top of page
Sök

De som lämnade häradet

Man hör ofta att folk inte flyttade värst långt, gifte sig med grannen eller ”De som aldrig sett havet” som Dan Korn fint formulerade titeln till en av sina fantastiska böcker. Men visst förekom det att vissa tog steget längre och flyttade från sin kära bygd och då menar jag inte emigration eller nästa härad. Idag kommer ni få ta del av några människors livsöden, som vågade chansa eller var de tvungna att lämna sin hemort? Jag har använt mig av Arkiv Digital och sökt på vissa födelseorter i Marks härad för att hitta personer som jag nu kommer gestalta för er.

 

Först ut har vi Banvaktaren Johannes Jonasson som levde i Guldsmedshytte, Lindesberg. Han var född 1840-01-21 i Sätila enligt husförhörslängden men stämmer det här verkligen? När folk flyttade runt kunde det förekomma att siffror och orter ändrats längst med vägen.

 

Johannes föddes som jag nämnt den 21 januari 1840 i Undantaget [1]Stockabäckshagen (Stockabäck) under Salgutsered Storegård i Kinna till hemmansdottern Anna Brita Andreasdotter. Hennes far var den fd. hemmansägaren Andreas Andersson den yngre. Vid ett [2]Lagaskifte över Salgutsered Storegård från 1830 var Andreas den äldre och Anders ägarna över hemmanet. Men sen fanns det också den lilla hagen på Furubäcks marker där det än inte låg något hus. Den var noterad i registret som Stockabergshagen och där fick Andreas den yngre tomten närmast vägen och Andreas den äldre tomten ovan.

Fadern Andreas var som jag skrev en före detta hemmansägare. [3]Det som ska ha hänt var att Andreas gått i borgen till ett lån men personerna i frågan kunde inte betala för sig och Andreas fick nu betala tillbaka lånet själv. Han fick då sälja hemmanet han köpt av sin far till sin bror Anders. Efter brodern Anders uppförde den vita [4]förläggargården 1834 flyttades det gamla hemmanshuset till Stockabäck där den än står idag.

En kort notis till brodern Anders Andersson, så kom han att bli en av de [5]större förläggarna i Kinna. Han var även tidigt en delägare i Rydboholms konstväveri. Efter att [6]Johan C. Bäverman drog sig ur 1841 var Sven Eriksson och Anders Andersson ansvariga för företagets skulder. Anders har efter sin död en praktfull familjegrav på Kinna kyrkogård, men åter till Anna Brita!


Anna Brita som var 22 år gammal hade redan året innan inlett ett förhållande med den tolv år äldre Sockenskomakaren Jonas Johansson från Finabo i Fritsla och hon blev gravid tidigt den sommaren. Nu var de tvungna att ta de ett viktigt beslut och oftast var det de enda rättfärdiga beslutet, nämligen giftermålet. När det knappt var en månad till att Johannes skulle födas gick vigseln av i Kinna den 27 december 1839. Och Anna Brita födde i januari deras gemensamma son Johannes.

Kort därpå flyttade Anna Brita till [7]Jonas i Fritsla och hon blev åter gravid. I december 1841 föddes deras dotter Anna. Jonas slutade nu som Sockenskomakare och han uppförde torpet [8]Sjöliden under Berg Övregård i Kinna. Föregångaren till Sjöliden var backstugan Sjöbacken som jag nämnde i inlägget [9]”Var kom familjerna ifrån?”, där jag gick igenom de personer som var med i den första styrelsen i Rydal fabriks fackförening.

På torpet Sjöliden växte familjen de kommande åren med Anna Stina, Anders, Andreas, Elias och Ida Augusta. Dottern Anna Stina somnade dock in knappt ett år gammal men även maken Jonas gick bort två månader innan deras dotter Ida Augusta föddes på torpet. Jonas hade varit ute i skogen för att hämta ved en kall februaridag 1858 då han [10]”vådeligen omkommen genom fall utför berghäll…” och där finns gott om berghällar upp vid Stora Kroksjön. Det kan inte ha varit lätt för Anna Brita som nu själv måste ta hand om alla barnen och en nyfödd på [11]torpet. Tur nog var ändå att de äldsta barnen Johannes och Anna redan var 17 och 18 år gamla och kunde hjälpa till.


Johannes flyttade ut 1859 till Kapten och Riddaren G. A. Nordenadler på [12]Smältryd i Sätila för att arbeta som dräng. Där träffade han hemmans- och soldatdottern Johanna Andersdotter (Mell) från Melltorp Reartsgården i Hyssna. Johannes och Johanna gifte sig i Hyssna den 26 mars 1864 och till dagen före dopparedagen föddes sonen Johan Albert. Men Johan Albert somnade in endast tre månader gammal. Johanna blev åter gravid och till [13]sommaren 1866 föddes dottern Albertina och familjen flyttade strax därpå ner till Torrås där han nu blev [14]torpare.

Den lilla familjen levde inte länge här på torpet innan de åter flyttade vintern 1867 upp till [15]Käringskede där han blev arbetare. Där [16]växte familjen med döttrarna Emma Augusta och Anna Mathilda men Johannes hade flertalet gånger under åren 1869-1872 arbetat utsocknes och snart blev det en längre flytt för familjen. Normalt kan man läsa att folk flyttade in till Göteborgstrakten för arbete men inte för Johannes. Familjen packade ihop sina tillgångar och flyttade vintern 1873 ända upp till [17]Rällsberget i Västra Löa i Ramsberg, Örebro.

I Västra Löa kom Johannes att arbeta som Gruvfogde vilket var en förman som ledde arbetet i gruvor och gruvor fanns det gott om här i trakten. Här intill låg även [18]Rällssmedjan som drevs med vattnet från Norrsjön. Där blev Johanna åter gravid och till sensommaren 1874 föddes sonen Ernst David men han somnade in knappa två år gammal den 29 januari 1876. Mot slutet av året flyttade familjen några kilometer söder ut till [19]Guldsmedshyttan Nr.4, [20]Backatorp där Johannes till en början var arbetare men blev senare Banvaktare på den nya [21]3,7km långa järnvägen mellan Storå och Guldsmedshyttan. Där föddes även deras två sista barn, sonen Ernst David och dottern Alma Cecilia.

Men i mitten 1880-talet drabbades familjen av flera tragedier. Tidigt maj 1885 gick deras trettonåriga dotter [22]Anna Mathilda bort i Nervfeber och i november samma år förlorade Johannes sin kära hustru [23]Johanna, 52 år gammal. Bara några dagar efter hustruns bortgång flyttade deras äldste dotter Albertina hem efter hon varit ute på arbete i ett år i Hed socken. Men sorgen var inte över än, för den 1 september 1888 gick deras ende son Ernst David bort, elva år gammal i [24]lunginflammation. Nu levde Johannes ensam med deras tre döttrar på [25]Backatorpet.

[26]Åren gick och den yngste dottern Alma Cecilia flyttade först till Örebro, sen till St Klara i Stockholm och slutligen emigrerade hon i maj 1900 till Johpeming? i Nord Amerika. Äldsta dottern Albertina gifte sig 1893 med Bergsmannen Karl Gustav Jonasson i [27]Hafsta och flyttade dit. Året därpå gifte sig den siste dottern Emma Augusta sig med arbetaren Gustav Hjalmar Andersson i [28]Åboda och flyttade ut hon med. Kvar blev Johannes i [29]Backatorp men i början av 1900-talet fick han [30]magcancer och lades in på Örebro lasarett där han gick bort 65 år gammal den 10 oktober 1905.

 

Nu har ni tagit del av en Sockenskomakares son från Kinna och hemmansdotter från Hyssna. De förändrade sina liv från bondesamhället i Sätila för att skapa sig ett nytt liv uppe i Örebros gruvsamhällen. Kontrasten kan inte bli mycket större, från gröna ängar och böljande landskap till gråsten, mörka gruvor och bergigt landskap.

 

Idag gör vi nästan en sån här flytt med ett klick på telefonen. Skulle du vågat ta denna chansen om du levde i Marks härad under 1800-talets mitt?

 

Men som i vanlig ordning är jag lite nyfiken på [31]Sjöliden vid Stora Kroksjön. Redan året efter Johannes flyttade upp till Rällsberget 1873, flyttade hans bror Anders upp till Stockholm. Två år senare följde även hans andra bror Andreas upp till Stockholm. 1879 blev Sjöliden klassad som backstuga och änkan Anna Britta levde kvar här med dottern Ida Augusta medan Elias blev skriven som Inhyses. [32]Änkan Anna Brita gick bort i september 1886 och dottern Ida August flyttade ut samma år ner till Kinna Backas arbetsbostäder. Elias gifte sig 1888 med Anna Katharina Andreasdotter och flyttade till [33]Aratorp Krusagården.

 

Sockenskomakaren/Torpare Jonas Johansson f.1805-07-10 d.1858-02-02

Hustru Anna Britta Andreasdotter f.1817-03-09 d.1886-09-16

Son Johannes f.1840-01-21 – till Sätila 1859

Dotter Anna f.1841-12-06

Dotter Anna Stina f.1845-04-21 d.1846-01-19

Son Anders f.1847-08-02

Son Andreas f.1850-01-19

Son Elias fl.1854-03-07

Dotter Ida Augusta f.1858-04-04

 

Arbetare/Gruvfogde/Banvaktare Johannes Jonasson f.1840-01-21 d.1905-10-10

Hustru Johanna Andersdotter f.1833-06-23 i Hyssna d.1885-11-05

Dotter Albertina f.1866-08-09

Dotter Emma Augusta f.1868-07-07

Dotter Anna Mathilda f.1871-10-10

Son Ernst David f.1874-08-31 d.1876-01-29

Son Ernst David f.1876-11-21

Dotter Alma Cecilia f.1879-03-20

 

Nästa resa ni kommer få följa med på är änkefrun Nicolina Emilia Almqvist som levde på Gillbo i Sollentuna. Hon föddes hösten 1833 till Prosten Nils Erasmus Bernström och Maria Bagge på Kungsäters Prästgård. Nils Erasmus var född i Ängelholm 1777 och var till en början [34]Pastor Adjutant i Varberg innan han flyttade upp till Uddevalla. Där träffade han Jungfrun Maria Bagge och de gifte sig den [35]9 augusti 1812 i Uddevalla. Maria var dotter till [36]Handlanden Samuel Olofsson [37]Bagge och Johanna Catharina Bagge från Uddevalla.

I [38]december samma år föddes deras son Sven Olof men han somnade in knappt ett år gammal. Efter några år föddes [39]döttrarna Johanna Maria, Christina Elisabeth och Nils Erasmus blev Komministerande Pastor. Den 15 oktober 1817 flyttade den lilla familjen ner till [40]Lindberg i Varberg där han blev Kyrkoherde. På prästgården föddes sonen Nils Evald 1818 och dottern [41]Chatarina Sophia 1823. Nu flyttade familjen åter och nästa församling blev Kungsäter socken. Där föddes de resterande barnen [42]Augusta Mathilda 1825, Svante Vilhelm 1826, Carl Gustaf 1829, Mauritz Fredrik 1831.

Nicolina Emilia blev yngst i den stor barnaskara av totalt nio barn där hennes äldste syster var hela 19 år äldre. Men hon fick inte en lika ståndsmässig uppväxt som sina andra syskon. När modern Maria endast hade fyra månader kvar till att föda Nicolina Emilia gick både sonen Mauritz Fredrik och maken Nils Erasmus bort i ”Slag”, dagarna efter varandra sommaren 1833. I [43]dödsboken står det att de avled i ”Slag” men det skulle även kunna vara något annat som smittade varandra.

Fyra månader gick och änkan Maria skulle nu föda men det var inte bara en dotter, utan två döttrar. Nicolina Emilia fick en syster Marika Fredrika men hon blev inte äldre än två dagar gammal när hon också somnade in i ”Slag”. Samma år flyttade den äldste dottern Jean Marie ner till Varberg där hennes bror [44]Nils Evald sedan han var 8 år gammal gått i skola. Han blev senare Bokhållare och levde resten av sitt liv i Göteborg. Hennes ena syster Catharina Sophia gifte sig med Fängelsedirektören Carl Oscar Mollberg och levde ett tag på [45]Nya Älvsborgs slott.

Änkan Maria fick något år senare flytta ut från Prästgården och med sina fem resterande barn flyttade hon in på [46]Faggareds soldattorp [47]Getakulla. Där levde de temporärt innan hon flyttade in på [48]Stugan under Stommen i Gunnarsjö.

När Nicolina Emilia var runt 16 år gammal flyttade hon upp till Forshälla och senare var hon Mamsell i [49]Uddevalla. Sommaren 1850 [50]flyttade hon ner till Göteborg och där kom hon att träffa sin blivande make. Den [51]25 november 1855 gifte hon sig med den tretton år äldre Sjökaptenen August Almqvist och året därpå flyttade de upp till [52]Mariestad. Men förhållandet mellan Sjökaptenen Almqvist och Nicolina Emilia var nog inte det mest sunda och i [53]december 1858 rymde hon från honom och blev skriven på obestämd ort.

Vart tog Nicolina Emilia i vägen då? Jo, till sin säkra plats i Gunnarsjös skogar. Hon flyttade nämligen in till sin syster Christina Elisabeth i en [54]backstuga [55](Märtahage/Martahagen) under Gunnarsjö Kullen där systern var gift med Gabriel Larsson. Några år går och Nicolina Emilia blev gravid vintern 1862 och till sommaren födde hon hennes oäkta dotter [56]Anna Maria. Nicolina Emilia blev senare lärarinna i småskolan i Bäck där hon levde i flera år men hon blev senare skriven på [57]församlingens obefintliga enda in på [58]1900-talet.

Nicolina Emilia dyker upp i december 1900 i [59]Björkäng, Tvååker och nu hade även hennes oäkta dotter fått en dotter utanför äktenskapet, Anna Nicolina Kristersson. Den 4 januari 1902 flyttade den lilla familjen in till [60]Varberg. Där levde de fram till sommaren [61]1910 då de tre flickorna flyttade upp till [62]Västermalm Nr.19, Eriksdal i Skara. Dottern Anna Maria arbetade som sömmerska och hennes dotter Anna Nicolina var Seminarieelev som senare examinerade som [63]Folkskolelärarinna.

Sensommaren 1915 flyttade de åter och nu hela vägen upp till Västerby i Hedermora, Kopparberg. Där fick Anna Nicolina arbete på [64]folkskolan men även Anna Maria arbetade som lärare. Troligen hjälpte även mormodern Nicolina Emilia till på ett hörn som före detta småskolelärarinna hon var. Efter sex år i [65]Västerby insjuknade Anna Maria som gick bort i maj 1921, 57 år gammal i troligt [66]”Hjärtfel”. I november samma år gifte sig Anna Nicolina sig med Ingenjören Gustaf Emil Johansson Perers och de flyttade ner till [67]Matteus församling i Stockholm. Efter två år i Matteus flyttade de vidare till [68]Gillbo i Sollentuna men landsbygden lockade mer. Sommaren 1924 flyttade de upp till Sunne i Värmland men redan året därpå landade de i [69]Köping i Västmanland.

Nicolina Emilia, född i Prästgården i Kungsäter utan far och uppväxt i småstugorna i skogarna mellan Kungsäter och Gunnarsjö, innan hennes resa igenom landet började. Hon somnade in den 23 juli 1925 hela 91 år gammal hos barnbarnet i Sunne.

 

Prosten Nils Erasmus Bernström f.1777-10-05 (1778-01-19) d.1833-06-09

Hustru Maria Bernström Bagge f.1794-03-10

Son Sven Olof 1812-10-12 d.1813-09-04

Dotter Johanna (Jean) Marie f.1814-06-12

Dotter Christina Elisabeth f.1816-03-25 (1820-06-05)

Son Nils Evald f.1818-03-12

Dotter Sophia Chatarina (Cahtrin Sophie) f.1823-03-12

Dotter Mathilda Augusta f.1825-05-16

Son Svante Willhelm f.1826-10-27

Son Carl Gustaf f.1829-02-12

Son Mauritz Fredric f.1831-06-22 d.1833-06-08

Dotter Nicolina Emilia f.1833-10-02

Dotter Marika Fredrika f.1833-10-02 d.1833-10-04

 

Fd småskolelärarinna Nicolina Emilia f.1833-10-02 d.1925-07-23

Oä dotter Anna Maria f.1863-07-17 d.1921-05-12

Anna Marias oä dotter Anna Nicolina f.1892-10-18

 

Den sista personen som jag kommer skildra idag är den kringresande Skomakargesällen Adolf Fredrik Andersson född på [70]Almered Kronogård i Sätila. Hans föräldrar var hemmansägaren Anders Andersson, Anna Beata Gudhjem och han hade en äldre bror Gustaf Daniel samt mormodern Christina Magdalena Gudhjem som levde hemma hos dem. När Adolf Fredrik var fyra år gammal föddes hans lillasyster Christina Sophia på hemmanet. Men nu fick familjen flytta från [71]Almered då en ny ägare kom över hemmanet. Flytten gick ner till fadern Anders föräldrahem i [72]Torrås Östergård där hans bror Hans tagit över hemmanet.

Tiden gick i Torrås och när modern Anna Beata var 42 år gammal blev hon åter gravid. Hon födde sommaren 1846 sonen Johan August men det kommande året blev tufft på [73]Torrås. Den nyfödde sonen somnade in redan fem månader gammal i ”Mässlingen” och tio månader senare även modern Anna Beata, 43 år gammal i ”Nervfeber”. Detta år flyttade även sonen Gustaf Daniel in till Göteborg och året därpå följde fadern Anders med de två andra barnen Adolf Fredrik och Christina Sophia med in till den växande [74]staden.

Dottern gifte sig med Vagnsmörjaren [75]Johan Adolf Bohlin våren 1869 och flyttade ut.  Men Adolf Fredrik hade sedan en tid tillbaka redan flyttat från sin far och syster. När han var runt 18 år gammal, flyttade han från Göteborg och öster ut till nästa växande industristad, nämligen [76]Borås. Där var han skomakarlärling och senare Gesäll men en annan stad lockade mer och 1856 flyttade han till Jönköping där han arbetade under [77]Skomakarmästaren Gustaf Åsander. Redan året därpå bytte han Mäster till [78]Isak Adolf Fägerholm och 1859 flyttade han ett år till [79]Alingsås innan han återvände till [80]Jönköping 1860. Man kan undra varför det var en sådan ruljangs inom skomakaryrket?

1861 flyttade han åter och nu upp till [81]Linköping.[82]1865 återvände han ner till [83]Jönköping och vintern 1868 flyttade han upp till [84]Fridhem i Drothem, Östergötland. Till sommaren 1869 flyttade han till [85]Reva i Törnevalla mellan Linköping och Norsholm. Blir det inget slut på hans resande snart kan man undra?

Adolf Fredrik var nu i sina 40 år och han arbetade kvar i Törnevalla i fem år innan han flyttade till [86][87]Fylla i S:t Per, Östergötland. Hösten 1877 flyttade han till [88]Stubbetorp i Fivelstad där han arbetade på lite [89]olika platser innan han skrevs [90]”På Socknen”.

Vintern 1881 flyttade han ner till Vätterns pärla [91]Gränna men redan innan årsskiftet flyttade han tillbaka till Göteborg. Det är svårt att hänga med i svängarna för 1883 står det att han flyttade från Gränna till [92]Lundby Storgård i Mjölby och tillbaka till Göteborg. Men han hade inlämnat utflyttningsbeviset i [93]Ekeborg 1884.  

När han nu var runt 50 år gammal började nog allt flyttande slita på honom men än är det inte över. 1887 flyttade han till [94]Gårdsstugan under Råssås i Adelöv socken. Där arbetade han som dräng under Skomakaren Nils August Andersson. Efter två år mellanlanda han i backstugan [95]Bråtabro under Ulfsbo för att efter en månad flytta till en annan backstuga, [96]Nykullen under Björstorp Norregård.

Nu verkar Adolf Fredrik dock fara någon annanstans för vintern 1895 blev han skriven på [97]”Förteckning över Obefintliga” och där blev han skriven ändå fram till 1919. Nu var han hela 84 år gammal och han blev skriven på [98]ålderdomshemmet i Rinna socken som låg mellan Väderstad och Ekeby, norr om Boxholm. Men redan den 15 februari året därpå blev han skriven på socknen. Dock stämmer inte detta för enligt dödsboken avled han på ålderdomshemmet det här datumet i [99]”Ålderdomssvaghet” och ogift.

 

Alltså hur ska man kunna summera den här Fredrik Adolf Andersson från Almered i Sätila? Hur kommer det sig att han flyttade så mycket? Var det brist på arbeten, dåliga arbetsförhållanden eller försökte han fly sitt förflutna?

 

Söker man i [100]Polisunderrättelserna på Arkiv Digital kan man hitta Adolf Fredrik Andersson år 1883. Det var den här perioden han arbetade som skomakargesäll i Gränna och i underrättelsen kan man läsa följande under delen ”Häktade personer och Aflysningar”;

 

”9:o. Skomakaregesällen Adolf Fredrik Andersson, f. 24/9 34 i Sätila s:n, Elfsborgs län, o. senast skattskrifven i Grenna, har d. 15/9 i Skeninge blifvit häktad för fylleri o. obehörigt kringstr. Samt d. 18/9 insänd till länsfängelset i Linköping för böters aftjenande o. K. B. vidare förordnande, enl. medd. Af Stadst. Levander i Skeninge.”

 

Den här händelsen delades även i tidningen [101]Skeninge Allehanda den 18 september 1883.

 

”För fylleri, hemfridsbrott och oljud war en skomakaregesäll Adolf Fredrik Andersson arresterad och stod nu inför domstolen att swara för dessa synder. För hemfridsbrottet kunde han ej fällas i brist af bewisning; men deremot dömdes han att för fylleri och oljud böta sammanlagdt 15 kronor. Som det blef upplyst, att han ej sedan 1882 warit mantalsskrifwen på något ställe, så afgjorde rätten att han skulle införpassas till Linköping, för k. bef. Widare förordnande.”

 

Försöker jag hitt något tidigare har vi året 1850. Då hade han levt i Göteborg något år och skulle snart flytta till Borås.

 

I [102]fängelserullorna 1850 över Göteborgs och Bohusläns kronohäkte kan man hitta en 15 år gammal Adolf Fredrik Andersson, 5 fot och 3 tum lång, ljust hår och blå ögon, född i Marks härad. Det här matchar rätt så precis på åldern av vår Adolf Fredrik. Vi har nu en längd och han var inte längre än runt 160cm lång men även hur hans anlag var, blont hår och blå ögon.

 

”1850 den 17 juni dömd i Poliskammaren för fylleri och gatabuller, böta 5 rapp eller straffas med sex dagars fängelse vid watten och bröd, undergår bestraffningen från den 29 augusti.Qvar i Häktet”

 

I augusti samma år kan man läsa i tidningen [103]Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning om en Skomakare-lärling Adolf Fredrik Andersson. Om det är vår gosse framkommer inte i artikeln men så här lyder den;

 

”Då Skomakare-lärlingen Adolf Fredrik Andersson, som hafver varit i kondition hos undertecknad, nu är derifrån skild, anhåller jag, att icke någon lemnar honom penningar eller arbete på min räkning, för hvilket jag icke ansvarar. Göteborg den 26 augusti 1850.S. Kamminski.”

 

I [104]Östgöten den 24 september 1890 kunde man läsa om Adolf Fredriks lösdriveri och oordentligt levnadsätt i Adelöf och det var ju där han i så många år var skriven på ”Obefintligas” uppslag.

 

Redan vid 15 års ålder hade Adolf Fredrik haft problem med alkohol men mycket kan ha kommit hemifrån också. Hans far fick flytta från sitt hemman och flytta in hos brodern. Kanske även han hade problem med spriten och sen gick ju modern Anna Beata bort när han endast var 13 år gammal. Kanske var det här hans ankare i livet men hon rövades bort. Det är sorligt att folk då som nu behöver leva med detta i sin närvaro. Och det verkar efter vad jag hittat att han for omkring för att han hade en dålig ovana till spriten och då säkerligen ett dåligt rykte.

 

Adolf Fredrik hade ju också en ett år äldre bror, Gustav Daniel. Slutade det lika illa för honom må tro? Som sin bror blev han en hantverkares man men inte en skomakare utan [105]skräddare. [106]Den 26 december 1858 gifte han sig med Britta Kristina Eriksson och de [107]flyttade ihop. De kom att få flera barn mellan 1859 och 1876 men det blev inga glädjande år för Gustaf Daniel den här tiden. Sommaren 1859 föddes dottern Gustava Davida, ett år senare Theresia Christina och 1862 sonen Gustaf Rudolph. Det här var de första barnen som fick växa upp och flytta ut. Vintern 1863 föddes sonen Carl Daniel, sommaren 1866 dottern Mathilda Sofia. Hon somnade dock in knappt 1,5 år gammal. Våren 1869 föddes sonen Ernst Otto men han blev endast 2 månader gammal när han somnade in. Ett år passerade och sonen Carl Daniel gick bort sommaren 1870, snart 7 år blivna.

Hustrun Britta Kristina blev åter gravid och till sommaren 1870 föddes sonen Robert Vilhelm och fem år senare John Reinhold. Men om det inte vore nog att nästan halva barnaskaran somnade in i unga åldrar. Gick även Gustaf Daniels kära hustru bort sommaren 1878. I maj 1883 flyttade Gustaf Daniel till [108]Haga och med sig tog han de två yngsta barnen medan de andra tre fick flytta ut till andra platser.

[109]Sönerna växte upp och blev tobaksarbetare och månadskarl. Den yngste John Reinhold tog sig senare efternamnet Sandberg. Fadern Gustaf Daniel gick bort den 8 november 1897 endast 64 år gammal.

 

Man kan inte riktigt jämföra hur bröderna Anderssons liv var. Adolf Fredrik rådde sig starkt till spriten och det speglar sig i hans eviga flyttar. Medan brodern Gustaf Daniel fick vara med om så mycket större sorg, att se tre av sina barn dö i tidiga åldrar men sedan även hustrun. Det är sorgligt i båda fallen men på helt olika sidor av spektrumet.

 

Anders Andersson f.1806-07-30

Hustru Anna Beata Gudhjem f.1804-03-05 d.1847-11-07

Son Gustaf David f.1833-04-12

Son Adolf Fredrik f.1834-09-29 (1834-09-24) d.1920-02-15

Dotter Christina Sophia f.1838-11-28

Son Johan August f. 1846-08-09 d.1847-01-12

Mormor Christina Magdalena Gudhjem f.1774-07-13

 

Skräddaren Gustaf David f.1833-04-12 d.1897-11-08

Hustru Britta Christina Eriksson f.1829-11-24 d.1878-06-08

Dotter Gustava Davida f.1859-08-11

Dotter Theresia Charlotta f.1860-09-24

Son Gustaf Rudolph f.1862-05-07

Son Carl Daniel f.1863-12-08 d.1870-07-17

Dotter Mathilda Sofia f.1866-07-07 d.1867-12-04

Son Ernst Otto f.1869-04-26 d.1869-06-23

Son Robert Wilhelm f.1870-08-23

Son John Reinhold f.1875-10-30

 

Jag har velat skriva ett sådant här inlägg i så många år men det kommer alltid något i mellan. Hoppas du tyckte de personer jag hittade var intressanta att följa? Det finns så många flera personer i Marks härad som gjort denna resa att det var riktigt svårt att välja. Ni fick ta del av väldigt olika öden och med detta får jag (Nicklas) och Charlotta önska er en mycket trevlig sommar så kommer det nya inlägg efter sommaren! 


[1] Kinna (P) AI:6 (1832-1841) Bild 26 / sid 41 (AID: v7118.b26.s41, NAD: SE/GLA/13280)

[6] https://tidningar.kb.se, AFTONBLADET 1845-04-19

[7] Fritsla (P) AI:9 (1835-1841) Bild 48 / sid 85 (AID: v7409.b48.s85, NAD: SE/GLA/13129)

[8] Kinna (P) AI:7 (1841-1851) Bild 42 / sid 69 (AID: v7119.b42.s69, NAD: SE/GLA/13280)

[10] Kinna (P) F:1 (1825-1860) Bild 20 (AID: v7141.b20, NAD: SE/GLA/13280)

[11] Kinna (P) AI:8 (1851-1861) Bild 49 / sid 87 (AID: v7120.b49.s87, NAD: SE/GLA/13280)

[12] Sätila (P) AI:13 (1856-1861) Bild 136 / sid 257 (AID: v6991.b136.s257, NAD: SE/GLA/13526)

[13] Sätila (P) AI:14 (1862-1866) Bild 166 / sid 163 (AID: v6992.b166.s163, NAD: SE/GLA/13526)

[14] Sätila (P) AI:14 (1862-1866) Bild 143 / sid 140 (AID: v6992.b143.s140, NAD: SE/GLA/13526)

[15] Sätila (P) AI:15 (1867-1873) Bild 125 / sid 122 (AID: v6993.b125.s122, NAD: SE/GLA/13526)

[16] Sätila (P) AI:15 (1867-1873) Bild 125 / sid 122 (AID: v6993.b125.s122, NAD: SE/GLA/13526)

[17] Ramsberg (T) AI:20ba (1872-1879) Bild 184 / sid 580 (AID: v52205.b184.s580, NAD: SE/ULA/11259)

[19] Lindesberg (T) AIa:53 (1872-1881) Bild 149 / sid 146 (AID: v51843a.b149.s146, NAD: SE/ULA/10851)

[22] Lindesberg (T) FIa:11 (1881-1892) Bild 66 / sid 62 (AID: v53540.b66.s62, NAD: SE/ULA/10851)

[23] Lindesberg (T) FIa:11 (1881-1892) Bild 72 / sid 68 (AID: v53540.b72.s68, NAD: SE/ULA/10851)

[24] Lindesberg (T) FIa:11 (1881-1892) Bild 110 / sid 106 (AID: v53540.b110.s106, NAD: SE/ULA/10851)

[26] Guldsmedshyttan (T) AI:1 (1896-1901) Bild 176 / sid 170 (AID: v51254.b176.s170, NAD: SE/ULA/12301)

[27] Guldsmedshyttan (T) AIIa:1 (1901-1910) Bild 3530 / sid 343 (AID: v145869.b3530.s343, NAD: SE/ULA/12301)

[28] Guldsmedshyttan (T) AI:1 (1896-1901) Bild 123 / sid 117 (AID: v51254.b123.s117, NAD: SE/ULA/12301)

[29] Guldsmedshyttan (T) AIIa:1 (1901-1910) Bild 1310 / sid 121 (AID: v145869.b1310.s121, NAD: SE/ULA/12301)

[30] Guldsmedshyttan (T) F:1 (1896-1914) Bild 550 / sid 49 (AID: v145892.b550.s49, NAD: SE/ULA/12301)

[31] Kinna (P) AI:10 (1872-1881) Bild 28 / sid 22 (AID: v7122.b28.s22, NAD: SE/GLA/13280)

[32] Kinna (P) AI:11 (1882-1894) Bild 36 / sid 28 (AID: v7123.b36.s28, NAD: SE/GLA/13280)

[33] Fritsla (P) AI:14 (1887-1899) Bild 30 / sid 19 (AID: v7414.b30.s19, NAD: SE/GLA/13129)

[34] Varbergs stadsförsamling (N) AI:4 (1814-1817) Bild 204 / sid 218 (AID: v93753.b204.s218, NAD: SE/LLA/13443)

[35] Uddevalla (O) C:7 (1812-1860) Bild 319 / sid 601 (AID: v2245.b319.s601, NAD: SE/GLA/13595)

[36] Uddevalla (O) C:5 (1775-1795) Bild 274 / sid 280 (AID: v2242.b274.s280, NAD: SE/GLA/13595)

[38] Uddevalla (O) AI:1 (1812-1814) Bild 5 / sid 1 (AID: v2184.b5.s1, NAD: SE/GLA/13595)

[39] Uddevalla (O) AI:2 (1813-1816) Bild 41 / sid 73 (AID: v2185.b41.s73, NAD: SE/GLA/13595)

[40] Lindberg (N) AI:2 (1820-1827) Bild 9 / sid 11 (AID: v92912.b9.s11, NAD: SE/LLA/13247)

[41][41] Lindberg (N) CI:3 (1823-1864) Bild 60 / sid 7 (AID: v92925a.b60.s7, NAD: SE/LLA/13247)

[42] Kungsäter (N, P) CI:2 (1798-1838) Bild 107 / sid 207 (AID: v92808.b107.s207, NAD: SE/LLA/13218)

[43] Kungsäter (N, P) CI:2 (1798-1838) Bild 1600 / sid 311 (AID: v92808a.b1600.s311, NAD: SE/LLA/13218)

[44] Varbergs stadsförsamling (N) AI:9 (1826-1831) Bild 48 / sid 81 (AID: v93758.b48.s81, NAD: SE/LLA/13443)

[45] Nya Älvsborg (O) AI:1 (1850-1871) Bild 6 / sid 5 (AID: v33987.b6.s5, NAD: SE/GLA/13408)

[46] Kungsäter (N, P) AI:4 (1830-1850) Bild 86 / sid 3 (AID: v92796.b86.s3, NAD: SE/LLA/13218)

[48] Gunnarsjö (N, P) AI:4 (1831-1850) Bild 125 / sid 37 (AID: v92355.b125.s37, NAD: SE/LLA/13124)

[49] Uddevalla (O) AI:11 (1850-1859) Bild 99 / sid 189 (AID: v2194.b99.s189, NAD: SE/GLA/13595)

[50] Uddevalla (O) B:5 (1841-1860) Bild 38 (AID: v2226.b38, NAD: SE/GLA/13595)

[51] Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) E:7 (1855-1860) Bild 24 (AID: v33882.b24, NAD: SE/GLA/13180)

[52] Mariestad (R) AI:22 (1855-1860) Bild 116 / sid 105 (AID: v15448.b116.s105, NAD: SE/GLA/13361)

[53] Mariestad (R) AI:22 (1855-1860) Bild 80 / sid 69 (AID: v15448.b80.s69, NAD: SE/GLA/13361)

[54] Gunnarsjö (N, P) AI:6 (1858-1862) Bild 20 / sid 15 (AID: v92357.b20.s15, NAD: SE/LLA/13124)

[55] Gunnarsjö (N, P) AI:7 (1861-1870) Bild 660 / sid 60 (AID: v92358a.b660.s60, NAD: SE/LLA/13124)

[56] Gunnarsjö (N, P) CI:4 (1861-1890) Bild 130 / sid 9 (AID: v92365a.b130.s9, NAD: SE/LLA/13124)

[57] Gunnarsjö (N, P) AI:9 (1878-1889) Bild 101 / sid 132 (AID: v92360.b101.s132, NAD: SE/LLA/13124)

[58] Gunnarsjö (N, P) AIIa:2 (1909-1920) Bild 1810 / sid 169 (AID: v230365.b1810.s169, NAD: SE/LLA/13124)

[59] Tvååker (N) AIIa:1 (1895-1916) Bild 180 / sid 6 (AID: v604951.b180.s6, NAD: SE/LLA/13424)

[60] Varbergs stadsförsamling (N) AIIa:2 (1896-1904) Bild 2230 / sid 463 (AID: v231197.b2230.s463, NAD: SE/LLA/13443)

[61] Varbergs stadsförsamling (N) AIIa:6 (1904-1931) Bild 1270 / sid 118 (AID: v231201.b1270.s118, NAD: SE/LLA/13443)

[62] Skara stadsförsamling (R) AIIa:8 (1909-1920) Bild 1500 / sid 1342 (AID: v243829.b1500.s1342, NAD: SE/GLA/13472)

[63] Skara stadsförsamling (R) AIIa:10 (1909-1920) Bild 580 / sid 1847 (AID: v243831.b580.s1847, NAD: SE/GLA/13472)

[64] Hedemora (W) AIIc:2d (1908-1918) Bild 2970 / sid 1192 (AID: v276386.b2970.s1192, NAD: SE/ULA/10388)

[65] Hedemora (W) AIIc:3d (1918-1928) Bild 3110 / sid 1298 (AID: v276391.b3110.s1298, NAD: SE/ULA/10388)

[66] Hedemora (W) FIII:3 (1910-1924) Bild 1200 / sid 114 (AID: v130475.b1200.s114, NAD: SE/ULA/10388)

[67] Överståthållarämbetet, Skatteverket. Rotemännens arkiv. Rote 30 Birkaroten (AB) DIa:68 (1911-1926) Bild 180 / sid 9a (AID: v941435.b180.s9a)

[68] Sollentuna (AB) AIIa:14 (1921-1930) Bild 880 / sid 1834 (AID: v273127.b880.s1834, NAD: SE/SSA/1563) 

[70] Sätila (P) AI:8 (1829-1835) Bild 9 / sid 3 (AID: v6986.b9.s3, NAD: SE/GLA/13526)

[71] Sätila (P) AI:9 (1836-1840) Bild 10 / sid 3 (AID: v6987.b10.s3, NAD: SE/GLA/13526)

[72] Sätila (P) AI:9 (1836-1840) Bild 61 / sid 105 (AID: v6987.b61.s105, NAD: SE/GLA/13526)

[73] Sätila (P) AI:11 (1845-1849) Bild 101 / sid 191 (AID: v6989.b101.s191, NAD: SE/GLA/13526)

[74] Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) AIa:5 (1847-1883) Bild 9 / sid 9 (AID: v35181.b9.s9, NAD: SE/GLA/13180)

[75] Göteborgs Haga (O) AI:5 (1883-1887) Bild 98 / sid 1687 (AID: v34582.b98.s1687, NAD: SE/GLA/13184)

[76] Borås (P) AI:18 (1850-1860) Bild 225 / sid 437 (AID: v16154.b225.s437, NAD: SE/GLA/13048)

[77] Jönköpings Sofia (F) AI:14 (1856-1861) Bild 2380 / sid 204 (AID: v23035a.b2380.s204, NAD: SE/VALA/00171)

[78] Jönköpings Kristina (F) AI:38 (1856-1861) Bild 406 / sid 373 (AID: v23346.b406.s373, NAD: SE/VALA/00170)

[79] Alingsås stadsförsamling (P) AI:13 (1856-1860) Bild 99 / sid 92 (AID: v43014.b99.s92, NAD: SE/GLA/13006)

[80] Jönköpings Kristina (F) AI:38 (1856-1861) Bild 400 / sid 367 (AID: v23346.b400.s367, NAD: SE/VALA/00170)

[81] Linköpings domkyrkoförsamling (E) AI:55 (1861-1865) Bild 281 (AID: v25626.b281, NAD: SE/VALA/00222)

[82] Jönköpings Kristina (F) AI:42 (1861-1867) Bild 65 / sid 60 (AID: v23350.b65.s60, NAD: SE/VALA/00170)

[83] Jönköpings Kristina (F) AI:45 (1866-1871) Bild 65 / sid 57 (AID: v23353.b65.s57, NAD: SE/VALA/00170)

[84] Drothem (E) AI:17 (1865-1870) Bild 123 / sid 111 (AID: v25192.b123.s111, NAD: SE/VALA/00062)

[85] Törnevalla (E) AI:16 (1866-1870) Bild 146 / sid 277 (AID: v29594.b146.s277, NAD: SE/VALA/00395)

[86] S:t Per (E) AI:12 (1871-1875) Bild 93 / sid 81 (AID: v29257.b93.s81, NAD: SE/VALA/00323)

[87] S:t Per (E) AI:13 (1876-1880) Bild 83 / sid 70 (AID: v29258.b83.s70, NAD: SE/VALA/00323)

[88] Fivelstad (E) AI:12 (1875-1879) Bild 120 / sid 114 (AID: v25427.b120.s114, NAD: SE/VALA/00078)

[89] Fivelstad (E) AI:12 (1875-1879) Bild 193 / sid 187 (AID: v25427.b193.s187, NAD: SE/VALA/00078)

[90] Fivelstad (E) AI:13 (1880-1885) Bild 212 / sid 199 (AID: v25428.b212.s199, NAD: SE/VALA/00078)

[91] Gränna (F) AI:43 (1881-1885) Bild 152 / sid 573 (AID: v23604.b152.s573, NAD: SE/VALA/00106)

[92] Mjölby (E) AI:27 (1880-1884) Bild 193 / sid 429 (AID: v27473.b193.s429, NAD: SE/VALA/00249)

[93] Ekeby (E) AI:20 (1884-1893) Bild 199 / sid 183 (AID: v25394.b199.s183, NAD: SE/VALA/00072)

[94] Adelöv (F) AI:19 (1886-1890) Bild 286 / sid 259 (AID: v18751.b286.s259, NAD: SE/VALA/00001)

[95] Adelöv (F) AI:19 (1886-1890) Bild 390 / sid 363 (AID: v18751.b390.s363, NAD: SE/VALA/00001)

[96] Adelöv (F) AI:19 (1886-1890) Bild 64 / sid 37 (AID: v18751.b64.s37, NAD: SE/VALA/00001)

[97] Adelöv (F) AI:20 (1890-1895) Bild 445 / sid 453 (AID: v18752.b445.s453, NAD: SE/VALA/00001)

[98] Rinna (E) AIIa:2 (1913-1929) Bild 252 / sid 241 (AID: v178350.b252.s241, NAD: SE/VALA/00305)

[99] Rinna (E) EI:3 (1895-1932) Bild 128 / sid 64 (AID: v178355.b128.s64, NAD: SE/VALA/00305)

[100] Polisunderrättelser 1883 (1883) Bild 2430 (AID: v948285a.b2430)

[102] Justitiekanslern -1974, Huvudarkivet EIIIcc:1224 (1850) Bild 3810 (AID: v568824.b3810, NAD: SE/RA/1340101)

[105] Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) AIa:7 (1847-1883) Bild 10 / sid 14 (AID: v35183.b10.s14, NAD: SE/GLA/13180)

[106] Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) E:7 (1855-1860) Bild 101 (AID: v33882.b101, NAD: SE/GLA/13180)

[107] Göteborgs Domkyrkoförsamling (O) AIa:5 (1847-1883) Bild 42 / sid 75 (AID: v35181.b42.s75, NAD: SE/GLA/13180)

[108] Göteborgs Haga (O) AI:4 (1883-1887) Bild 374 / sid 1564 (AID: v34581.b374.s1564, NAD: SE/GLA/13184)

[109] Göteborgs Haga (O) AI:13 (1887-1899) Bild 176 / sid 2972 (AID: v34590.b176.s2972, NAD: SE/GLA/13184)

Kommentarer

bottom of page