Jag tycker att det är fascinerande att tänka hur samtiden såg ut för de personer man forskar om. Enbart namn och årtal säger inte så mycket men när man kan väva ihop det till en berättelse och koppla det till olika skeenden då blir det mer levande.
Denna gång hamnar jag i Örby på 1780-talet. Min farfars morfars morfars far var då kyrkoherde i socknen. Under hans tid var socknen hårt drabbad av rödsot och tankarna går till vår nuvarande pandemisituation. Hur hanterade man smitta på den tiden? Mer om det senare…
Kyrkoherdens namn var Anders Gülich. Han föddes i Laholm 1747[1]. Precis som namnet antyder så kommer släkten från Tyskland. De kom till Sverige i samband med trettioåriga kriget på 1600-talet. Anders far, Franz Georg var rektor i Laholm då Anders föddes. Axel Ejwertz (1961) har en del att förtälja om rektorsfamiljen. De bodde i ett hus som låg nästan vägg i vägg med skolhuset. Skolan var i dåligt skick men det fanns inga medel till reparationer. Vissa åtgärder var dock nödvändiga och fick finansieras med pengar som egentligen skulle ha använts till premier till eleverna.
Fadern Franz Georg Gülich lär ha haft många, ibland djärva, idéer som han ville förverkliga. Han ville driva fram skoljordbruket till en avkastning som man tidigare aldrig sett maken till i Laholm. Det kostade en massa pengar men gav inget större resultat. Han drev också en tobaksodling under en period liksom flera andra i Laholmstrakten.
I likpredikan efter Franz Georg Gülich ska ha uppgivits att han haft 21 barn och ”nio sysselsattes vid likets nedsättande, fyra öfwerlämnade handkläden åt fem sina bröder och dessa nedsatte sin faders lik i grafven"[2]. Det finns ”bara” källor på 19 barn varav Anders var äldst. I denna stora syskonskara fanns inte ett enda tvillingpar. Anders mor, Ingeborg Petronella Corall, var gravid en stor del av sitt liv…
Den stora familjen krävde sitt och rektor Gülichs ekonomi var inte den bästa. Trots den dåliga ekonomin ska han ha handlat flitigt på auktioner. Till en början var det mest sådant som skolan kunde ha nytta av men så småningom slank det med lite av varje. Till råga på allt så lär Franz Georg ha haft en hobby som han inte tröttnade på, nämligen snäcksamling, ett intresse som han delade med brodern Reimund Mathias som tjänstgjorde som präst i Hasslöv.
Rektorsinkomsterna räckte inte på långt när till alla hans utgifter och han började se sig om efter en prästtjänst i stället[3].1769 fick han en tjänst i Valinge[4]. Han lär sällan ha tjänstgjort själv utan lät istället sin son Anders predika i sitt ställe[5].
Nu hade han så usel ekonomi att han inte kunde betala sina skatter som måste indrivas. 1774 gick han i konkurs
Sonen Anders gick först i skola i Laholm. Han blev student av Göteborgs nation vid Lunds universitet 1766 och prästvigdes i Göteborgs stift 1771[6]. Han predikade som ovan nämnts ofta i Valinge där hans far var präst[7]
1781 utnämndes han så till kyrkoherde i Örby. Två år senare fick han en varning för ett ”en prästman mindre värdigt förhållande”. Jag har ingen aning om vad det var som åsyftades men jag skulle gärna vilja veta! 1785 gjorde domkapitlet åtal vid världslig rätt mot honom för mässfall och ett försummat sockenbud. Han dömdes då att mista ett halvt års lön. Det verkar alltså inte som om Örbyborna var speciellt nöjda med sin själasörjare. Han dog redan vid 42 års ålder 1789[8].
Hans ekonomiska sinne tycks han ha fått i arv av sin far. I juni 1989 kan man i Göteborgs Allehanda läsa en uppmaning till de som har några skulder eller fordringar till sterbhuset. De ska anmäla sig snarast till Örby prästgård då bouppteckningen redan var påbörjad[9]. Uppenbarligen var det flera som ville ha pengar för enligt en annan senare tidningsartikel fanns det ett konkursmål i Marks häradsrätt där Gülichs änka och hans borgenärer nämns[10] Domen skulle avkunnas 18 juni 1790. Den handlingen har jag dock inte hittat. Hans far Franz Georg hade som bekant inte heller någon god hand med pengar. I hans bouppteckning från 1779 kan man läsa att vad gäller ”fastigheter, contanta penningar och guld finns intet”[11]. Tydligen hade Anders innestående lön att hämta för de år han varit adjunkt hos fadern men han gör på denna ”ingen pretention”
Under Anders tid i socknen härjade rödsoten svårt i Örby och socknarna runt omkring. Rödsot, senare kallad dysenteri drabbade alla åldrar och tog många människoliv under flera olika perioder på 1700-och 1800-talet[12]. Mellan juli och december 1783 dog 73 personer i rödsot i Örby[13]
Hur hanterade man då farsot på en tiden, långt före folkhälsomyndighetens rekommendationer?
Dessa förhållningsregler har jag hittat:
- De sjuka bör så mycket som möjligt skiljas från de friska och läggas i rymliga och luftiga rum, inte många i vardera , samt aldrig tvenne i samma säng, ännu mindre tillsammans med friska.
- När någon sjuk ska besökas bör det inte ske på fastande mage, han må icke förtära någonting hos den sjuke eller i huset.
En herr Ehrenström hade några decennier tidigare presenterat en medicin som skulle hjälpa vid rödsot om den sattes in redan vid de första tecknen. För denna upptäckt beviljades han 2 daler silvermynt för varje matlag i riket, detta enligt ett riksdagsbeslut 1756[15]. Basen i denna behandling var två knivsuddar rabarber och ”så mycket öronvar som på 2ne personer står att erhålla”. Vaxet skulle sedan blandas med riven muskot till små kulor[16]. Man undrar ju lite hur det stod till med evidensen för den behandlingen… Det ska dock tilläggas att alla inte köpte idén då heller[17].
Om någon vet något mer om Anders Gülichs liv och leverne i Örby så hör gärna av er. Likaså om ni vet några mer huskurer där öronvax ingår....
Charlotta Andersson Sandberg
Facebook Genealogista
[1] Laholms stadsförsamling (N) CI:2 (1723-1751) Bild 165 / sid 323 [2] Skarstedt (1885) Göteborgs stifts herdaminne. Lund. Håkan Ohlssons boktryckeri [3] Ejwertz, Axel (1961) Laholms historia 1-kyrka och skola [4] https://archive.org/details/GoteborgsStiftsHerdaminne1872/page/418/mode/2up?q=Valinge [5] Ejwertz, Axel (1961) Laholms historia 1-kyrka och skola [6] Brenner, S Otto; Ljungfors,Wilhelm.(1956) Släkten Gülich-von Gülich under 400 år. Lund. Berlingska boktryckeriet [7] Himle häradsrätt (N) FIIa:6 (1770-1780) Bild 363 / sid 125 [8] Örby (P) C:1 (1762-1825) Bild 177 / sid 347 [9] https://tidningar.kb.se/2625423/1789-06-09/edition/148003/part/1/page/4/?q=%20%C3%B6rby&sort=asc [10] https://tidningar.kb.se/2979645/1790-05-27/edition/145134/part/1/page/4/?q=Gylick&sort=asc [11] Himle häradsrätt (N) FIIa:6 (1770-1780) Bild 364 [12] https://slakthistoria.se/livet-forr/sjukdomar/rodsot-skordade-hundratusentals-liv [13] Örby (P) C:1 (1762-1825) Bild 146 / sid 285 [15] http://www.nashultshembygd.se/nashultsbor/overjagmastare-anders-ehrenstrom-del-1-medicinmannen-fran-skogarna/ [16] https://tidningar.kb.se/2732080/1783-09-12/edition/153059/part/1/page/3/?q=%20r%C3%B6dsot&from=1783-01-01&to=1783-12-31 [17] http://runeberg.org/medhist/3/0579.html