För tre år sedan fick jag en idé att skriva en artikel om vad som publicerades om Rydals Manufaktur-Aktiebolag i de gamla tidningarna. Jag hade gått igenom sökorden Rydahl, Rydahls, Seglora och Marks härad i Kungliga bibliotekets dagstidningsdatabas www.tidningar.kb.se. Och sparat efter otaliga timmars läsning över 90 bokmärken som sträckte sig mellan 1853-1899. Men sedan började jag studera och allt föll i glömska fram tills årets semester. Jag påbörjade ett stort projekt där jag åter läste igenom mina länkar och försökt sammanfatta en tidslinje över fabrikens historia ifrån de gamla tidningarna. Är nöjd med resultatet och nu får ni ta del av artikelserien som kommer publiceras varannan vecka ett tag fram över.
Prolog
Rydahls Manufaktur-Aktiebolag vet nog alla om som har ett intresse för vår bygds historia. Den storslagna fabriken ligger längs med den gamla vägen i Rydal, upp till Borås, precis vid Viskan som den fick all sin drivkraft ifrån. Vid start drevs fabriken av ett enormt järnvattenhjul som sedan kompletterades med ångmaskin. Senare installerades egna turbiner för en jämnare drift och i slutet 1890-talet byggdes det första vattenkraftverket i Stämmemad. Till slut uppfördes ett vattenkraftverk i anslutning till fabriken på 1910-talet.
Människor strömmade till det nystartade spinneriet i Rydal från hela Marks härad och från långa vägar. Här arbetade och slet både män och kvinnor men även barnen fick vara med i fabriken för arbete. Arbetsmiljön här var högljudd, dammig och det förekom även två skift, dag och natt där även barnen fick arbeta på. Fabriken var först upplyst med gaslyktor som hade ett dämpat och rödgult sken. 1882 installerades de första elektriska lamporna som gjorde arbetsmiljön ofantligt mycket bättre då ljuset var oslagbart starkare.
Böcker har skrivits och museet finns där nu som visar upp de gamla maskinerna. Men vad skrevs det om fabriken i de gamla tidningarna? Rydahls manufaktur grundades 1853 och var då Sveriges största mekaniska spinneri där Sven Erikson var en av de större initiativtagarna, ”Mor Kerstin i Stämmemads” son. Detta ska vi ta reda på i den här artikelserien där jag kommer följa de gamla dagstidningarna som en tidslinje från när det först nämns till slutet 1800-talet.
När det kommer till tidningarnas värld ska man ta de i beaktande till all den skrivna litteratur som finns. Allt nämns inte i tidningarna som till exempel vad en bolagsstämma innehöll eller vissa uppdateringar på fabriken. Jag vill i stället med den här artikelserien framhäva det som den enskilda individen kunde få till sig när allt begav sig. Vissa nyheter var så stora att det delades i alla rikets tidningar, bra eller dåliga till sitt innehåll. Ibland ville någon gratta till giftermålet, sörja sin bortgångna kära eller meddela om ett tragiskt självmord. Något bolag kände sig stolta att ha levererat en produkt till ett stort och betydande företag som marknadsföring. Idéer, tankar och personliga åsikter kunde man ta del av. Ja, kort sagt som vi är vana att ta till oss från dagens tidningar. Dessvärre skrivs det sällan om en trägen arbetares slit utan det är de mer framstående personerna som får sina namn förevigade i tidningarna.
När jag sitter och skriver den här prologen har jag i stort sett skrivit klart hela serien som kom att bli mycket större än vad jag hade anat. Mitt största inlägg som jag tidigare skrivit var om Björkesbacka i Örby där jag tog upp hemmanet från slutet 1700-talet fram till 1900-talet. Men jag följde även barnen som flyttade eller byggde sina egna torp på hemmanets marker eller i närheten. Det var superintressant att skriva och det blev den här serien också. I början var tanken att skriva enbart om Rydals händelser men som många av er som följt mig under årens gång, så kan jag inte hålla mig inom den ramen. Något som skulle bli någon enstaka sida, blev till slut nästan 30 sidor. Har namn nämnts i en text har jag försökt skriva lite om personerna med hjälp av kyrkböckerna men även lite andra källor jag har här i bokhyllan. Samma gäller andra företagsnamn, då jag dykt ner i vad som publicerats på internet.
Upplägget i serien är att jag antingen gjort en liten textsammanfattning om grundartikeln och sedan delvis renskrivit hela ursprungsartikeln. Eller så har jag endast tagit med någon specifik del direkt i sammanfattningen. Min huvudkälla är https://tidningar.kb.se/ där alla tidningsartiklar finns tillgängliga och övriga källor nämns i fotnoten.
Hoppas ni finner artikelserien intressant och tack på förhand!
Nicklas Holmqvist
1850 – Början på Rydahls Manufaktur-Aktiebolag
[1]Den 31 maj 1853 kunde man för första gången läsa i Borås Tidning om att ett spinneri skulle anläggas vid hemmanet Ryd i Seglora socken. Textilindustrin växte så det knakade i bygden och behovet av ett större bomullsspinneri blev alltmer kännbart. 200 aktier såldes för 1000 bank styck, lade grunden till byggnation av spinneriet. Rydahls Manufaktur-Aktiebolag var grundat.
”Med den så högt uppdrifvna väfvnadsindustrin inom denna ort har behofvet af ett större bomullsspinneri alltmer och mer gjort sig kännbart. Detta behof synes nu vara på väg att till en del blifva afhjelpt, i det att ett dylikt större spinneri kommer att anläggas. Genom påteckning å lista hafva 200 aktier à 1000 bko stycket blifvit disponibla för detta ändamål. Arbetet lärer ofördröjligen komma att taga sin början och skall spinneriet anläggas å hemmanet Ryd inom Seglora socken, något öfver 2 mil från Borås. Emellertid ska denna anläggning säkerligen ej på långt när kunna fylla behofvet till den stora förbrukning af bomullsgarn inom orten, äfven om den uppföres till ett omfång som vida öfverstiger hvad för de tecknade rdr 200,000 bko kan erhållas.
Det var först ett år senare som det började hända saker och den 10 juli 1854 kunde man läsa i Post- Och Inrikes Tidningar att Kaptenen S. L. Åberg, fabriksidkaren Swen Eriksson, handlarna H. Carling och Swen Andersson kommit överens om att vid det avsöndrade hemmanet Ryd anlägga spinneriet. Den 14 juni, månaden tidigare skall även Kungliga Majestät fastställt en bolagsordning för Rydahls manufaktur-aktiebolag.
”Sedan kaptenen m.m S. L. Åberg, fabriksidkaren m.m. Swen Eriksson samt handlanderne H. Carling och Swen Andersson öfwerenskommit att wid en från det inom Seglora socken i Marks Härad af Elfsborgs län belägna hemmanet Ryd afsöndrad lägenhet anlägga och drifwa manufaktur inrättning för tillwerkning af bomullsgarn, har K. M:t den 14 sistl. Fastställt bolagsordning för Rydahls manufaktur-aktiebolag.”
[3]I slutet av det året presenterades ett utdrag av bolagsordningen där flertalet små detaljer framförs. Som tex. alla intressenter, aktieägarna och hur många aktier de hade var, där Sven Erikson hade hela 60 aktier som var 38 mer än näst största ägaren, A. Andersson på Ryd med sina 22,5 aktier. Totalt såldes 400 aktier, som var det dubbla mot vad man kom fram till året tidigare. Företaget hade avsöndrat 12 tunnland och 7 kappland jord med vattenfall i Viskan från Hemmanet Ryd för att anlägga spinneriet. Jag tar här endast med intressenterna och aktieägarna då det är rätt mycket av det samma i artikeln.
”Intressenter i Rydahls Manufaktur-Aktiebolag:
Sven Eriksson, Rydboholm
C. L. Åberg, Borås
H. Carling, Borås
Sven Andersson, Kinna Sand
E. Davies, Rydahl
Anders Andersson, Seglora Ryd
Per Jansson, Kinna Skattegården
Anders Jonsson, Kinna Stomslyckan
Anders Larsson, Kronäng
M. Johansson, Källäng
Erik Andersson, Basterås
Pehr Andersson, Fritsla
V. A. Åkerlund, Fritsla
Joh. A. Sprakarn, Fritsla
Sam. Petersson, Willingstorp
J. Jansson, Assberg
And. Johansson, Assberg
And. Håkansson, Kinna Rättaregården
C. Malm E:son Rydboholm
O. P. Hallin, Rydboholm
A. Håkansson, Wiskafors
Joh. Andersson, Seglered
Sven Larsson, Stämmemad
A. Larsson, Furubäck
J. L. Kopp, Rydboholm
Joh. Eriksson, Udd Rydboholm
Å Rydahls manufaktur-Aktiebolags vägnar:
C. L. Åberg, H. Carling, Sven Andersson och Sven Eriksson
Aktier:
Sven Eriksson… 60 aktier
C. L. Åberg… 12 aktier
H. Carling… 15 aktier
Sven Andersson… 15 aktier
E. Davies… 18 aktier
A. Andersson, Ryd… 22,5 aktier
P. Jonsson, Skattegården… 15 aktier
Elias Jonsson, Kinna Stom… 12 aktier
J. Håkansson, Rättaregården… 15 aktier
Elias Jonsson, Skattegården… 7,5 aktier
Anders Jonsson… 1,5 aktier
A. Larsson, Kronäng… 10,5 aktier
M. Johansson… 4,5 aktier
Erik Andersson, Bastarås… 9 aktier
Pehr Andersson… 9 aktier
P. A. Åkerlund… 15 aktier
Joh. A. Sprakarn… 3 aktier
Sam. Petersson… 3 aktier
J. Jansson, Assberg… 7,5 aktier
A. Johansson, Assberg… 3 aktier
A. Håkansson, Rättaregården… 1,5 aktier
C. Malm E:son… 1,5 aktier
O. P. Hallin… 3 aktier
A. Håkansson, Wiskafors… 15 aktier
Joh. Andersson, Seglered… 7,5 aktier
Sven Larsson… 6 aktier
A. Larsson, Furubäck… 9 aktier
J. L. Kopp… 1,5 aktier
Joh. Eriksson, Udd… 1,5 aktier”
[4]Våren 1855 kunde man i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning läsa en artikel läsa om järnvägsbyggandet i landet. Och vid ett järnvägssammanträde i Borås ville man koppla samman Stockholm – Göteborgsbanan med Borås.
De herrar som satt i den här kommittén var:
Häradshövdingen och riddaren B. W. Hessle
Fabrikören och riddaren Sven Eriksson
Handlanden A. M. Salmenius
Grosshandlanden E. Boije
Vice häradshövdingen W. Hammarström
M. Johansson i Källäng
Handlanden Sven Andersson på Kinna Sanden
En hel del kända namn från Mark nämns här och det är inte konstigt då bra kommunikation gynnar affärerna. Skribenten till artikeln menar att Göteborg icke borde missa detta tillfälle, att Borås och Marks handel låg i dess händer. Skulle handeln och industrierna falla eller tiodubblas? På mötet samlade man in hela 310,000 riksdaler av ett mål av 1 miljon. Varje aktie skulle kosta 200 rdr och Sven Eriksson hade köpt hela 250 aktier själv. Men här nämns även att tre stora fabriker är under uppbyggnation i Rydahl, Ryd och Skrapared som senare kunde öka handeln ännu mer.
”Säkerligen skall Götheborg, den svenska handelns hufvudstad, icke undantaga sig vid detta tillfälle. Det beror till en stor del på Götheborgs om Borås och Mark, dess handel och industri, skola falla eller tiodubblas. En verkligen ganska betydlig årlig vinst anses komma Götheborg till godo genom dess affärsförbindelser med vårt samhälle och fabriksorterna. Här finnas visserligen kapitaler, men ännu icke i proportion till den växande industrien. Trenne stora fabriker, Rydahl, Ryd och Skrapared, äro dessutom just nu under anläggning och hafva preoccuperat stora summor, att man från Mark icke får begära för mycket och hvad Borås samhälle i kommercielt hänseende beträffar, så har det, sedan den tidpunkt då Mark frigjorde sig i sin handel och industri från beroendet af staden, i sanning ingalunde gått framåt. Till Götheborg har hela nationen börjat bekostandet af en rikshufvudbana, utan att detta rikaste samhälle i landet, för ett så ofantligt företräde, behöft göra något enda kraftigare bemödande.”
[5]I augusti månad 1855 så var en grupp människor i Marks härad och besökte alla de stora vackra fabrikerna som byggts upp längts med Viskan. Jag tycker de beskrev Rydals fabrik så fint att jag inte behöver skriva något mer om artikeln. Tar endast med det om Rydal för artikeln är väldigt lång, ack så intressant på många sätt och finns att läsa i Westgöthakorrespondenten.
”Slingrande sig fram mellan vackra löfängar föras vi vidare förbi täcka bondgårdar och Seglora vördnadsbjudande kyrka allt närmare Rydahls stora bomullsspinneri. Denna fabrik som är anlagd af ett bolag, grundadt på 400 actier à 1000 rdr bko, är belägen å frälsehemmet Ryd Nedre- och Öfvregårdens egor, vid ett vattenfall i Viskan, samt sattes först i gång förlidet år.
Det är bra intressant att se ett bomullsspinneri i full verksamhet. Särdeles frapperades vi af att observera bomullen under alla dess förädlings-processer. Kardmachinerna, det stora vattenhjulet, som i storlek täflar med det å Motala mekaniska verkstad befintliga och slutligen den stora bomullsrensnings-machinen m. m. tilldrog sig vår synnerliga uppmärksamhet.”
Titt som tätt dyker det upp bolagstämmor och möten i tidningarna men få är av intresse, dock kommer några få nämnas som innehåller lite mer detaljer. Rydahls Manufaktur-Aktiebolag hade köpt upp säteriet [6]Segloraberg och dess underliggande hemman för 130,000 rdr av Majoren och Riddaren Utfall för att komma åt marken runt Viskan som hamnade under vatten efter att dämmet byggdes nere vid fabriken. [7]Detta inköp gick även att läsa i Westgöthakorrespondenten i maj månad 1856 och en notis här var att de nämnde fabriken som Rydahls Spinneri Bolag och inte Rydahls manufaktur-aktiebolag. Det namnet var ett tidigt namn för bolaget som senare ändrades till det vi känner till det idag. [8]Hösten 1856 var säteriet ute på annons i Borås Tidning där det auktionerades ut för arrende på ett 10-årskontrakt. I kyrkböckerna över Seglora den här perioden levde här Majoren och Riddaren Claes Petter von Utfall med sin hustru Carolina Mathilda af Dalström. De flyttade ut från säterier Seglora Bosgård/Segloraberg efter att säteriet varit i von Utfalls ägo sedan 1827. En intressant fakta om familjen Utfall var att Claes Petter var den sjunde generationen av von Utfall som först adlades 1716, nummer 1502 A. Dessvärre blev han den sista i den adlade linjen då de endast fick döttrar.
Den nya arrendatorn av Segloraberg blev herr Adolf Didrik Alfing(Alsing) och hans hustru Fredrika Charlotta Blackenfjell. Adolf Didrik var verkställande direktören i Borås Järnvägsaktiebolag. Och som ni kunde läsa i tidigare text hade Sven Erikson stort intresse i järnvägens utveckling. Kan det varit ett sammanträffande att just den verkställande direktören blev arrendatorn i Segloraberg? Hans hustru Fredrika Charlotta var även hon av adligt ursprung. Hennes anfader Lars Torstensson blev adlad 1645, nummer 319.
”Borås. Segloraberg, tillhörigt Majoren och Riddaren Utfall, lärer i dag vara för 130,000 Rdr Rgs försåldt till Rydahls Spinneri Bolag.”
”Genom öppen auktion, som anställes å Rydahl fredagen den 7:de nästinstundande November kl. 10 f. m. kommer Rydahls fabriks Bolags inköpte fastighet Segloraberg 1 Mantal Säteri med qwarn och underlydande dagswerkstorp att på arrende under tio år utbjudas, emot willkor, som wid auktionstillfället kungöras, Rydahl den 20 Oktober 1856.”
[9]Våren 1857 kunde man läsa i Post- och Inrikes Tidningar hur mycket skålpund bomullsgarn de tolv fabrikerna inom Göteborg och närområdet producerade 1856. Med tanke på hur nyligen Rydals fabrik togs i bruk tycker jag ändå att en tredje plats inte var dåligt. Lite kort om Rosenlunds spinneri som ändå hade en överlägsen produktion startade 1847 och utvidgades i fler omgångar. På spinneriet arbetade över 500 men redan 1880 tvingades man ställa in betalningar och 1883 såldes verksamheten för 625,500kr. Den enda byggnaden som finns kvar efter Rosenlunds spinneri är Esperantoplatsen 7-9 innan man kommer till Järntorget från centrum.
”Rosenlunds spinneri… 2,220,100
Nääs… 1,241,703
Rydahl… 1,119,914
Anderstorps… 1,015,445
Sjuntorps… 463,722
Mariedahls… 332,134
Carlsbergs… 283,734
Rosendahls… 266,987
Bettyholms… 261,261
Annedahls… 43,230”
1857 var också året då världens första finanskris bröt ut och våren 1857 kunde man läsa i Borås Tidning om en oro för invånarna i Marks härad som inte speglade sig i grannhäraderna. Gentemot Marks härads invånare fortsatte de andra odla sina åkrar och marker medan här var det inte enbart kvinnor och barn som arbetare i fabrikerna, utan även männen. Och jag tror även att Rydals fabrik var en av dessa stora faktorer. Pengarna de tjänade i fabrikerna kanske inte gjorde dem rika men att de kunde köpa sina varor i stället trots ökande priser och överbefolkning. Ett år senare, våren 1858 kunde man läsa i Folkets Tidning om hur alla hus och lager var fulla med vävnader som inga ville köpa. Men svårast fick just befolkningen som till största delen arbetade för fabrikerna. Produktionerna stoppades så de hade inget att göra, inte heller något att så eller äta. Hur skulle Marks 60,000 invånare livnära sig när kommunen inte heller kunde hjälpa till när det blev så många arbetslösa. I Borås Tidning kunde man läsa att sensommaren 1859 blev ett år med missväxt och enbart en medelmåttig vårskörd men även höstskörden likaså. På grund av bristen av halm behövde kreaturen en drastisk minskning i antal för att klara av vinterhalvåret, som inte gjorde det lättare för Marks invånare. De här faktorerna kan man säga var några av händelserna som låg till grunden av ett ännu tuffare 1860-tal och de hemska nödåren 1867-1869.
[10]1857
”Wäfnadsindustri.
Förfärdigandet af Bomullswäfnader utgör en betydande näringsgren inom Kinds, Wedens, Åhs och Redwägs härader, men hufwudsakligast inom Marks härad, der icke allenast qwinnorna och barnen, utan äwen till stor del karlarne dagligen äro dermed sysselsatta. Inom Kinds och Wedens härader, hwarest under de sednare åren bomullswäfnadsindustrien betydligt utwidgat sig, har den likwäl ej werkat håglöshet för jordens skötsel och wård, hwilket förhållande är inom Marks Härad på ett och annat ställe motsatt. I afseende på lefnadskostnaden inom Mark, der den högt uppdrifna produktionen af wäfnader alstrat öfwerbefolkning, skrifwer en af Korrespondenterna derstäder:
Lyckligt är, att den lätta afsättningen af wäftnadstillwerkningar har under de sista åren beredt fullt tillräcklig tillgång till härtill hörande sysselsättning, så att de högt stegrade priserna på lefnadsförnödenheter icke warit för de obemedlade så tryckande, som förhållandet eljest skulle warit.”
[11]1858
”Från Marks härad i Elfsborgs län, skrifves den 1 april:
Man kan icke föreställa sig huru det ser ut hos oss förläggare i Marks härad. Alla hus fylda med lager af väfnader. Ingen vill köpa, knappast vågar man sälja. Små inkasseringar. Men ändå svårare för det arma folket, som nu intet har något att göra, intet att så, intet att äta; hvarmed skola 60,000 personer lifnära sig? Ingen får gå omkring. Kommunen kan visst icke underhålla dem; ty det finnes socknar inom Mark, der 2/3 af inbyggarne utgöras af torpare och backstugu-sittare, 1/3 hemmansbrukare och egare. Tit, må tro, att det icke är roligt att jemte se och höra detta fattiga folket ropa på arbete och icke kunna hjelpa det.”
[12]1859
”Med wårsäden af korn, -hafre och blandsäd, är förhållandet nära nog enahanda; så att misswexten derå är gifwen på södra Dal, under det att i Marks och Kinds fögderier skörden anses blifwa nära medelmåttig…Höstskörden har utfallit under medelmåttan i södra delen av länet och å norra Dalsland, men i öfrige delar warit ytterst swag, der icke misswext inträffat, så att, med beräkning af den ringa halmtillgången, nuwarande antal kreatur omöjligen kan framfödas öfwer wintern utan måste betydligen minskas.”
[13]Den 6 maj 1859 annonserades det i Göteborgs Handels- och Sjöfart att Rydahls Manufaktur-Aktiebolag hade valt sina direktörer. Det är namn som vi tidigare läst som var med i uppstarten av spinneriet för några år sedan. Tycker det är intressant att tex. Sven Andersson från Kinna Sanden var med på ett hörn i spinneriet när han var en de största förläggarna med upp emot 2000 väverskor vid den här tidpunkten.
”Vid ordinarie bolagsstämma med Rydahls Manufaktur-Aktiebolag å Rydahl den 2 maj 1859, valdes till Direktörer:
Herr O.P Hallin… Rydboholm
Herr Sven Andersson… Kinna Sanden
Herr P. A. Åkerlund… Fritsla
Herr A Larsson… Furubäck
Herr J. Jansson… Assberg
Samt till Disponent:
Herr J. A. Sprakarn.”
Det här var allt för det här årtiondet om Rydahls Manufaktur-aktiebolag. I nästa del som kommer om två veckor smyger vi in på 1860-talets kriser. Hoppas ni gillar artikeln och kommentera gärna det i kommentarsfältet nedan. Eller varför inte dela det med någon som du tror skulle finna intresse för Rydals historia!
[1] Borås Tidning. 1853-05-31 [2] Historiska kartor. Arealavmätning av Ryd. 1853 [3] Post- och Inrikes Tidningar. 1854-12-11 [4] Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. 1855-04-11 [5] Westgöthakorrespondenten. 1855-08-07 [6] Ahlberger, Gunnar. 2003. Marks historia III. S90-91 [7] Westgöthakorrespondenten. 1856-05-16 [8] Borås Tidning. 1856-10-21 [9] Post- Och Inrikes Tidningar. 1857-02-25 [10] Borås Tidning. 1857-04-09 [11] Folkets Tidning. 1858-05-08 [12] Borås Tidning. 1859-08-23 [13] Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. 1859-05-06