Torpen under gården Rud
- Nicklas Holmqvist - Ägare
- för 2 dagar sedan
- 13 min läsning
Gården Rud ligger i de sydöstra delarna av Kungsäter socken, intill sjön Oklången. Under 1700-talet bestod Rud av två till tre hemmansägare och ett soldattorp, även kallats backstuga enligt karta från 1721 och Ruds torp i kyrkolängderna. På den vackra kartan som jag nyss nämnde kan man även se att än låg ingen gård ute vid landsvägen utan alla låg några hundra meter in på grusvägen där den andra gården ligger idag.
Jag börjar historien om torpen med att ta reda på vilka soldater som var placerade vid Ruds soldattorp.
1686-1702 - Erik Danielsson Hjortman – Avsked efter blivit bräcklig
1703-1707 – Anders Persson Lärk – 1sta kompaniet - Januari 1703 antogs han. Anders blev kommenderad till flottan i mars 1707 men avled under denna kommendering i november samma år.
1708-1713 – Per Andersson Ruding/Råding – Fången i Danmark
1714-1716 – Pär Olofsson Lind – Slagen i Norge
1717-1742 – Truls Larsson Lindström – Befordrad till Korpral och flyttade till 126
1742-1756 – Lars Persson Rosengren – Soldat till Rud och Brännared i Öxnevalla
1760-1785 – Anders Rudin – 1785, svag och sjuklig
1786-1793 – Anders Hägglund
1806-1815 – Lars Malm
Till sist Musikens underhåll - levde ej här
Efter Hägglund blev soldattorpet vaccant och andra personer kom att leva där men mer om det snart. 1806 blev soldattorpet åter besuttet av Lars Malm. Han var placerad här mellan 1806 och 1815. I Generalmönsterrullorna kunde man läsa att han var ”Sjuk i Tyskland” men mot sin sista tid hade prästen noterat att han inte visste var han var.
Nu till vad de andra längderna kunde förtälja under 1700-talet. Hösten 1733 gifte sig sockenskomakaren Per Andersson sig med pigan Ingeborg Svensdotter. Ingeborg kan ha varit dotter till åbon Sven Andersson och Börta Larsdotter på Rud men inget jag kan bekräfta. Den 5 september 1734 födde Ingeborg deras dotter Börta på Rud och exakt tre år senare på dagen föddes dottern Gunnor. Familjen växte åter våren 1741 med dottern Ingeborg men maken Per kom att gå bort den 14 december året därpå endast 36 år gammal och hustrun Ingeborg blev nu änkling med deras tre barn. Utan tydliga källor som husförhörslängderna kan jag inte säga vad som hände med barnen efter faderns död. Men det fanns två pigor under Rud, Gunilla och Ingeberg Persdotter som gifte sig 1764 med soldaten Anders Rudin på Rud samt Bengt Persson på Hjältaljunga.
Änkan Ingeborg gifte om sig två år senare med Lars Johansson. De kommande åren föddes på Rud barnen Kerstin, Pernilla och Sven.
En annan familj som kom att leva under Rud var Åbon Bengt Olofsson och hans hustru Anna Bengtsdotter. De båda gifte sig i november 1720 och några dagar senare föddes deras son Peder i ett av hemmanen vid Rud. Fler barn föddes i Rud och 1730 blev han antagen som soldat Boström vid gården Boet. Men han verkar ha levt kvar på hemmanet i Rud då de senare barnen föddes där. I Mantalslängden 1744 står Boets soldattorp som Vaccant, alltså inte besuttet. Det måste ju funnits någon anledning men under den här perioden vistades två soldater på Ruds marker. Bengt gick bort i december 1856 pga svullnad i halsen, 58 år gammal.
Nästa icke soldatfamilj på Ruds torp blev Per Börjesson och hans hustru Ingeborg Jonsdotter. De fick sent vintern 1757 sonen Anders. Men de försvann lika fort som de dök upp. Nästa familj som även blev skrivna på Soldattorpet blev Bengt Persson och Ingegerd Olofsdotter. De hade tillsammans barnen Per, Erik, Anna Britta och Maria, födda mellan 1788-1798. Dock när man läser i födelseboken heter modern Knutsdotter. Vid Erik hade Bengt nu Persson men modern Olofsdotter och till Marias födelse hette modern Eriksdotter. Försökte hitta en träff i vigselböckerna och den närmsta var Bengt Persson och Ingegerd Erlandsdotter som vigdes 1787-11-24. Bengt var dräng på Fönhult, näst gård Rud och Ingegerd från Värbogården.
Den 24 februari 1803 föddes Bengt och Ingegerds siste son Anders men i november gick hustrun bort endast 46 år gammal i bröstverk. Sonen Anders gick bort strax därefter och Bengt blev nu änkling. Han kom att dela bostad med den före detta hemmansägaren Jon Persson som också nyligen blivit änkling. Döttrarna kan vi läsa att de fick gå på socknen medan Erik flyttade till Karl Gustav och Per flyttade till Istorp.
Per flyttade från Kungsäter 21 år gammal till Stora Lunnagård i Istorp 1809. Han flyttade senare fram till Stora Kullagård. Han gifte sig den 30 december 1816 med pigan Edela Andersdotter från Brattorp men hon gick bort kort där efter. Per gifte om sig sommaren 1816 med pigan Maria Olofsdotter från samma hemman och de flyttade in på Ögärdet under Ekarebo Lillegård. De kommande åren fick de barnen Anna Brita, Markus och Lars. Åren gick och Per blev inhyses vid torpet. Den 21 maj 1847 dömdes han för stöld och året därpå gick han bort i kräftan 60 år gammal.
Erik blev satt i Karl Gustav och senare blev han sockenskräddare som levde under Brunared. 1816 levde han under Kullen och till sommaren det året gifte han sig med pigan Börta Larsdotter från Gudmundared och de flyttade till torpet Nolahed under Rössbo. Deras son Anders Eriksson gifte sig med Gunhild Andersdotter från Älekulla och tog över torpet. Erik gick bort vintern 1886.
Anna Brita flyttade fram till hemmanet Rud och senare till Fönhult. Hon kom att flytta runt en hel men levde flera år i Tolycke. När hon var 18 år flyttade hon till Ruud i Grimmared, 1816-1817 flyttade hon vidare till Rud. Hon försvinner i längderna men senare dyker det upp en Anna Britta Bengtsdotter född 1794 i Säfshult medan Bengts dotter var född 1795. Vi hittar dock ingen annan matchning i kyrkoböckerna i varken Kungsäter eller socknarna omkring, vilket skulle kunna betyda att det här är vår Anna Britta.
Hon gifte sig med hemmanssonen Erik Johansson och där fick det flera barn. Erik och hans bror Sven hade var sitt 1/8 mantal. Senare blev Sven noterad som blind och utfattig. Hans hemman köpte Nämndemannen Markus Eriksson i Istorp. Vilket man också kunde se på ett skifte 1848.
Erik och Anna Britta gick bort under 1850-talet medan dottern Britta Lena gifte sig med Kristian Andersson från Torestorp och tog över hemmanet.
Anna Britas yngre syster Maria började arbeta som piga vid Faggered, senare flyttade hon fram till Rud för arbete. Hon gick bort endast 21 år gammal i rötfeber. Fadern Bengt arbetade som dräng runt omkring gårdarna och han gick bort i maj 1822 i Faggered, 65 år gammal.
Soldattorpet hade nu skrivets som ”torpet” i längden medan änklingen Jon levde på undantaget. Men det varade inte länge innan Ruds sista soldat skulle flytta in. Den siste soldat var Lars Malm och han flyttade hit 1806 då han blev antagen. Han gifte sig i maj 1806 med Brita Helena Jakobsdotter och året därpå föddes sonen Karl Magnus. Han somnade dock in ung och det dröjde några innan nästa son föddes 1811, även han med namnet Karl Magnus.
Lars fick bli inkallad i krig och var placerad ner till Tyskland. 1813-1814 blev han noterad av prästen att man inte visste var han vistades. I generalmönsterrullorna kunde man dock läsa att han blivit sjuk i Tyskland. Hans hustru Brita Lena gick nu bort och sonen Karl Magnus blev sockenhjon men levde hos Åbon Lars Gunnesson framme på hemmanet Rud. Senare flyttade han upp till Istorp där han gifte sig med en Anna Jönsdotter och de flyttade in på ett torp under Kulla Storegård. Några år senare gick hans fru bort och Karl Magnus gifte om sig igen med Inga Kajsa Olofsdotter. Totalt fick Karl Magnus hela sju barn men det var nog tufft för dem. Karl Magnus gick bort sommaren 1874, 63 år gammal.
Lars Malm blev åren därpå struken i längderna och drängen Tore Andersson flyttade in på soldattorpet. Med han var även pigan Inga Lena Bengtsdotter, änkan Helena(Lena) Isaksdotter och pigan Kristina Larsdotter. Egentligen var Inga Lena och Kristina halvdöttrar till Helena. Kristina var född på Ågårds torp (Soldattorp) i Karl Gustav till soldat Lars Åberg och Helena Isaksdotter som sedan 1780 varit gifta. Åberg gick dock bort 1791, endast 34 år gammal och lämnade Helena med Kristina och hennes äldre bror Sven ensamma. Soldatänkan gifte om sig redan året därpå med Faggareds soldat Bengt Hållberg. De båda fick de kommande åren döttrarna Ingrid, Ingeborg och Inga Lena. Bengt omkom dock endast 42 år gammal i drunkning vintern 1810 och Helena blev åter änkling.
Tore gifte sig med Inga Lena och deras dotter Anna Brita föddes sommaren 1817. Men den lilla familjen flyttade snart från soldattorpet och in på ett torp under Torsäng i Karl Gustav. Tore gick dock bort i rötfeber 29 år gammal och lämnade Inga Lena ensam med dottern Anna Brita. Bräckliga änkan Helena Isaksdotter och systern Kristina levde kvar på soldattorpet ett tag till men även de flyttade senare till en stuga under Faggered och soldattorpet blev åter obesuttet.
Den enda familjen som inte levde på hemmanet var Jon Persson med hustrun på Undantaget. De fick en dotter Gunnor 1806 men föräldrarna hade blivit bräckliga och sockenhjon vilket gjorde att dottern endast runt sina 12 år flyttade ut till Österby Mellomgården. När hon var 16 år flyttade hon åter hem till föräldrarna på undantaget men ack endast en kort tid.
Änkan Helena återvände dock tillbaka till soldattorpet runt 1822-23 men nu utan dottern. Det står senare att hennes barnbarn Anna Britta Toresdotter flyttade in. Efter att Helena gick bort 1826 blev dottern Kristina åter skriven här men noterad som fader- och moderlös och senare noterad som nära blind och icke arbetsför.
Drängen Petter eller Peter Nilsson flyttade in hos Kristina runt 1828-29 men Kristina hon ströks snart där efter från Rud. Till sommaren 1830 gick Jon Persson bort 75 år gammal inne på undantaget och änkan Edela blev ensam kvar. Backstugan blev nu skriven som ”stugan” i längderna. Runt 1832 flyttade drängen Peter Nilsson från soldattorpet till Fönhult och torpet blev åter obesuttet. Men redan efter något år återvände Peter till Rud för att uppföra en ny stuga. Vid Fönhult hade han gift sig med pigan Annika Olofsdotter och där hade deras son Johannes fötts våren 1833. Vintern 1835 föddes deras dotter Anna Brita i den nya stugan under Rud som fick namnet Klinten men kallades Klintatorpet.
Den 29 december 1840 gick änkan Edela Persdotter bort inne i Stugan och en ny torparrendator av soldattorpet flyttade in. Det var Lars Andersson och hans fästekvinna Kerstin Andersdotter från torpen Grönhult och Klippan under Faggared. Men de levde inte där länge innan de flyttade till torpet Myrekulla under Faggared. Dock skrevs de senare på torpet Grönhult som låg i den östra gränsen mellan Rud och Faggared.
Inne hos Peter och Annika på torpet Klinten föddes fram till 1846 barnen Anders, Abraham och Johan Bernt. Sonen Johannes flyttade fram till ett av hemmanen för att arbeta som dräng. 1850 flyttade han till Onsala och senare blev han konduktör vid järnvägen. Mellan 1863 och 1864 levde han ett kort tag vid Sandgärdet i Borås innan han återvände till Göteborg. Men hans resor stannade inte där. Några år under 1870-talet levde han i Selånger i Västernorrland där han gifte sig med Ida Albertsdotter och de fick 1871 dottern Ida Johanna. 1875 flyttade de åter ner till Lundby i Göteborg. 1878 flyttade den lilla familjen upp till Skallsjö och Floda Fabrik.
Ska vi fortsätta vid föräldrarna i Klinten så föddes en siste son Karl sensommaren 1850 och familjen blev backtugesittare. Samma år flyttade familjen från Klinten till backstugan Dämet under Faggered. Inte långt från Myrekullen ner mot Faggered låg en backstuga intill dammen och sågen vid mossen. Den här stugan gick under namnet Damma-Petters.
Backstugan Klinten blev dock inte länge obesutten då nästan familj flytta hit 1854 från torpet Heden under Hjältaljunga. Det var den förre torparen Börje Persson, hustrun Anna Brita Bengtsdotter och deras två döttrar Britta Lena och Inga Maria.
1860 uppfördes en ny backstuga upp under Rud och det var Samuels torp. Hit flyttade Samuel Olsson med sin hustru Anna Britta Johansdotter och sonen Abraham. De levde innan vid Faggered men Samuel var uppvuxen på hemmanet Rud till Åbon Olof Bengtsson och Edela Svensdotter. Samuels äldre bror Sven hade tagit över hemmanet och när fadern Olof gick bort sommaren 1860 återvände sonen Samuel till Rud och backstugan med sin familj. Eftersom soldattorpet ej längre hade någon boende efter att Lars Andersson flyttade till Grönhult. Kan Samuel kanske återbrukat timret från soldattorpet till sin backstuga som låg precis söder om dess marker.
1863 utfördes ett skifte över Rud och nu kan man tydligt se var våra torp ligger och har legat.
Samuel levde dock inte så länge i backstugan då han vintern 1866 gick bort endast 40 år gammal och lämnade hustrun Anna Britta med barnen Abraham och Britta Elemina. I gamla Klintens backstuga levde Börje med familj och 1862 flyttade deras äldste dotter Britta Lena ut. Några år senare gick fadern Börje bort och änkan Anna Britta blev ensam kvar i stugan med dottern Inga Maria. Börjes dotter flyttade hösten 1878 till Ödesmåla och i Samuelstorp flyttade sonen Abraham till Grimeton.
Samma år blev torpet Grönhult skrivet under Rud. Det stod tidigare på granngården Faggered. Dit flyttade tidagare Lars Andersson och hans fästekvinna Kerstin Andersdotter som en kort tid arrenderade soldattorpet. Familjen som levde där nu var Lars son Karl Johan Larsson, hans hustru Inga Kajsa Larsdotter och deras tre barn August, Albertina och Johan Alfred.
1880 återvände Samuels son Abraham från Grimeton. Han hade gift sig med Maria Elisabeth Andreasdotter från Rolfstorp och efter de tagit över stugan föddes deras son Sven Alfred. Abraham hade nu även blivit antagen som soldat nr 63 för Österby Mellomgården men levde i faderns gamla stuga. De blev dock inte långvariga här då Abraham flyttade fram till Mellomgården i slutet av året. Kvar blev hans mor Anna Britta och systern Brita Elemina. Systern flyttade till Stafsinge 1884 och modern blev skriven på listan två år senare.
Framme på hemmanet Rud hade Sven Olofsson, Samuels bror, gått bort och sonen Abraham nu blivit ägare. Hans bror Sven August flyttade ut 1883 men återkom 1885 och blev skriven på Backstugan. Sven uppförde en stuga mellan Rud och Grönhult som kom att gå under namnet Skogen.
En till familj anlände hit till Rud 1883 och det var Johannes Hansson, hans hustru Brita Lena Bengtsdotter och sonen Anders. De hade flyttat hit från Spannarp och in på ett torp. Det här var Sammels torp. Sonen Anders flyttade dock ner till Hunnestad som 17 åring 1887. Johannes blev senare förpantningsägare av torpet, vilket betyder att han ägde torpet men inte marken.
I Kungsäters torpinventeringen nämns Johannes indirekt:
”Abraham bodde här. Grejjarn bodde här sist. Han hade varit på taklagsfest för den nya kyrkan och var väl glad i hågen. Vid Mellangården hade han kommit vid sidan av vägen och stod med bägge fötterna i ån och yttrade: "De ska ja sia er pajka att här blir inte sått på fjorton da." Sammels Johannes sa "Tar du däka får du nödadynga mä.".”
Problemet som uppkommer här är att kyrkan uppfördes 1881 och Johannes flyttade till Sammels 1883. Så kanske det var en annan taklagsfest?
På Grönhult växte familjen med barnen Selma, Lida Augusta, Klas Bernhard och Berta Alida men 1890 och 91 gick Lida Augusta och Klas Bernhard bort knappt några år gamla. 1890 flyttade sonen August till Istorp men återvände från Veddige hösten 1895. Året därpå flyttade han in till Masthugget i Göteborg. Hans äldre syster Albertina gifte sig vintern 1897 och flyttade till Karl Gustav. 1903 flyttade sonen Johan Alfred till Karl Gustav och gifte sig med Selma Josefina Johansdotter. De flyttade samma år till torpet Kullen under Bråten där familjen växte.
Sommaren 1904 gifte sig dottern Selma sig med snickaren Johan Emil Karlsson från Karl Gustav som flyttade in på Grönhult våren 1905. Nu föddes deras dotter Sylvia Emelia men redan till slutet av året flyttade familjen ner till Varberg. Nu levde Karl Johan, Inga Kajsa och dottern Berta Alida kvar på torpet.
På Sammels levde Johannes och Brita Lena ensamma fram till hösten 1910 och 1912 då de båda somnade in. Våren 1911 gick även Börjes änka Anna Britta Bengtsdotter bort på Klinten. På Grönhult flyttade nu deras sista dotter Berta Alida även hon till Varberg. Deras barnbarn Anna Linnea Karlsson flyttade hit våren 1928 från Karl Gustav men hon återvände redan året därpå.
Karl Johan Larsson och Inga Kajsa Larsdotter flyttade från Grönhult åren 1931 och 1833 till Varberg och Grönhult blev öde.
Sven August Svensson från Skogen flyttade 1940 till ålderdomshemmet under Boet där han vintern 1941 somnade in, 80 år gammal. I hans bouppteckning nämns det att han hade en man- och ladugårdshus på ofrigrund, värt 25kr. Han hade även över 3000kr på Göteborgs Handelsbank och det var kanske arv från fadern Sven.
I Kungsäters torpinventering står det:
”August hade inga sängkläder. Han låg i sina kläder på en sandbolster. Det var en dålig stuga där fönstret var igenisat. En öppen spis fanns. Han gick och prältröska om vintrarna. En oxe hade han och körde med. "Oxen strejkar" sa han till Ivar i Eneberg. Dom slaktade oxen, den hackades och saltade ner i kar. August hade sedan kött i 7 år. När August fick pension tillfrågades han om han ville ha helårs, halvårs, kvartals, eller månad. ”De e bäst å ta de första” sa August. Han hade två hönor och en var blind. Där hade blivit en hög på en stol och då sa August ”Satt de inte där, där e visst upptaget.” Ingvar-August var något bakom. När han tjänade i Värbo hängde han upp sin mössa på kyrktornet. Ingvar-Augusts mor hette Inger. Hon var väldigt krokig.
Beskrivningen om Sven August (Ingar-August) rimmar ju inte bra med vad han hade på banken. Men om han var lite "bakom" så kanske släktingarna inte riktigt brydde sig heller.
När vi kommer fram till 1950-talet och den ”Gröna” kartan tas fram fanns där inga torp kvar under Rud, endast de två hemmanen.
I nästa inlägg från Charlotta kommer ni få ta del av ett tragiskt öde som utspelade sig här på Rud i början 1900-talet. Och det är en riktig Romeo och Julia historia!
Källor:
Historiska kartor: https://historiskakartor.lantmateriet.se/hk/detailed
Riksarkivet: https://riksarkivet.se/
Soldatreg.se: https://www.soldatreg.se/sok-soldat/
Arkivdigital: https://www.arkivdigital.se/
Kartbild.com: https://kartbild.com
Kungsäters torpinventering
Kommentarer