holmen för att arbeta som dräng. Men där stannade han inte länge då han flyttade vidare till sin syster Britta i Hjälteljunga i Kungsäter. Efter ett år i Kungsäter flyttade han till Åsby 10, Freadalen. Men Andor var en rastlös själ och han flyttade 1853 fram till Lindberg. Året därpå tog han sig fram till Kjellstorp nr 5 i Värö. Där i socken kom Andor att tillbringa flera år. Han kom bland annat arbeta på Prästgården och 1858 flyttade han till Sunvära nr 10 för att 1859 återvända till Kjellstorp. Men efter åtta år kringflyttande i Värö och en snabb vända i Frillesås och hos sin bror Per på Heden i Torestorp flyttade han nu till Hambrö nr 10 i Hanhals socken utanför Kungsbacka. Där kom han inleda ett förhållande med Åbodottern Anna Beata Börjesdotter från Sintorp nr 4 i Landa. De gifte sig i Landa den 3 augusti 1863 och han flyttade hem till henne i Sintorp.
Livet förr var kanske inte så lätt och det var inte lätt för Andor och Anna Beata heller. Efter att Andor flyttade till Sintorp blev hustrun Anna Beata gravid och till sommaren 1864 föddes sonen Börje Leonard. Han fick inte leva länge då han efter bara tre månader somnade in. Till vintern blev Anna Beata åter gravid och födde sensommaren året därpå dottern Augusta Albertina. Andor arbetade här fortfarande bara som dräng. Men när nästa dotter Maria Josefina skulle födas sommaren 1867 var Andor noterad som Backstugusittare. I husförhörslängden kan vi se att den lilla familjen hade flyttat in i ”Stugan” under Sintorp. Andor kom senare bli noterad som arbetare och Anna Beata blev åter gravid. I februari 1869 föddes nu en son, Johannes. Men även han somnade in ung, endast 21 dagar gammal. Hoppet om att skapa sig en större familj var svår att släcka och Anna Beata blev åter gravid. Men ungefär två år efter Johannes bortgång, födde Anna Beata en dödfödd son. Och nu kan man tänka sig att man givit upp? Inte säg! Anna Beata blev åter gravid och till sommaren 1873 föddes äntligen en son, Börje Ludvig. Efter alla tio år av sorg och glädje blev familjen endast fem man stor. Men knapert var det och deras äldsta dotter Augusta Albertina fick flyttade ut som nioåring till moderns äldsta bror Peter Börjesson som fosterdotter. Även han levde i en stuga under Sintorp nr. 4, efter att den före detta Åbon Börje Andersson från Borekulla tagit över hemmansdelen 1867.
Fyra år går i stugan och Anna Beata blev nu gravid för sjunde gången. Sommaren 1878 födde hon nu en till son, Johannes. Dottern Augusta Albertina som levde som fosterdotter i grannstugan gifte sig den 27 december 1884 med Johan August Abrahamsson och de blev förpantningsägare utav den lilla stugan som fick namnet Lid. Där kom även familjen att växa med barnen Johan Oskar, Anton Alfred, Alma Sofia, Hilma Augusta, Gustav Algot och John August Julius.
Sommaren 1887 flyttade sonen Börje Ludvig ut, endast 14 år till Frillesås men återvände till socknen redan året därpå där han började arbeta som dräng framme vid Borekulla. Andor och Anna Beatas andra dotter Maria Josefina hade 1888 fyllt 21 år gammal och den vida världen lockade. Hon köpte sig en biljett den sommaren och reste över till Amerika. Börje Ludvig återvände hem till föräldrarna vintern 1889 men året därpå följde han sin systers spår och emigrerade över till Amerika. Nu levde endast deras yngste son Johannes hemma i stugan och när han fyllt sexton år flyttade han fram till Skålltorp nr. 1 för att arbeta som dräng. Han återvände tre år senare till sina föräldrar men efter bara några månader flyttade han upp till Göteborg. Nu levde Andor och Anna Beata ensamma i stugan och de fick många vackra och tragiska år tillsammans. Men den 7 januari 1909 kom Andor inte längre vara vid hennes sida, då han somnade in 77 år gammal i eventuellt Kol. Änkan Anna Beata levde nu troligen som inhyses hos dottern på Lid där hon gick bort tio år efter sin make Andor.
Det här får bli punkten för dagens inlägg. Tanken om att bara dela bilderna från platsen där kvarnarna stod växte efter ett telefonsamtal till flera sidor. Efter den här lilla avstickaren kommer jag återgå till min bok. Han en fortsatt trevlig söndag!
Mjölnare/Åbo Börje Persson f.1761-12-16 d.1824-06-27
Hustru Ellicka Svensson f.1767 d.1849-09-09
Dotter Maria f.1789
Son Per f.1793
Son Magnus f.1798
Son Samuel f.1802
Dräng/Åbo Linnert Johansson f.1781-10-06 v.1812-01-04 d.1856-03-05
Hustru/Dotter Maria Börjesdotter f.1790-01-16
Son Johannes f.1812-03-15 d.1845-01-15
Son Per f.1814-09-20
Son Hans f.1817-02-03 d.1817-04-01
Son Andreas f.1818-05-24
Son Hans f.1821-03-04
Son Anders f.1823-06-07
Dotter Brita f.1826-01-26 v.1854-09-07 - HjältaljungaSon Samuel f.1829-03-01
Son Andor f.1832-01-19
Son Lars f.1835-10-15 d.1827-10-05
Åbo/Son Johannes Linnertsson f.1812-03-15 v.1838-01-12 d.1845-01-15
Hustru Anna Persdotter f.1813-09-29 d.1864-10-16
Dotter Anna Helena f.1838-04-14
Dotter Edela Stina f.1840-04-14
Son Anders f.1842-03-08
Son Per Johan f.1844-08-18
Åbo Anders Gustav Eriksson f.1835 v.1859-10-28 – flytta från Bostebygd 1873
Hustru/Dotter Anna Helena Johansdotter f.1838-04-14
Dotter Emma Josefina f.1860-12-20
Dotter Edela Kristina f.1864-05-24
Dotter Augusta f.1867-01-20
Dotter Lotta f.1869-05-05
Son August f.1872-02-11
Andor (Anders) f.1832-01-19 (1832-02-19)
Hustru Anna Beata Börjesdotter f.1835-09-02
Son Börje Leonard f.1864-07-23 d.1864-10-22
Dotter Augusta Albertina f.1865-09-11
Dotter Maria Josefina f.1867-05-24
Son Johannes f.1869-02-03 d.1869-02-24
Dödfödd son d.f.1871-02-16
Son Börje Ludvig f.1873-05-24
Johannes Linnertssons barn
Anders f.1842-03-08 – gift vid Vassebro i Horred – Ägare Storegården -69
Per Johan f.1844-08-18 – Tjänare hos faster Brita Hjeltaljunga i Kungsäter – Till Värbo -64 – Hinnared, Storegård -72 – Hinnarehult -78, till farbror Hans i Vasse Mellangård -81, gifte sig Charlotta Johansdotter – till Vik Öxnevalla, hemmansägare 1/4 – 88 – till hus i Viskebacka -1912
Anna Helena f.1838-04-14 – historia ovan
Edela Stina f.1840-04-14 d.1907-07-28 – Piga hos faster Brita Hjeltaljunga i Kungsäter – gift -60 med Börje Jönsson på Bråten under Grubbegården – Grubbe backstuga -61
Make Anders Gustav Eriksson f.1835
Anna Helena f.1838-04-14
Emma Josefina f.1860-12-20 – gift 1881 Johan August Johansson i Halmstad – Till Amerika 1895 med familj
Edela Kristina f.1864-05-24 d.1921-11-27 - 1853 -83 – 851 gift Måns Peter Olausson -88 – Vilshärad i Harplinge, båda döda 1920-tal, barn till Amerika
Augusta f.1867-01-20 – levde hos föräldrar till deras död
Lotta f.1869-05-05
August f.1872-02-11
Källor:
Lantmäteriet
Arkiv Digital
Kaj Brorsson
Kommentarer