1860 – Det mörka årtiondet
När vi går in på 1860-talet, tar vi en tillbakablick till en av Marks mörkaste årtionde. Bomullsbrist och ännu mer arbetslöshet uppkommer när det amerikanska inbördeskriget bryter ut. Och det spädde på den tidigare börskraschen i slutet av 1850-talet. Mark var starkt berört på grund av så många ur befolkningen arbetade i någon form av textilproduktion och förutom linnet var bomullen den stora råvaran till deras arbete. Kungen fick tidigt lägga in ekonomiska insatser som att större vägar anlades i vårt härad men även flera förläggare samlade ihop hundratals tunnor spannmål som gick till den fattiga befolkningen. Ja, ett minst sagt händelserikt årtionde där arbetslösheten stod i fokus, amerikanska inbördeskriget, dåligt väder, översvämningar och koleran var några fler orsaker. Men en av de största och tragiska händelserna var bortgången av textilindustrins fader och fabrikören Sven Eriksson sommaren 1866. Saknad av både kungen, höga män och kvinnor men även bygden han var född i. Några av de händelserna kommer du få ta del av i den här delen av Rydahls Manufaktur Aktiebolag.
[1]Tidigt 1860 kan vi läsa en hel del statistik om hur mycket bomullsrikets spinnerier hade tillverkat under 1858. I tidningen Folkets Röst från den 4 januari 1860 kan vi läsa att det fanns 20 mekaniska bomullsspinnerier i landat varav 6 belägna i städer. Tillsammans använde de 3113 arbetare och tillverkade 9,492,414 skålpund garn till ett uppskattat värde av 7,709,819 riksdaler. Det senaste året var ett sämre år gentemot det tidigare år då det inte importerades lika mycket bomull men att Rydahls spinneri var ett av spinnerierna som hade fortsatt hög produktion.
”Mekaniska bomullspinnerierna, 20 till antalet, hvaraf 6 i städer, använde 3113 arbetare och tillverkade 9,492,414 skålp. Garn, till större delen gröfre nummer och i värde uppskattadt till 7,709,819 rdr. Tillverkningen understeg den för 1857 med omkring 3,300,000 skålp. Största tillverkningarne: vid Rosenlunds och Gamla Stadens i Götheborg, Strömsbro i Gefle, Nääs, Holmens i Norrköping, Rosendahls vid Götheborg, Bergs aktiebolag i Norrköping, Strömma och Rydahl. Den uppgick vid det förstnämnda till 1,575,817 skålp. Almedahls tillverkade 28,372 skålp. Linnegarn (förra året 255,866 skålp). Utifrån infördes 9,953,063 skålp. Bomull eller öfver 2 millioner mindre än 1857 och nära 7 millioner mindre än 1856.”
[2]Sommaren 1860 kunde man läsa i Tidning för Wenergsborgs Stad om hur många anställda det var på Viskans fabriker, antal maskiner samt produktion. Rydals bomullsspinneri hade vid den tidpunkten hela 16,416 aktiva spindlar, 370 arbetare och producerat 1,120,662 skålpund oblekt bomullsgarn av ett värde av 867,875 rdr 25 öre. Nedan kan ni läsa om alla Viskans fabriker inklusive Källängs jaquardväveri.
”Wid Rydboholms, Swaneholms och Wiskafors konstwäfwerier inom Marks härad, hwilka egas af fabrikören och riddaren S. Ericsson, hafwa under året 441 personer warit sysselsatta. Wäfstolarnes antal utgjorde 924, hwaraf 700 warit i gång under året.
Tillwerkningsbeloppet uppgick till 43,314 ft. diverse blekte och färgade bomullswäfnader, stämplade i Borås,
- tillsammans 3,482,276 fot – och tillwerkningswärdet till 899,517 rdr rmt. Dessutom äro 312,924 fot wäfnader tillwerkade och försålde ostämplade till ett wärde af 50,246 rdr 60 öre rmt. Hela tillwerkningsbeloppet således 3,795,200 fot och hela tillwerkningswärdet 949,763 rdr 60 öre rmt.
Källäng, inom Marks härad, jaqueardwäfweri med 48 wäfstolar och 115 arbetare, eges af handlanden M. Johansson. Det har under året lemnat ett tillwerkningsbelopp af 20,465 ft. Shawlar och dukar till ett wärde af 118,287 rdr riksmynt.
Wiskaholms wid Borås konstwäfweri, tillhörande ett bolag, har med en arbetsstyrka af 55 personer och med 66 wäfstolar tillwerkat under året 7,069 ft. Diverse wäfnader, utgörande 783,074 fot. Tillwerkningswärde 150,631 rdr riksmynt.
Wid Rydahls bomullsspinneri, inom Marks härad, som egas af ett bolag, hafwa 16,416 spindlar warit under året i gång. Med 370 arbetare hafwa 1,120,662 skålpund oblekt bomullsgarn der blifwit tillwerkade till ett wärde af 867,875 rdr 25 öre rmt.”
[3]Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning presenterade i december 1860 ett stort inköp Rydahls fabrik gjort. De hade uppköpt 725 balar som skulle fylla hela dess lager. Med ett annalkande inbördeskrig i USA kanske de planerade lite för den kommande svårighetens tid där hela bomullsfält brändes i kriget andra sidan Atlanten.
”Bomull, Amerikansk. I denna artikel har betydlig omsättning egt rum, då för Rydahls fabriks räkning uppköpts 725 balar till 52 à 52,5 öre pr… Med denna försäljning anses förrådet på platsen vara så godt som upprymdt, då behållningen blott anslås till några hundra balar.”
[4]Bara någon månad senare presenterade Göteborgsposten en lista på hur stora lager av bomullsbuntar de olika spinnerierna hade åren 1858, 1859 och 1860. Det man kan utläsa är en drastisk minskning av bomullsbuntar vid flera stora spinnerier medan andra ökat, som Rydals spinneri.
”Industrielt. Lagret af Bomullsgarn vid samtliga spinnerierna inom rikets utgjordes d. 31 Dec. sistl. År af 184,689 bundtar, mot 213,294 bundtar samtidigt år 1859 och 384,705 bundtar år 1858. – Behållningen utgjorde vid de särskilda spinnerierna:
| | 1858 | 1859 | 1860 |
Anderstorp | Bdt | 72000 | 27000 | 12184 |
Nääs | Bdt | 38000 | 12700 | 8122 |
Bettyholm & Carlsberg | Bdt | 20000 | 25000 | 15804 |
Rosenlund | Bdt | 27000 | 31439 | 26463 |
Sjuntorp | Bdt | 20000 | 7621 | 13277 |
Kampenhof | Bdt | 10000 | 10529 | 8603 |
Rydahl | Bdt | 3000 | 5533 | 13923 |
Holmen | Bdt | 10000 | 8100 | 5973 |
Berg | Bdt | 11405 | 12711 | 5855 |
G. Eklund. Norrköping | Bdt | 3300 | 3956 | 4962 |
Malmö Man. Akt. B | Bdt | 38500 | 14700 | 13912 |
Strömma | Bdt | 11500 | 7158 | 7196 |
Jonsered | Bdt | 2000 | 12270 | 5000 |
Rosendahl | Bdt | 12000 | 6233 | 7311 |
Mariedahl | Bdt | - | 1427 | Uppköpt av ovan |
A Bergman, Stockholm | Bdt | 25000 | 10617 | 12166 |
Gefle Man. Akt. B | Bdt | 60000 | 12648 | 15538 |
Ahlforss | Bdt | 300 | 3652 | 8400 |
| Total bdt | 384705 | 123294 | 184689 |
Under 1861 utbröt det amerikanska inbördeskriget och det här skulle bli förödande för Marks fabriker och invånare. Man kunde läsa i diverse tidningar om hur sydstaterna brände de åtråvärda bomullsfälten som skulle ligga till grund till fabrikernas tillverkning. Utan dess bomull blev det åter produktionsstopp och folk som redan var fattiga blev ännu fattigare. Efter bara ett år kunde man läsa i Borås Tidning hur folk från främst Marks härad hade börjat gå runt och tigga. Och detta kunde man läsa igenom större delen av 1860-talet.
[1]”Några krigshändelser af synnerlig vigt hafva ej senare tiden förefallit på den amerikanska krigstheatern. ”Charleston Courier” berättar om ett ströfparti, som de konfedererade företagit mot Beaufort och Paris Island för att der förstöra bomull och lifsmedel, och det skall hafva lyckats dem att på ett ställe uppbränna 700 balar bomull och 700 boshels spanmål samt på flera andra ställen tillsammans 4000 balar bomull.”
[2]”Med afseende å den brist på arbetsförtjenst, som inom wissa delar af Länet måste blifwa en följd af den inträffade stegringen i priserne på bomull, såsom den förnämsta råwaran för wäfnadsindustrien, har Konungens Befallningshafwande inhemtat kännedom om fattigwårdens ordnande i de orter der nämnde industri sysselsätter en stor del af befolkningen, och derwid funnit, att sedeles inom wissa socknar af Marks härad, mycket i detta afseende är att önska, såsom följde hwaraf bettlandet i denna ort åter tilltagit.
Konungens Befallningshafwande får med anledning häraf erinra wederbörande Fattigwårdsstyrelse inom Marks härad, att till undwikande af de kostnader, hwaraf kommunerna genom de kringstrykandes hemsändande komma att drabbas, så ordna fattigwården inom kommunerna att bettlande må kunnda undwikas. I detta ändamål anmodas Ordförande i Fattigwårdsstyrelserna att på wissa tider sammankalla Styrelserne, genom utsedda ordningsmän för de serskilda rotar, hwari socknarne äro indelade, inhemta noggrann kännedom om de fattigas antal, ålder och behof samt tillgångarne till deras afhjelpande, för att, i händelse fråga om understöd af allmänna medel framdeles skulle uppstå, kunna redogöra så wäl för whilka belopp af kommunerna blifwit anwända eller kunna anwändas, som äfwen för de blifwande behofwen under wintren; och anmodas Presterskapet, såsom de fattigas målsmän, att påneka iakttagande af Förordningens föreskrifter, whilkas handhofwande Kronobetjeningen jemwäl anbefalles öfwerwaka.”
[3]I början av 1862 kunde man läsa i Norrköpingskuriren att Motala mekaniska verkstad hade levererat 1861 en 25hk stark ångmaskin med utväxling till Rydals manufaktur-aktiebolag. I boken Marks historia 3 kan man läsa att vattenfallet var för dåligt med enbart vattenhjul. Så man köpte då in en ångmaskin på 35 hk 1860 för att få en stabilare drivning av maskinerna. Om det funnits två kan jag inte säga men i samband med en ångmaskin byggdes även det mäktiga skorstenen som än står vid vägen och entrén till spinneriet.
”En landtångmaskin om 25 hästars kraft med utvexlingar, till Rydals manufaktur-aktiebolag.”
[4]Den femte maj 1862 avgick disponenten och bokhållaren Johannes Andersson Sprakarn på Rydahls Spinneri fabrik efter ett bolagsstämmobeslut och han meddelade i Borås Tidning att hans adress tills vidare kommer vara Borås och Kinna. Sprakarn som hade varit på fabriken sedan start, flyttade hit från Aratorp Björsgården i Fritsla 1854 där han arbetade under Sven Andersson i Kinna Sandens bror Pehr på Gärdet (Pehr Andersson).
Johannes var född på Sprakared Mellangården den 3 mars 1827 och hans föräldrar var Åboen Anders Bengtsson och Anna Stina Johansdotter. Han var äldst i skaran och hade några yngre syskon. Fadern Anders gick bort den 18 augusti 1833 och hans mor Anna Stina blev då änka och ägare över Mellangården. Johannes flyttade från Sprakared 1841 när han bara var 13 år gammal till Aratorp Rike Bengtsgården i Fritsla där han arbetade under Andreas Johansson. Här arbetade han i fyra år då han senare flyttade vidare till Fritsla Månsgården. Efter ytterligare fyra år, 1849, flyttade Johannes vidare till Aratorp Björsgården och då var han 22 år gammal. Som ni nyligen läste flyttade Johannes upp till Rydal 1854 och här kan vi för första gången läsa efternamnet Sprakarn i Husförhörslängderna. När han tog sig efternamnet Sprakarn kan vara svårt att säga men i listan av aktieägare/delägarna av Spinneriet i slutet av 1854 var han skriven som Sprakarn.
Sprakarn gifte sig den 6 oktober 1859 med Sven Andersson på Kinna Sandens äldsta dotter Anna som flyttade upp till Rydal. Den 6 augusti föddes här deras första son Arvid och året därpå flyttade Annas yngre syster Augusta hit upp från Sanden. Johannes och Anna fick sin andre son Birger den 28 februari 1862 och detta år flyttade familjen från Rydal. Annas syster Augusta flyttade hem till Kinna Sanden igen och Johannes och Anna flyttade in i svärfadern Svens nyförvärvade gård, Kinna Klockaregård där familjen växte.
Redan 1859 hade Johannes Theodor Svensson flyttat till Rydal från Lundby där han hade fått titlarna Förvaltare och Spinnmästare. Och nästa Bokhållare blev Johannes Jonsson 1862 som flyttade hit från Kinna Stomslyckan där han var född. Johannes var son till Anders Jonsson vars dottern Anna var gift med Handlaren Håkan Andersson men även bror till Elias Jonsson som också hade andelar i det nystartade Rydahls Spinneri 1854. Johannes arbetade som Bokhållare här fram till sin för tidiga död, endast 36 år gammal, den 7 november 1870, ingen dödsorsak finns antecknad.
Det var lite om Sprakarn och hans efterträdare och här kommer ursprungsartikeln.
”Diverse
Att undertecknads befattning för Rydahls Manufaktur Aktie-Bolag enligt Bolagsstämmobeslut denna dag upphör, anser jag mig böra, isynnerhet för Bolagets kunder som ej äro delägare i nämnde inrättning, härmed tillkännagifwa.
Min adress blir härefter tillswidare Borås och Kinna. Rydahl den 5 Maj 1862.
J. A. Sprakarn.”
[5]Några dagar efter artikeln om Sprakarns flytt kunde man nu läsa att ett arkivvalv byggts vid Seglora prästgård. Och Rydboholms fabrik å Rydals manufaktur skulle vara med att betala delar av byggnationen. Det här var antagligen en åtgärd de fick göra när fler människor vallfärdades till fabrikerna i Seglora församling som bestod av Seglora, Kinnarumma, Fritsla och Skephult. Byggnaden står än idag, vänster sidan vägen mot prästgården, intill ingången till kyrkogården där den gamla kyrkan en gång stod.
”…ang. skyldighet för Rydboholms fabrik och Rydals manufaktur-aktiebolag att deltaga i kostnaden för ett vid Seglora prestgård i Elfsborgs län uppfördt arkivhvalf.”
[6]Wiskans sågwerk var ett uppstartat bolag som hade sin sågverksamhet mitt emot Åskloster i Halland. I augusti månad 1864 hade de ett stort uppslag i Borås Tidning där de presenterar kostnader för flottning och vilka vattenleder de kunde leda timret i. Vid Rydals fabrik fanns en sådan station för att kunna leda timret över dammen. Om en affär om flottning gick igenom kunde ett slussbygge uppföras vid dammen. De här timmermåtten säger inte mig så mycket men listan börjar uppe vid Druvefors kvarn i Borås och där skulle 9-10 tums block kosta 5:50 Rmt Rdr å 11 tums å större 8:50 Rmt Rdr. Och ju längre ner i Viskan desto billigare blev det. Vid Rydals fabrik skulle 9-10 tums block kosta 4:50 och 11 tums å större kosta 7 Rmt Rdr. Flottning i våra större vattenleder har varit en stor verksamhet där det funnits såg. I Ljungaån som börjar i Vännebosjön och går ut i Öresjön har tydliga spår av rätning i dess flöde. Finns fotografier över Gunnbofallet där en flottningsled i fallet fanns. Timret gick delvis ner till Karlsheds såg och här visas en annan nytta av våra strömmar förutom drivkraften till Viskans fabriker.
”Undertecknad får härmed tillkännagifwa att afdrag för timrets flottning från följande stationer icke under några willkor på lefverantörnas bekostnad får öfwerstiga för hwarje tolft.
a) Från Borås nedanför Drufwefors qwarnwerk för
9-10 Tums block… 5: 50
11 tums och derutöfwer… 8:50
b) Från Wiskafors för 9-10 tums block… 5
11 tums och derutöfwer… 7:50
c) Från Rydahls fabrik för 9-10 tums block… 4:50
11 tums och derutöfwer… 7
d) Från Kinna för 9-10… 3:50
11 tums och derutöfwer… 6
e) Från Björketorp för 9-10 tums block… 3
11 tum och derutöfwer… 5:50
f) Från Wisserlången der Wassa- och Strömmare-åarne infalla i sjön för
9-10 tums block… 2:50
11 tums och derutöfwer… 3:50
Observera, dels att flottningskostnaden här beräknas per tolft efter antal stockar och dels att, om wid entreprenad-auktion, denna kostnad går lägre än här ofwan bestämdts, kommer behållningen lefverantörerna tillgodo, sedan ersättningen utgått för strömrensningar och slussbyggnader m. m. af nämnde öfwerskott.
Bollebygd i Augusti 1864”
[7]Den svåra och dödliga magsjukdomen kolera kom in till Göteborgs hamn 1834 och spred död i sin väg. Nästan ingen plats i Sverige blev orörd av dess sjukdom. Koleran hade sina stora utbrottsår 1834, 1853 och 1866. Som tur var stod inte spinneriet färdigt för än 1854 och inga dödsfall fanns vid det här utbrott i Rydal. Den 26 september 1866 kunde man dock läsa i Borås Tidning om att Borås stad var fri från koleran men att den dragit nedströms längst med Viskan till Rydboholm och Viskafors. Även Rydal fick sig en lindrig spridning med få till antalet avlidna mellan den 20 september och 12 oktober.
De som bekräftats skrivna som fabriksarbetare var:
1866-09-27 Fabriksarbeterskan Anna Christina Simonsdotter, 43år
1866-10-04 Fabriksarbetarhustru Lisa Johanna Andersdotter, 51år
1866-10-04 Fabriksarbetarsonen Klas Emil, 3år
1866-10-08 Fabriksarbetarsonen Kristian, 1år
1866-10-12 Bagargesäll Johan Öberg
”Borås.
Sedan den 19 i denna månad har ingen dött i koleran, ingen är qwarliggande sjuk af farsoten, och kan man wäl anse densamma numera såsom i det närmaste öfwestånden här i staden; men den tyckes draga sig utmed Wiska å neråt Mars härad och hafwa redan flera personer aflidit wid Rydboholm och Wiskafors.”
[8]Det har nu gått 10 år sedan Segloraberg ut auktionerades för arrende och nu var det dags igen. I artikeln som publicerades sommaren 1866 i Borås Tidning förtäljes lite mer om byggnaderna, årliga utsädet och dagsverkena. Den tidigare arrendatorn Adolf Didrik Alsing flyttade ut med sin hustru och deras fosterson Johan Edvard till Borås. In på Säteriet Segloraberg flyttade inte mindre än sonen till Fritslafödde och förläggaren Johannes Andreasson, Anders. Johannes var även en av de första aktieägarna till Rydahls Manufaktur-Aktiebolag. Anders var Johannes och Annas äldste son och efter Johannes bortgång 1851 ärvde hustrun en stor förmögenhet som hon använde för att ge sina barn en bra utbildning och startkapital till sina egna äventyr. Just sonen Anders kanske inte blev den mest kända av dem utan hans yngre bröder blev tex. fabriksägare i bland annat Göteborg. Anders flyttade ner till Varberg 1859 men redan året därpå flyttade han upp till Selånger, nordväst om Sundsvall där han blev godsägare av Silje herrgård. Där uppe gifte han sig 1861 med Bernhardina Josefina Albertina Kruuse af Verchou som var av adlig släkt men även från den urgamla Mecklenburgska adelssläkten i Tyskland.
Anders Johansson flyttade efter sina 10 års arrende av Segloraberg ner till Hjälltorp Östergården som ägdes av hans yngre bror Clas. Anders och Bernhardina förblev barnlösa och vintern 1887 gick Anders bort i ”njurlidande” endast 49 år gammal. Bernhardina levde som änkling här fram till slutet 1894 när hon somnade in 68 år gammal i ”Hjärnuppryckning”. Vad det kan vara för dödsorsak vet jag inte, finner inget på Google eller DDSS.
”Arrende-Auktion
Genom offentlig auktion, som förrättas å Rydahl den 10 nästa September, utbjudes på arrende under 10 år, räknadt från den 14 Mars 1867, 2,5 mantal Säteri Segloraberg i Seglora socken af Elfsborgs län. Egendomen, som har ett utmärkt wackert läge wid Wiska ån i närheten af kyrka, är belägen wid allmän farwäg, 2,25 mil från Borås samt 1/4 mil från Rydahls Fabrik. Byggnaderna, deribland corps de logis med flyglar, äro i godt skick. Årliga utsädet är omkring 30 tunnor höst- och wårsäd samt 20 tunnor potater. Till egendomen hörer en tullmjölsqwarn, med 2:ne par sammäldsstenar, som lemnar årligen en afkastning af circa Rdr 1000 Rmt äfwensom 1,243 fria dagswerken på egen kost, Widare upplysningar meddelas om förfrågningar insändas till Rydahls Manufaktur Aktie Bolag under adress Borås och Rydahl.”
[9]I Östgöta Correspondenten kunde man läsa den 24 mars 1868 att driften av Rydals fabrik fortfarande sköttes av ett stort vattenhjul men med hjälp av en ångmaskin. Det var ett järnvattenhjul, 24 fot (7,3m) bred (högt) inom lötringen och 18 fot (5,5m) i diameter som drev fabrikens 8000 Throstle- å 8000 Mule-spindlar. Det här hade inte varit tillräckligt så de hade köpte in tre styck turbiner från A. Malcolm Mekaniska i Norrköping. Och efter installationen kunde turbinerna lätt driva alla maskinerna med samma vattenmängd som matade det förra stora järnvattenhjulet.
[10]Malmcolm Mekaniska startade 1836 av de skotska bröderna Andrew och Alexander Malcolm som tidigare har flera år inom branschen och Motala Mekaniska, de som levererade ångmaskinen till Rydal 1861. Fabriken från 1842 låg uppströms Holmen i Norrköping och tillverkade till en början textilmaskiner. Men övergick senare helt på vattenhjul, turbiner och liknande gods. Man var helt beroende på beställning för produktionen i fabriken som till slut inte höll. Så 1868 lades bolaget i konkurs och fabriken köptes upp av Holmens bruks- och fabriksaktiebolag. Tidningsartikeln som publicerades 1868 måste varit ett sista skri om hur bra deras produkter var innan den kommande konkursen.
”…Wid bomullsfabriken, tillhörande Rydahls manufakturaktiebolag, i trakten av Borås, uppfördes trenne turbiner i stället för ett större jernwattenhjul, otillräckligt för den behöfliga kraft nämnde fabrik fordrade, ty ehuru hjulet war 24 fot bredt inom lötringen och 18 fot i diameter wid 11 fots fallhöjd, förrmådde det icke att draga de 8000 Throstle- och 8000 Mule-spindlar med behöfliga förberedningsmaskiner, med befunnos i fabriken; men turbinerna, med samma wattenåtgång som hjulet hade, drifwa nu nämnde maskiner med mycket ledighet, hwilket förhållande wisar turbinens betydliga öfwerlägsenhet…”
[11]Den 8 februari 1868 kunde man läsa i Borås Tidning om den hemska översvämningen som förstörde mycket i sin väg längst Viskan och dess tillflöden. Vid jul året innan föll en massa snö över bygden men vädret hade senare övergått till regn och snön började smälta bort. Det här var orsaken till all förstörelse längst med Viskan. Vägen mellan Borås och Rydal var helt ofarbar men att man kunde komma söder om via Kinna. Kvarnen vid Segloraberg hade skadats och dammen brustit. Nere i Örby och Häggån hade Färgeri fabrikören Johan Jakob Packendorffs kvarn helt förstörts samt bron mellan Kinna och Lydde där Johan levde flutit bort. Johans färgeri brann ner 1875 och tre år senare anlade han Lydde tegelbruk. Det stod inget om eventuella skador på Rydals spinneri men jag skulle inte förvåna mig om nästan hela den övre delen av dammen och kanalen in till fabriken låg under vatten. Alltså där grusplanen för parkeringen är idag.
”Skador genom öfversvämning.
Genom de ofantliga snömassorne, hvilka före jul nedföllo och nu genom töwäder och ihållande regn blifwit uppsmälte, hafwa alla wattendrag i wåra trakter uppsmällt owanligt högt och uppstigit öfwer alla i närheten liggande lågländta marker…
… att qwarnen wid Segloraberg blifwit skada och qwarndammen upprifen; att bron wid Wiskafors stått så under watten, att all kommunikation der warit omöjlig, och att landswägen i närheten af Skrapared warit så högt öfwerswämmad, att lassförare nödgats wända om, sedan wattnet redan gått hästarne upp till ryggen, och följaktligen all samfärdsel emellan staden och Rydahl och Seglora för tillfället warit ogörlig utom öfwer Kinna; att en qwarn tillhörig herr Packendorff i Mark blifwit förstörd och bron emellan Kinna och Packendorffs bostad bortflutit….”
Den 4 maj 1868 somnade fabriksägaren Johan Theoder Svenssons hustru Charlotta Larsson in, endast 34 år gammal i ”Lungsot”. En personlig notis av maken Johan kunde man läsa i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, att Charlotta somnat in efter en längre tids bröstlidande och att hon var saknad av Johan, sonen, moder och syskon. Tycker det är fint när man får ta del av det här i tidningarna men det var nog oftast de lite rikare som hade råd med dessa. Det var tyvärr inte endast hustrun som gick bort inom en kort tid. Deras nyfödde son somnade in knappt en månad efter modern Charlotta.
Charlotta var född den 20 augusti 1833 på Furubäck i Kinna. Hon var brukaren Anders Larsson och Maria Andersdotters förstfödde dotter och hon kom att få tre yngre bröder och två systrar, Anders, Eric, Elias, Anna och Alma maria. Fadern Anders Larsson var även han en av de förläggare som hade andel i Rydahls Manufaktur det startade. Och kanske inte det var så konstigt att just hans förstfödde dotter kom att gifta sig med fabriksägaren, spinnmästaren Johannes(Johan) Theodor av Rydals spinneri när hon blev äldre. Charlotta gifte sig med Johannes Theodor och flyttade upp till Rydal 1864. Här kom hon att bli gravid och födde sonen Anders Theodor den 22 februari 1868 men Charlotta somnade in tre månader efter födseln och en knapp månad senare även sonen Anders Theodor.
En ny spinnmästare tog över skeppet några år senare men Johan arbetade vidare på fabriken. Han blev nog aldrig riktigt sig själv efter detta då han hittades drunknad i Mölndalsån i mars månad 1875. I Segloras dödsbok står det ”vådligen omkommen genom drunkning” och att ett polisintyg från Mölndal är mottaget. Men kan det här egentligen varit ett självmord efter båda sina näras bortgång 1868? I flertalet tidningar kunde man läsa en liten artikel där de tror det var ett självmord han begick. Johan hade varit försvunnen från sitt hem ”Marielund” i Örgryte socken i några dagar och en eftersökning startade. Johan hade påträffats i Mölndalsån inte långt ifrån Wetterholms garveri. Han beskrevs som han varit sjuklig och att han fått ett anfall av svårmod eller en sinnesrubbning då han tagit sitt liv. Hjärte krossade livshändelser kan sätta sina djupa spår och ändra en som människa om inte hjälp får, som säkerligen inte fanns vid denna tid förutom spritens dämpande känsla.
[12]1868
”Döde
Att min ömt älskade maka, Charlotta Larson, född den 21 augusti 1833, stilla afled på Rydahl den 4 Maj 1868, kl. ½ 2 eftermiddagen, efter ett längre bröstlidande, djupt sörjd och saknad af mig, son, moder och syskon, varder endast på detta sätt tillkännagifvet. J. T. Svensson.”
[13]1875
”Förmodadt sjelfmord. Förre spinnmästaren vid Rydboholm, J. T. Svensson, sedermera delegare i Rydahls fabrik i Mark, och som varit boende på sin egendom Marielund inom Örgryt socken, lärer ett par dagar saknats i sitt hem, hvadan efterforskningar företogs, med den påföljd, att hans lik i lördags på morgonen påträffades i Mölndals-ån ej långt från Wetterholms Gafveri. Det antages, att Svensson sjelf i ett anfall af svårmod eller sinnesrubbning afhandt sig lifvet. Den hädangångne, som en längre tid varit sjuklig och, efter hvad det uppgifves, lärer hafva haft för afsigt att i dessa dagar anträda en resa till Italien, lärer efterlemna en icke obetydlig förmögenhet.”
[14]De tuffa nödåren går mot sitt slut och på hösten 1870 kunde man läsa i Tidning För Wenersborgs Stad att skörden 1869 i Marks- och Kinds härader varit god och lyft upp folket från dess djupaste nöd. Med denna nyhet kunde man även läsa att bomullsspinnerierna vid Rydal, Tollered och Sjuntorp fick en stegrande verksamhet.
”Bomullspinnerierne vid Rydahl, Tollered och Sjuntorp fortsätta med stegrad verksamhet…Väfnadsindustrien såsom husslöjd, hufvudsakligen bedrifven inom Marks och Kind härader, har till följd af 1869 års goda skörd och deraf härflyttande bättre tillgångar hos den del af befolkningen, som företrädevis använder dess tillverkningar, något ökats.”
I nästa inlägg som publiceras om två veckor handlar det enbart om fabrikören Sven Eriksson. Vid hans bortgång 1866 delades små och stora artiklar, intressanta och personliga från bygden. Det är näst intill enbart renskrivningar från tidningarna men ändå riktigt intressant att få ta del av. Och när jag läste den ena blev jag lite taggad och inspirerad.
Ha nu en fortsatt trevlig söndag!
[1] Folkets Röst. 1860-01-04 [2] Tidning för Wenersborgs Stad och Län. 1860-06-04 [3] Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. 1860-12-15 [4] Göteborgsposten. 1861-02-05 [5] Post- och Inrikes Tidningar. 1862-01-04 [6] Borås Tidning. 1862-09-23 [7] Norrköpingskuriren. 1862-01-14 [8] Borås Tidning. 1862-05-08 [9] Nya Dagligt Allehanda. 1862-05-07 [10] Borås Tidning. 1865-08-19 [11] Borås Tidning. 1866-09-26 [12] Borås Tidning. 1866-08-01 [13] Östgöta Correspondenten. 1868-03-24 [14] https://docplayer.se/108076423-Den-malcolmska-verkstaden-i-norrkoping-av-karl-a-lundkvist.html [15] Borås Tidning. 1868-02-08 [16] Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. 1868-05-06 [17] Borås Tidning. 1875-04-07 [18] Tidning för Wenersborgs Stad och Län. 1870-10-04