Gustaf Adolf föddes 1871-07-28 Örby [1]
De första 15 åren av sitt liv var han i sällskap med föräldrarna. Han beskrev i vuxen ålder hur han och syskonen "under föräldrarnas strafftid sköttes av farmodern, en bra kvinna" (Lotta-Bredina)
Gustav Adolf flyttar tillsammans med brodern Ludvig till Björlanda 1886.[2] Han är dräng där fram till 1890 då han flyttar till Haga i Göteborg[3] Han berättar senare att han ”gick till Göteborg och tog murararbete”. Det var också här han ”lärde sig dricka”.
Under livet arbetar han som förtennare, murerihantlangare och skomakare och smed. Det är dock inte dessa sysselsättningar som bidragit till att göra avtryck i källorna
1890 häktades han i Varberg och fick två månaders fängelse för tillgrepp av klädespersedlar som han förvandlade till ” för honom välbehövliga penningar”.[4]
Precis som för brodern Ludvig blev 1890-talet en tid präglad av fängelsevistelser. Han dömdes bland annat till tre månaders fängelse för bruk av livsfarligt vapen och misstänkt fickstöld. [5] Fängelsepersonalen i Varberg hade ett och annat att yttra om hans uppträdande. ”Mistning av sängkläder under 8 dagar för skrik och oväsen, slagit i bordet för förste vaktkonstapeln och i pockande ordalag befallt att han skulle hava madrass att ligga på.”
Han beskrev senare orsaken till några av sina tidiga brott ” penningbehof för tillfredställande av njutningsbegäret”[6]
1893 går det riktigt snett. Han träffade på sin bror Emanuel i trakterna av Skara i början av året och de två följs åt ett tag framöver. I februari hade de båda kommit till en äldre man i Norra Kyrketorp och under kvällen hade de suttit hos denne och druckit brännvin. Osämja uppkom och nästföljande dag hittades mannen död och några av hans kläder var försvunna. Snart föll misstankarna på de båda bröderna och en efterlysning gick ut i landet[7]
Snart kopplas de också ihop med föräldrarna där hemma i Karl Gustav och tidningarna är inte sena att rada upp även dessas brottsregister och deras ”tattargener”.
Tydligen erkänner brodern Emanuel att han och Gustaf Adolf är skyldiga till mordet. Emanuel anger också var Gustaf Adolf håller hus. Han och deras tolvårige lillebror ska uppehålla sig någonstans i Kind eller möjligen in mot Småland[8]. Vid de första rannsakningarna var Gustaf Adolf ännu inte återfunnen utan det var brodern Emanuel som redogjorde för omständigheterna.[9]
20 april hölls rannsakning med dem båda i Kåkinds häradsrätt inför en fullsatt tingssal[10]
Gustaf Adolf ville ha det till att Emanuel ensam var skyldig och svarade stundtals motsägelsefullt på åklagarens frågor. Det blev till slut ett erkännande i alla fall. Det står i fängelsets anteckningar att domen gällde tredje resan stöld samt uppsåtlig misshandel varav döden följt, alltså blev domen inte mord så som man kunde tro av efterlysningen i polisunderrättelserna [11]. Brottet här beskrivs så här i fångrullan: Han och hans broder ”hafva öfvertygats att under ett besök hos P.J Andersson, efter den uppkomna ordvexling, hafva gemensamt tilldelat A åtskilliga slag, hvilka åstadkommit skador som förorsakat döden, hvarefter Gustaf Adolf Johansson från den döde tillgripit en lång rock och en väst, som värderats till 8 kr, 50 öre”
Gustaf Adolf hade svårt att finna sig i ordningsreglerna här också. Sex dygns mistning av sängkläder för otillåten brevväxling med annan fånge, åtta dygns dito för oordning i cell samt otillåten brevväxling med annan fånge ,sex dygns mörk cell för oskickligt uppförande, varnad för kiv och slagsmål med kamrat, tjugotvå dygns ljus cell, de fyra första utan sängkläder för kiv och slagsmål.[12] Första delen av fängelsestraffet var uppförandet dåligt men sen blev det bättre. Han jobbade med skomakeri i fängelset.
När han beskriver sina uppväxtförhållanden säger han att fadern är ”just inte så alldeles fattig” och ”just inte så stor supare”. Modern ”intet att anmärka på”. Man kan inte säga att han smutskastade dem i alla fall…Det anges att båda föräldrarna straffade för stöld, fadern tre gånger och modern fyra . ”Dock hava aldrig föräldrarna aldrig uppmanat honom att göra något ont”. Modern har tvärtom förmanat honom. ”Hon har alltid straffats för faderns skull.”[13]
Gustaf Adolf anger att han gått ett år i skola. Han beskriver hur han efter varje frigivning begivit sig hem till föräldrarna och i brödernas sällskap ”gjort exkursioner på landsbygden erbjudande sin tjänst som förtennare”[14]
Gustaf Adolf vid frigivningen 1897
Han hade inte varit på fri fot speciellt länge förrän det var dags igen. Han kunde inte motstå frestelsen att från ogifta Maria Sunnbergs klänningsficka ta en portmonnä under en tillställning på Scholz menageribyggnad i Göteborg. Portmonnän var värd 25 öre och innehöll14 kr och 46 öre.[15]
Efter några år på Nya Varvet kom han ut i friheten igen år 1900. Han hade inte något fast arbete att gå tillbaka till och varnades för lösdriveri i Borås kort därefter[16]
Fotot taget vid frigivningen från Nya Varvet år 1900
I samma veva flyttar han till Örgryte, träffar blivande frun och skaffar familj[18] Lysningen skrevs in redan 1901 men det dröjde sex år innan det blev giftermål[19].
Hustrun heter Anna Josefina Karlsdotter Frisk f 1875-08-28 i Hudene[20].
De får barnen
Anna Linnea Kristina 1901-08-27 Örgryte[21]
Karl Gustaf Einar 1903-05-04 Örgryte[22]
Osvald Ossian Emanuel 1905-10-09 Örgryte [23]
Kurt David Hjalmar 1908-09-16 Örgryte[24]
Bror Åke Georg 1911-04-14 Örgryte[25]
De här åren verkar ha varit lugnare men det är inte riktigt slut än. En femte resan stöld hinner han med 1909. Det blir ett år och två månader i Jönköping.[26] Hans liv får ett tragiskt slut när han i september 1911, vid 40 års ålder beslutar sig för att ta sitt eget liv med ett revolverskott i högra tinningen[27].
Charlotta Andersson Sandberg
Facebook: Genealogista
genealogista76@outlook.com
[1] Kungsäter (N, P) CI:4 (1861-1893) Bild 38 / sid 34,
Örby (P) C:4 (1861-1884) Bild 117 [2] Karl Gustav (N, P) AI:10 (1878-1889) Bild 1510 / sid 145 [3] Björlanda (O) AI:12 (1886-1895) Bild 44 / sid 33 [4] Varbergs kronohäkte (N) DIIIb:31 (1887-1899) Bild 680 / sid 57,
Göteborgs Haga (O) AI:8 (1885-1895) Bild 98 / sid 903,
Polisunderrättelser (o) 1890 (1890) Bild 2580,
Göteborgs länsfängelse (O) DIIId:7 (1885-1890) Bild 2910 / sid 285,
Malmö centralfängelse (M) DIIIc:17 (1891-1894) Bild 840 / sid 80 [5] Göteborgs Haga (O) AI:8 (1885-1895) Bild 98 / sid 903,
Polisunderrättelser (o) 1891 (1891) Bild 3340,
Varbergs kronohäkte (N) DIIIb:31 (1887-1899) Bild 680 / sid 57,
Polisunderrättelser (o) 1892 (1892) Bild 2010,
Polisunderrättelser (o) 1892 (1892) Bild 50,
Varbergs kronohäkte (N) DIIIb:31 (1887-1899) Bild 950 / sid 84 [6] Nya Varvets centralfängelse (O) DIIIe:11 (1893-1897) Bild 2090 / sid 194 [7] www.tidningar.kb/Westgöta correspondenten 18930421,
Polisunderrättelser (o) 1893 (1893) Bild 680,
Polisunderrättelser (o) 1893 (1893) Bild 950 [8] Polisunderrättelser (o) 1893 (1893) Bild 740 [9] www.tidningar.kb.se Dagens Nyheter 1893-04-01 [10] www.tidningar.kb.se Westgötakorrespondenten 18930421 [11] Malmö centralfängelse (M) DIIIi:8 (1895-1902) Bild 910,
Malmö centralfängelse (M) DIIIa:52 (1890-1904) Bild 730 / sid 70, Kriminalvårdsanstalten Mariestad (R) DIIIab:6 (1892-1893) Bild 1710, Malmö centralfängelse (M) DIIIa:52 (1890-1904) Bild 730 / sid 70 [12] Malmö centralfängelse (M) DIIIa:52 (1890-1904) Bild 730 / sid 70 [13] Malmö centralfängelse (M) DIIIc:17 (1891-1894) Bild 840 / sid 80 [14] Malmö centralfängelse (M) DIIIc:17 (1891-1894) Bild 840 / sid 80 [15] Polisunderrättelser (o) 1900 (1900) Bild 730,
Örgryte (O) AIIa:6 (1898-1906) Bild 299 / sid 2294,
Nya Varvets centralfängelse (O) DIIIe:11 (1893-1897) Bild 2090 / sid 194 [16] Polisunderrättelser (o) 1900 (1900) Bild 2070 [18] Örgryte (O) AIIa:6 (1898-1906) Bild 299 / sid 2294,
Örgryte (O) AIIa:5 (1898-1906) Bild 77 / sid 1673 [19] Örgryte (O) E:4 (1900-1906) Bild 23 / sid 15,
Örgryte (O) E:5 (1907-1915) Bild 22 / sid 16 [20] Örgryte (O) AIIa:17 (1906-1933) Bild 230 / sid 1026 [21] Örgryte (O) C:9 (1900-1905) Bild 118 / sid 110 [22] Örgryte (O) C:9 (1900-1905) Bild 237 / sid 229 [23] Örgryte (O) C:9 (1900-1905) Bild 434 / sid 426 [24] Örgryte (O) C:10 (1906-1910) Bild 259 / sid 253 [25] Örgryte (O) C:11 (1910-1915) Bild 63 / sid 57 [26] Örgryte (O) AIIa:17 (1906-1933) Bild 230 / sid 1026,
Polisunderrättelser (o) 1910 (1910) Bild 1540,
Fångvårdsanstalten i Jönköping (F) DIIId:17 (1907-1915) Bild 1290 / sid 97 [27] Örgryte (O) F:4 (1906-1913) Bild 154 / sid 148