I Torestorpabor läser jag om ett fall som väcker både sorg och ilska.[1] Tre personer i samma familj blev dömda till straffarbete 1868. En för delaktighet i barnamord och de två andra för blodskam och barnamord. Blodskam är ett gammalt ord för incest och innefattade också vissa relationer som vi inte lägger in i begreppet idag. Det var inte enbart biologiska släktskap som avsågs utan också exempelvis om någon hade sexuellt umgänge med styvförälder, svåger, svägerska eller liknande. Längre bak i tiden dömdes de inblandade ofta till döden men efter 1864 blev det vanligare med straffarbete som i det här fallet.
De som blev dömda var halvsyskonen Andreas Magnusson och Christina Magnusdotter samt Christinas mor, Catharina Nilsdotter. De kom från ett torp som kallades Jacobslund under Rappheden i Torestorp[2]. Torparen Magnus Eriksson och hans första hustru får sju barn tillsammans innan hon dör i barnsäng 1842. Året efter gifter han om sig med sin 22 år yngre piga som han får två döttrar tillsammans med[3].
Sonen Andreas från första äktenskapet arbetar som dräng i Horred några år[4] men återvänder sen hem och tar så småningom över torpet. Innan dess blir han dock dömd för barnamord och blodskam då hans halvsyster Christina föder en dotter på juldagen 1867[5]. Det där med barnamord förstår jag inte riktigt, kanske klarnar det om man läser rättegångsprotokollen som jag ännu inte fått tillgång till, men i födelseboken står det att flickan var dödfödd.
Christina, Andreas och Catharina blev häktade i januari 1868. Rättegången hölls i april och ledde till tre års straffarbete för Andreas och två år för Christina och Catharina[6]. I väntan på beslutet förvarades alla tre i Vänersborgs cellfängelse där de befunnit sig sedan i mars samma år. Redan samma dag som domen kungjordes påbörjades straffarbetet för Christina. Det framgår av fångrullan att fallet även prövades i Göta hovrätt men domen därifrån blev densamma. Christinas mor, Catharina, som förmodligen bara ville rädda sin dotter dömdes för delaktighet i barnamord. Det står i fångrullan att hon gjort sig skyldig till grov vårdslöshet och försummelse i vård om ett barn[7]. Samma dag som den slutgiltiga domen föll påbörjades straffarbetet även för henne. Hon kom aldrig därifrån igen. Hon dog i fängelset av tyfusfeber och begravdes i Vänersborg[8].
Andreas flyttades till Malmö i början av juni[9]. I fångrullan från Malmö centralfängelse anges att han är ca 164 cm lång, har blont hår, gråbruna ögon, bredlagt ansikte och två små ärr på vänstra kinden och pannan. Han har med sig följande persedlar till fängelset; en rock, ett par byxor, en väst, en skjorta, två halsdukar, en mössa, ett par strumpor, ett par stövlar, en kam, en portmonnä, en snusdosa och ett par hängslen. Här beskriver man brottet som ”otukt med halvsyster”. Han blev kvar i Malmö till juni 1871 då han återvände hem till Torestorp[10].
Han tar över torpet Jacobslund[11] och gifter sig med Anna Britta Johansdotter 1872[12]. De får två barn varav en son överlever barnaåren[13]. Vad jag kan utläsa fick han ett till synes normalt liv. Sen kan vi ju förstås inte veta hur sockenborna såg på honom och hur många som visste om hur det var ställt. Vi kan ju inte heller veta huruvida relationen med systern varit frivillig från bådas sida eller ej men jag gissar att så inte var fallet. Andreas var 30 år när barnet föddes, Christina bara 17. Christinas och modern blev, trots lägre straff, hårdare drabbade.
Christina var inte ens 17 år fyllda när halvbrodern gjorde henne med barn. Hon fick genomlida en graviditet med vetskapen om att både hon och detta barn, om det överlevde, skulle få leva med skammen. Hon kom tillbaka till Torestorp i december 1869 efter två års straffarbete[14]. Hon blev konfirmerad och bodde kvar under Rappheden även när halvbrodern kom tillbaka 1871. Senare det året flyttade hon till Flyttar till Örby [15] där hon blir piga på Kungsfors kvarn[16]. Här står det i marginalen att hon finns omnämnd i kriminalregistret. Det gjorde det i Torestorp också men har man lagt till ordet ”blodskam”. Det står också att hon haft tre oäkta barn[17]. Förutom den döda flickan så fick hon sonen Mauritz 1873. Han blev bara två månader gammal[18]. Några år senare föds en flicka, Josefina som bara lever i en dryg månad[19]. Jag undrar hur livet var för henne där vid Kungsfors. Var hon stämplad i allas ögon, någon man kunde behandla hur som helst?
Hon flyttar därifrån 1883 och hamnar som piga på Hyltenäs Backagården i Öxnevalla[20] 1889 får hon ännu ett oäkta barn, sonen Mauritz med efternamnet Johansson [21]. Hon lever där till sin död 1929[22]. Sonen Mauritz bor också kvar där hela livet, han gifter sig aldrig och dör där 1966.
[1] Ahlberger,G, (1990) Torestorpabor, en rekonstruktion av 654 familjer i Torestorps socken, Älvsborgs län. [2] Torestorp (P) AI:8 (1827-1834) Bild 12 / sid 15, Torestorp (P) AI:9 (1835-1839) Bild 16 / sid 23, Torestorp (P) AI:10 (1840-1846) Bild 20 / sid 21 [3] Torestorp (P) C:2 (1834-1861) Bild 125 / sid 267, Torestorp (P) AI:10 (1840-1846) Bild 20 / sid 21 [4] Horred (P) AI:17 (1862-1870) Bild 29 / sid 50, Horred (P) AI:16 (1856-1862) Bild 30 / sid 50, Horred (P) AI:17 (1862-1870) Bild 36 / sid 64 [5] Torestorp (P) C:3 (1861-1894) Bild 38 / sid 36 [6] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIga:5 (1867-1871) Bild 1080 / sid 105 [7] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:17 (1868) Bild 1150 / sid 111, Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIga:5 (1867-1871) Bild 1080 / sid 105 [8] Torestorp (P) C:3 (1861-1894) Bild 209 / sid 13 [9] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIa:17 (1868) Bild 1150 / sid 111, Malmö centralfängelse (M) DIIIa:31 (1865-1869) Bild 50 / sid 402 [10] Malmö centralfängelse (M) DIIIa:31 (1865-1869) Bild 50 / sid 402 [11] Torestorp (P) AI:13 (1872-1881) Bild 87 / sid 82, Torestorp (P) AIIa:1 (1897-1925) Bild 810 / sid 71 [12] Torestorp (P) AI:14 (1882-1897) Bild 68 / sid 65 [13] Torestorp (P) AI:13 (1872-1881) Bild 87 / sid 82 [14] Vänersborgs kriminalvårdsanstalt (P) DIIga:5 (1867-1871) Bild 1080 / sid 105, Ahlberger,G, (1990) Torestorpabor, en rekonstruktion av 654 familjer i Torestorps socken, Älvsborgs län. [15] Torestorp (P) AI:12 (1862-1871) Bild 77 / sid 73 [16] Örby (P) AI:14 (1862-1871) Bild 188 / sid 183, Örby (P) AI:18 (1882-1894) Bild 214 / sid 210 [17] Örby (P) AI:18 (1882-1894) Bild 214 / sid 210 [18] Örby (P) C:4 (1861-1884) Bild 147, Örby (P) F:2 (1861-1894) Bild 85 [19] Örby (P) C:4 (1861-1884) Bild 212, Örby (P) F:2 (1861-1894) Bild 108 [20] Öxnevalla (P) AI:16 (1876-1886) Bild 64 / sid 62 [21] Öxnevalla (P) AIIa:2 (1907-1915) Bild 820 / sid 75, Öxnevalla (P) AIIa:3 (1916-1927) Bild 930 / sid 80, Öxnevalla (P) AI:17 (1887-1896) Bild 78 / sid 74, Öxnevalla (P) AIIa:1 (1897-1906) Bild 840 / sid 77 [22] https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0032493_00450#?c=&m=&s=&cv=449&xywh=138%2C439%2C4043%2C2333
Comments