top of page

Pappersbruket i Sätila som brann ner

Uppdaterat: 26 nov. 2022

På Bosgården i Sätila fanns det förr ett pappersbruk. Bruket var beläget nere i Storån, nerströms från gårdens kvarn och såg idag kraftstation. I tidningen Götheborgs Tidningar kunde man läsa den 7 augusti 1804 att bruket brann ner och hur allt startade.

Karta över Bosgården från 1809
Karta över Bosgården från 1809

”Sätilla Sockn i Elfsborgs-län och Marks-Härad. Den 29 nästweckne Julii hände den olyckan, at Pappers-Bruket wid Bosgården i Sätilla-Sockn upbrände genom wådeld, som begynnes i taket och uti det till torkning uphängda myckna Papperet utbredde sig öfwer hela huset så hastigt och häftigt, at altsamman inom halfannan timma i aska lades. Att icke nämna ägarens, Mantals-Commissarien Jacob Johan Ekmans dryga förlust, som i dessa tider knapt med 2000 R:d lär kunna upprättas; kan man ej underlåta, at ömma för Mästarens och Arrendatorn af samma Bruk Olof Ekelund, som med 2 små barn och 3 Gesäller näpligen kunde rädda mer än kläderna de hade på sig. Hans hustru och bägge tjenstefolk woro ute på ängarne et stycke från gården syslosatte med hö-bergning, och kunde när de märkte wådan och hastat hem, icke komma in i huset för eldens häftighet. Denna fattige Mannen förlorade akså ej allenast sit mästa husgeråd, matförråd och deras bästa kläder, utan och öfwer 600 Ris Skrifpapper, wid 50 dito Gråpapper, och inkomna Lumpor för 150 R:d.


Gesällerne togo snart afked, för at söka sin bergning på andra Bruk. Men Mästarens härigenom iräckade betägenhet är i hög grad ömkanswärd. Då han så plötsligen bortmisse effecter och egenom åtminstone af 1600 R.ds wärde, blifwit med sina utblottad på alt både til kläder och föda, kan här nu mera intet förwärwa och kanske ej heller på annat ställe snart finna någon uprättelse; förtjenar han ju hwar Christens öma medlidande. Många nödens barn ibland oss hafwa, till Herrans lof, i senare tiderna fått hugna sig af fromma människo-wänners hjelp och räddning ur sin tryckande fattigdom. De som röras af dessas bedröfliga tilstånd, at wilja aftorka deras tårar, behagande adressa sig på Borås och Sättilla Prästegård til undertecknad Kyrkoherde som deras kärleksgåfwor gerna frambär och derföre i Tidningare redo wisar.


Benjamin Schånberg.”


Jag blev lite nyfiken på de människor som nämns i artikeln och först ut har vi ägaren av Bosgården, Jacob Johan Ekman. Han var född här på Bosgården 1746 då hans far Petter Johan Ekman ägde den ända fram till Gustaf Lenberg från Håvet tog över Bosgården slutet 1790-talet. Några år senare kan man läsa i tidningarna Gustaf Lenberg med titeln Bataljons Adjutant boende på Håvet. Jabob Johan Ekman var gift med Anna Maria Lindman och hade här barnen Britta Helena, Carolina, Olof Peter, Gustaf Adolph och Anna Benedicta. Efter branden flyttade hela familjen till Göteborg men tog sig 1808 till Borås där de levde på Första Kvarteret Duvan. Dottern Benidicta har här födelseåret 1793 och inte 1791 som det ska vara från Sätilas födelsebok. Arrendatorn och Mästaren av pappersbruket var Fabrikören Olof Ekelund. Han var gift med Anna Catarina Ekman och fick åren 1798-1803 sönerna Olof Peter, Johan Niklas och Sven Magnus. Den sistnämnde sonen Sven Magnus blev knappt fem månader gammal när han tog sitt sista andetag i Bosgården. Efter branden på bruket förlorade Olof allt han hade förutom det lilla de hann hämta ur bostaden. Familjen flyttade 1805 från Bosgården och Olofs sista tid levde han på Strömma i Asarum, Blekinge som Pappersmakare. Han gick bort här den 21 februari 1821, 69 år gammal. Tolv år senare anlades ett bomullsspinneri på Strömma som drevs fram till 1970-talet.


Här är en intressant liten artikel om pappersbruk i Blekinge:

Karta över Bosgården från 1856
Karta över Bosgården från 1856

Det fanns ju även tre Gesäller som fick flytta på grund av branden men hittade en Arvid Wallin som flyttade ut redan 1803. Det står inte riktigt några år på de nästkommande och prästen har ju strukit över å antecknat hej vilt på den här sidan och det är ju förståeligt med vad som hände. Efter den häftiga branden byggdes pappersbruket upp igen. Runt 1820 köpte Carl Gustaf Leiditz Bosgården som blev den nya Brukspatronen. Han sålde bruket till sin måg Robert Jansson som drev vidare verksamheten med hjälp av sin svärfar, men det kom återigen att brinna ner för en sista gång. Den siste Gesällen var Sven Peter Holmgren och han flyttade ut med sin familj till Torup i Halland den 23 maj 1873. I november samma år flyttade Rättaren Lars Peter Svensson in på Bosgården.


Slänten ner till dess forna plats kallas än idag för ”Bruksliera” enligt Sven Arnell vars farfar och fabrikör Anders Peter Arnell från Lockö i Hyssna köpte in Bosgården i släkten 1905 för 75,000kr efter ett skogsföretag hann före när det några år tidigare var till salu. Han hade en dröm om att bygga här ett spinneri i fallet och ritningarna var redan färdiga men Anders Peter somnade in den 13 januari 1906 endast 57 år gammal. Bosgården drevs då av arrendatorer fram till 1929 när Anders Peters son Eskil Valdemar Arnell tog över gården från sterbhuset. Där bruket förr låg finns det tyvärr inga spår kvar av, inte heller kvarn- och sågverksamheten som bedrevs här in på 1900-talet tills fallet köptes upp och en kraftstation byggdes. Lite andra verksamheter som bedrevs i fallet var benstamp som var i bruk fram till början 1930-talet. Den bestod av sex stora stockar med järnskor som drevs av ett stort kugghjul. Det låg förr en stor hög av horn utanför källaren intill stampen. Runt 1927-28 installerades en generator som gav likström fram till ca. 1937 då kraftstationen togs i bruk. Det hade även gått en lina från sågturbinen upp till ladugården som drev tröskverket och vedkapen. Just den här perioden mellan 1900 och när strömmen blev allmän har jag börjat bli mer intresserad av. Det började komma egna, smarta lösningar i alla gårdarna omkring i bygden för att göra sina liv lite enklare. Och jag känner att det är en glömd bit i historien på något vis. Jag har hört talats om så många coola lösningar men även sett en bild på lösningen som fanns på tex. Karlshed i Örby. Där hade de en lina mellan gården och sågen långt upp i Ljungaån. På fotografiet kunde man se höga torn på åkern jämte gården där linan snurrade. Eller olika bevattningssätt som i Öresten ska det gått en vattenkanal uppe från skogen där dämmet fortfarande finns kvar som gav gården vatten till trädgårdsmästaren. Dessa små detaljer är så sjukt intressant att läsa om men även få visat på de gårdar jag besökt.


Slutligen hittade jag en annan tidningsartikel från Bosgården i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning som förklarar lite om den andra branden. Den 18 juni 1881 publicerades ett meddelande i tidningen om att ägaren Carl Gustaf Leiditz firade guldbröllop med sin hustru Urbina Charlotta Melin.


”I kretsen af barn, barnbarn, talrika slägtingar och vänner, firade den 17 Juni på Bosgården i Sätila, förre bruksegaren C. G. Leiditz och hans fru Urbina Charlotta Melin, femtionde årsdagen af sin förening. Det gamla paret är efter sin ålder, herr Leidetz född 1795 och hans fru 1806, vid ovanligt god helsa och vid fulla självförmögenheter, om än tiden, ehuru lindrigt, lagt sin grånande hand öfver de ännu ståtlige, älskvärde gamle. Bosgården i 60 år, och har under hela denna långa tid, genom redbarhet och sitt vänsälla väsen, tillvunnit sig en aktning som få. Och detta kan i lika mått sägas om hans fru. – För cirka 20 år sedan sålde brukspatronen L. Bosgården till sin måg förre handlanden i Göteborg Robert Jansson. Denne har, sedan det då befintliga pappersbruket genom vådeld nedbrunnit och bruksdriften derefter blifvit nedlagd, uppbrukat den natursköna egendomen till en mönsterfarm, som söker sin like. Till detta har den gamle hedersmannen i sin mån bidragit, han har oegennyttigt stått vid sid mågs sida och varit verksam i hvarjehanda, ej minst i den betydliga spanmåls och mjölaffär som drifves å Bosgården. Att de båda åldrige ännu måtte få lefva många fridfulla år, är en från hjertat gående odelad önskan af deras talrika slägtingar, vänner och alla som med dem kommit i beröring.”

Bosgården på Lantmäteriets karta 2022
Bosgården på Lantmäteriets karta 2022

Herr Jacob Johan Ekman f.1746-11-14

Hustru Anna Maria Lindman f.1762-05-17

Dotter Britta Helena f.1782-12-18

Dotter Carolina f.1784-04-03

Son Olof Peter f.1785-05-12

Son Gustaf Adolph f.1789-04-27

Dotter Anna Benidicta f.1791-05-09


Fabrikör Olof Ekelund f.1753-01-12 d.1821-02-21, Strömma, Asarum i Blekinge

Hustru Anna Katarina Ekman f.1774-05-08

Son Olof Peter f.1798-03-30

Son Johan Niklas f.1800-09-04

Son Sven Magnus f.1803-01-01 d.1803-05-03 ”Barnsjukdom”

Dotter Charlotta Maria f.1805-07-11 fl.1824 till Malmö


Pappersgesäll och lumpsamlare Arwid Wallin f.1740

Hustru Catharina Andersdotter f.1761

Son Lars f.1789

Dotter Brita Christina 1792-07-27

Son Karl Gustav f.1802-03-27


Pappersgesällen Pehr Löfgren f.

Hustru Elin Olofsdotter f.

Dotter Brita f.1802-02-13


Götheborgs Tidningar 1804-08-07 Pappersbruksbranden


Göteborgs Handels- och 1881-06-18 Guldbröllopet


Borås Tidning 1905-02-18 Anders Peter Arnells köp av Bosgården


Historiska kartor, karta över Bosgården 1809

bottom of page