top of page

Rydahls Manufaktur-Aktiebolag del 4

Uppdaterat: 1 okt. 2023

1870 – Bränder och förgiftningar


Den här söndagen fortsätter vi serien om Rydal och tar oss en blick in i 1870-talet. Jag kommer dela upp årtiondet i två delar för när hela inlägget blev klart landade jag på 21 minuters läsning och det tycker jag var lite mastigt. Den första delen som ni nu kommer att läsa handlar om fabrikens förödande händelser under de första sju åren. Två bränder inom en fem års period som totalförstörde fabriken och den sista katastrofen skapa ett större avtryck i Viskan de kommande åren än fabrikens bränder. Det var när ett dåligt beslut togs om att tömma gasverkens restavfall ner i Viskan och dödade det mesta ner till havet i många år framöver.


Rydals spinneri från 1870-talet. Troligen innan den andra branden 1877 och flytten av tornet. Källa: Wikipedia
Rydals spinneri från 1870-talet. Troligen innan den andra branden 1877 och flytten av tornet. Källa: Wikipedia

Järnvägen började sakta närma sig våra bygder och ett möte hölls i Skene med Greve Erik Sparre där man diskuterade dess färdväg. Mötet avslutades med heta diskussioner om banan skulle gå över Fritsla eller Rydal och att tre personer, Häradshövdingen Hessle, Posf. Sandberg på Landhof och Kronof. De Maré skulle samla in förslag och utlåtande.


[1]”…Grefe Sparre afreste åter efter kort uppehåll till Skene, der ett möte blifwit utlyst att hållas med aktietecknare i jernwägen Warberg-Borås, men hwilket war fåtaligt besökt… En ganska liflig diskussion uppstod om banans riktning från Kinna till Borås, antingen rätt öfwer Fritsla till Borås eller öfwer Rydahl etc. fram till staden. Härom fattades likwäl icke något bestämdt beslut utan uppdrogs åt tre personer – herrar häradsh. Hessle, posf. Sandberg på Landhof och Kronof. De Maré – hwilka ega rättighet att med sig förena flera, att deröfwer inkomma med förslag och utlåtande. – I sammanhang härmed så wi meddela att stadsfullmäktige i Warberg i tisdags bestlöto att staden skall höja sin teckning i anslaget till Warberg-Boråsjernwägen till 300,000 rdr, eller 3000 aktier a 100 rdr.”


I slutet av september och början oktober 1872 kunde vi läsa i alla rikets tidningar att en hemsk eldsvåda hade brutit ut under natten till fredagen den 27 september i Rydal. Spinneriet å blekeriet totalförstördes i branden och man kunde några dagar senare läsa om orsaken till dess förstörelse. På fabriken arbetade man i två skift, dag och natt å arbetet var i full gång den här natten. Branden ska ha varit en olyckshändelse där en pojke burit en mängd garnspolar på armen och en av dessa spolar hade ramlat ner i en gaslåga å elden spred sig sedan okontrollerbart. Disponten- och kontorsbyggnaderna jämte klarade sig oskadda efter de besprutats med vattensprutor. Bara tanken att en pojke skulle jobba klockan 2 på natten gör ont i mig å att en olyckshändelse nästan var oundviklig i mina öron. Förhållandena var verkligen annorlunda förr och tack å lov mot de bättre idag.


[2]”Eldsvåda. Enligt hit igår ingågna telegrafiska underrättelser har Rydahls manufaktur-aktiebolags betydande spinnerifabrik och blekeri, belägen å egendomen Rydahl omkr. 3 mil från Borås, vid 2-tiden natten till igår totalt nedbrunnit. Fabriken drefs dels med vatten och dels med ånga och voro byggnaderna uppförda af såväl sten som trä. Fabriken i sin helhet är assurerad för 578,000 rdr, hvaraf 120,000 rdr i Skandia, 100,000 rdr i Svea, 150,000 rdr i Phoenix, 150,000 i North British & Mercantile samt 58,000 rdr i Northern. Af dessa belopp är dock en stor del reassureradt i åtskilliga andra såväl in- som utländska bolag.”


[3]”Stor eldswåda…har under natten till fredagen i förra weckan totalt nedbrunnit, derwid tillika en icke obetydlig mängd bomull, garn m. m. gått förlorad. Elden utbröt kl. mellan 2-3 på natten, under det fabriken war i full gång på natten, under det fabriken war i full gång, ty der arbetades med dubbla omlag natt och dag. Desamma säges hafwa uppkommit derigenom, att från en pojke, som på armen bar en mängd garnspolar, en sådan fallit i en gaslåga och fattat eld, hwilken sedan oaktadt starta ansträngningar war omöjlig att släcka. Disponent- och kontorsbyggnaderna jemte öfrige omkring fabriken liggande hus kunde dock genom sprutornas flitiga anwändande räddas.”


I och med branden tillkallades respektive delägarna till en extra bolagsstämma den 4 november där man skulle besluta i fråga av uppbyggnationen av fabriken samt övriga frågor som hör till ämnet.


[4]”Kungörelse.

Respektive delegarna i Rydahls Manufaktur-Aktiebolag kallas härmed till extra bolagsstämma å Rydahl Måndagen den 4 November klockan 11 förmiddagen för att besluta i fråga om Fabrikens återuppbyggande samt i öfrige frågor som dermed kunna anses stå i sammanhang.

Borås & Rydahl den 1 Oktober 1872.”


Innan det ödesdigra året var över så hade man även lagt ut en tjänst för en ny spinnmästare till fabriken. Den förra spinnmästaren var som ni tidigare läst Johan Theodor Svensson. Den nya spinnmästaren på fabriken kom att bli Conrad Egloff, född i Schweiz men hade tidigare arbetat som spinnmästare på Ahlafors spinneri i Starrkärrs socken sedan 1863. Ahlafors spinneri anlades ungefär samtidigt som Rydahls Manufaktur-Aktiebolag och var i bruk fram till 1966. Conrad var gift med Johanna Elisabeth Norman och hade redan tre barn, Maria Antonetta, Axel Frithiof och Carl Edvard, när de flyttade till Rydal. Efter flytten föddes tre till, Hildegard Elisabeth, Alma och en dödfödd flicka.


Alafors fabrik ca. 1910. Källa: Digitalmuseum
Alafors fabrik ca. 1910. Källa: Digitalmuseum

[5]”I TJENST ASTUNDAS.

För en fullt skicklig och ordentlig SPINNMÄSTARE, van att behandla arbetsfolk, finnes fördelaktig anställning med hög aflöning, då anmälan göres hos Direktionen för Rydahls Manufaktur-Aktiebolag, under adress Borås & Rydahl.”


Hösten 1873 publicerades lite siffror om hur spinnerierna gick i landet och att produktionen är lika hög som innan det amerikanska inbördeskriget. Men än hade inte fabriken i Rydal än återuppbyggts så fanns inga siffror för den.


[6]”…Bomullsindustrin antager åter samma dimensioner som före det amerikanska kriget. Tillwerkningswärdet wid spinnerierna uppgår wid Tollereds fabrik i Wädtle härad till öfwer en million årligen, och wid Sjuntorps i Ahle härad till öfwer 600,000 rdr. Rydahls fabrik i Mark är efter den brand som sistl. år öfwergick densamma ej ännu igång men under byggnad.”


Viskabanan närmade sig sakta men säkert och i februari 1874 kunde man läsa i Borås Tidning att sträckningen nu var Borås, Varberg igenom Fritsla. De närmsta dagarna hade olika sammanträden i Kinna och Fritsla hållits där man samlat ihop startkapitalet för järnvägen. I Rydals bolag hade en extra bolagstämma hållits och man hade kommit fram till att teckna 50,000 kronor till järnvägen vilket var ett glädjande besked för alla inblandade.


[7]”Jernwäg Borås-Fritsla-Kinna. Wid det i wårt senaste nummer omnämnda jernwägssammanträde, som hölls i tisdags i Kinna Rättaregården, beslöts att utsträcka Borås-Fritsla jernwägen till Kinna; och tecknades på stället för detta ändamål 120,000 kronor. I onsdags hölls med delegarne i Rydahls bolag extra bolagsstämma å Rydahl hwarwid likaledes tecknades 50,000 kronor för samma jernwäg…”


Under sommaren samma år var Rydahls spinneri på jakt efter fler duktiga spinnerskor. I Göteborgsposten kunde man läsa att de sökte 10 skickliga varp-spinnerskor och 8 Mule-spinnerskor. Det var bra dagslön, fri bostad och ved för värme samt fri resa dit.


[8]”10 stycken skickliga Traste (varp)-spinnerskor samt 8 stycken Mule (väf)-spinnerskor erhålla genast anställning vid Rydahls spinneri mot god dagspenning, fri bostad och vedbrand, hvarjemte fri resa dit beviljas; och komma dessa spinnerskor att arbeta under en praktisk, ordningssinnad och god mästare, hvilket gör arbetet angenämt och lätt.

Närmare meddelas så

G. Anderssons kommiskonskontor,

O. Lindbergs hus, Kungstorget.”


I augusti månad 1875 fick åter Rydals spinneri rampljuset i alla Sveriges dagstidningar om olyckan som skedde vid Rydals fabriken och Viskan. Man skulle rengöra alla gasklockorna till fabriken och då beslöts det att man skulle släppa ut all befintlig avsättning och gasolja ut i Viskan istället för att dumpa det i en sandgrop som man vanligtvis brukade göra. Det här var det största misstaget man kunde göra och fiskarna i Viskan ända ner till Åsbro i Halland blev förgiftade. Nere vid Åsbro hade man tidigare utplanterat 50,000 laxyngel som också strök med. I tidningarna beskrevs det ”inom kort var förgiftad och hela vattenytan snart öfverallt skimrade af döda fiskars hvita bukar”. Ett skadestånd på hela 100,000 kronor kom att krävas för den här händelsen. Någon vecka senare kunde man läsa i Helsingborgs Tidning att reningsvattnet från gasklockorna hade nått hela vägen till havet, nära på 6 mil från Rydal fabriken. Stränderna var fulla av döda och ruttnade fiskar å skadan är uppskattad till 1-2 miljoner kronor. I undersökningen till vad som hade skett framkom det att man normalt förde bort orenligheterna till en sandgrop i närheten men bolagsstyrelsen hade sagt att allt skulle släppas ut i Viskan istället. Det här var nog en av styrelsens sämsta beslut då 1-2 miljoner kronor förr var en hel del i dagens penningnivå. Man kunde läsa i tidningar så sent som slutet 1879 att laxfisket i Viskan än led i sitt bestånd efter förgiftningen. Man kan undra hur många år det tog innan fiskarna återhämtade sig samt hur befolkningen skadades av detta pga mindre mat på bordet. Någon som vet vart den här sandgropen finns idag?


[9]”Fiskförgiftning i stor skala. I dessa dagar har i våra trakter tilldragit sig en högst märklig och ovanlig händelse, hvilken berättas så här: - Vid nyligen företagen rengöring af gasklockorna uti gasverket vid Rydahls spinnerifabrik, begick man den stora oförsiktigheten, för att ej säga värre, att utsläppa all den i klockorna befintliga afsättning och gasoljan i Wiska ån, som flyter strax bredvid, och detta med den påföljd, att fisken i ån inom kort var förgiftad och hela vattenytan snart öfverallt skimrade af döda fiskars hvita bukar. Denna vattnets förgiftning har sedermera sträckt sig flera mil längre ned, öfverallt med samma verkan, och har äfven nått laxfiskena i trakten av Åsbro, der allt det utplanterade laxynglet – 50,000 stycken strukit med, hvarjemte äfven stor lax i massa ljutit döden. På anmodan af fiskeri-förpaktarne skall nu fiskeri-intendenten v. Yheln hafva begära en skadeersättning af ej mindre än 100,000 kronor.

- Så berättas, som sagdt, saken man och man emellan, men då vi ännu ej kunnat förskaffa oss någon fullt tillförlitlig underrättelse om förhållandet, så torde måhanda i förestående tarfvas några rättelser.”


[10]”Wiskaåns förgiftning, derigenom att reningswattnet från gasklockorna wid Rydahls spinneri blifwit utsläppt i ån, har sträckt sig ända till hafwet, eller fulle 6 mil. Stränderna äro fulla af död eller ruttnande fisk. Skadan i sin helhet uppskattas till 1 a 2 millioner kronor. Underhandlingar om skadeersättning pågå mellan strand- och fiskegarne samt Rydals bolag. Fabriksmästaren, som förr brukat låta bortföra orenligheten till en sandgrop i närheten, hade nu fått bolagsstyrelsens befallning att utsläppa densamma i ån.”


1879

[11]”…Viskaåns laxfiske lider ännu af den stora förgiftningen för några år sedan från Rydahls fabriker och bär sig heller bra…”


Hösten 1875 var det dags igen för en ny Spinnmästare i fabriken. En annons publicerades i tidningarna om att de sökte en ”fullt kompetent att förestå ett större första klassens spinneri”. Spinnmästaren som slutade var den schweiziska herren Conrad Egloff som i början av kommande året lämnade sin post. Den nye Spinnmästaren över Rydals spinneri blev den 28 år gamla Klas Gustav Wilhelm Stenberg. Han var gift med Maria Charlotta Aspelin och de två kom att få det väldigt kämpigt att skapa en familj i Rydal. Maria Charlotta födde nio barn men endast en son överlevde till vuxen ålder. Barnen var Axel, Sigrid Maria, flickebarn, gossebarn, Klas Helge, Maria, gossebarn, flickebarn och Karl Axel. Endast Klas Helge överlevde av de alla försök Klas Gustav Wilhelm och Maria Charlotta gjorde. Maria Charlotta kom senare att somna in den 26 februari 1892, endast 39 år gammal i ”influensa och lunginflammation”. Stenberg gifte om sig 1898 med Alma Georgina Malm som var dotter till Teknologen Carl Jonas Svante Malm på Rydboholms fabriken. De kom aldrig att få några barn och flyttade upp till Annedal i Göteborg hösten 1914. Stenbergs enda son Clas Helge som nu var ingenjör flyttade upp till St Olai i Norrköping redan vintern 1907. Han blev där senare Spinneriverkmästare.


[12]”I tjenst åstundas.

Spinnmästare,

Fullt kompetent att förestå ett större första klassens spinneri, erhåller fördelaktig och waraktig anställning, då anmälan göres hos Direktionen för Rydahls Manufaktur-Aktiebolag, under adress: Borås.”


Den 7 februari 1876 avled Rydals kassör Lars Oskar Schånberg i en olyckshändelse nära sitt hem i Rydal. Han ramlade antingen av sin hästkärra eller fick den över sig, och avled senare av sina skador. Han blev endast 31 år gammal och lämnade hustru samt dotter efter sig. Lars ”Laur” Oscar föddes på Seglora prästgård till Prosten Johan Birger Schånberg och Susanna Elisabeth Hedenbergh. Han var yngst i en skara på fem barn och hans äldre syskon var Christer Leonard, Carl Birger, Maria Charlotta och Emma Augusta. Fadern Johan Birger gick bort hösten 1865 och alla barnen flyttade till Jönköping de kommande åren, endast Lars Oskar flyttade till Göteborg. Efter några år i Göteborg flyttade han åter till socknen 1872 för att bli kassör/bokhållare på Rydahls Manufaktur-Aktiebolag. Han gifte sig den 1 juni 1873 med Ida Eleonora Dahllöf från Alingsås. Tre år senare föddes deras dotter Signy Elisabeth i Rydal. Efter Lars bortgång flyttade Ida Eleonora med deras dotter till Jönköping.



Nästa bokhållare på fabriken blev Harald Håkansson, son till brukaren och förläggaren Johannes Håkansson på Kinna Rättaregård. Men han hade även fler betydligare släktingar längre bak. Harald var nämligen barnbarn till Sven Eriksson. Haralds bror Johan Algot grundade 1885 Kinnaströms Väveri. Harald arbetade på fabriken fram till 1880 då han flyttade upp med sin familj till Rydboholm där han blev bokhållare i många år framöver. Han stod sist skriven i Husförhörslängderna som delägare, ingenjör och kassör och gick bort i Rydbholm hösten 1906. Men på bloggen gamlaboras var Harald även direktör, kontorschef på huvudkontoret i Rydboholm.


[13]”ATT

Min ömt älskade make

Cassören Herr

Laur Oscar Schånberg,

född den 19 januari 1845,

afled genom olycksfall,

måndagen den 7 februari 1876,

djupt sörjd och begråten af mig,

en späd dotter, moder, syskon, anhöriga och vänner, har jag här

med den sorgliga plikten

tillkännagifva.

Rydahl den 10 februari 1876.

Ida Schånberg,

Född Dallöf.”


Knappt en månad efter Schånbergs bortgång slutade spinnmästaren Conrad Egloff och flyttade från Rydal. Men inte utan att notiser i tidningen kunde läsas då han sålde av alla sina lösören i hemmet på auktion den 30 mars. Han hade bland annat 5-600 silver och nysilver, förmaksmöbel av valnöt och massa annat som ett välförsett hem kan inneha. Man kan ju undra om det finns några av de här kvar i de gamla förläggargårdarna eller mindre gårdarna.


På samma uppslag kunde man även läsa att man skulle höra av sig om man hade några ouppklarade affärer efter Schånbergs bortgång och meddela detta så att detta inskrives i bouppteckningen.


[14]”Kungörelse.

Genom offentlig auktion, som förrättas på Rydahl thorsdagen den 30 i denna månad kl. 10 f. m. låter Spinnmästaren Herr C. Egloff, i anseende till afflyttning från stället, försälja hela sitt lösörebo, hwaribland här nämnes 5 a 600 ort silfwer, nysilfwer, förmaksmöbel i walnöt, en större förmaksspegel, en finare skänk af walnöt, alla slags bättre och simplare möbler, tagel- och skogsullsmadrasser, koppar, glas och fint postelin m. m. som till ett wälförsedt bo hörer; och fästes uppmärksamheten derå att boet är nyuppsatt och allsammans fullkomligt oskadadt.

Säkre, tänede inropare erhålla tre månaders betalningsanstånd.

Fritsla den 9 mars 1876.

D. M. Mattson.”


[15]”Kungörelse.

De som hafwa oafslutade affärer i sterbhuset efter aflidne Kassören Herr Oscar Schånberg å Rydahl, torde sådant anmäla antingen wid bouppteckning som förrättas derstädes thorsdagen den 16 dennes eller och dessförinnan hos Herr A. N. Håkansson Wiskafors.

Rydahl den 8 mars 1876.

Sterbhusdelegarne.”


Under sommaren 1876 dök det upp notiser i Borås Tidning om att man skulle få utdelning för 1875 skulle man lämna in 1873 års kuponger på Borås eller Rydal kontoret. Flera liknande utannonseringar kom att dyka upp de kommande åren.


[16]”De som hafva att lyfta utdelning i Rydahls Manufaktur Aktie-Bolag för 1875 behagade mot aflemnandet af 1873 års kuponger uttaga denna ju förr desto heldre antingen å Bolagets kontor i Borås eller å Rydahl.”


Den 1 juli 1877 var förödelsen framme igen och det ny uppbyggda spinneriet brann åter ner till grunden. Och som vid tidigare brand kunde man läsa denna nyhet i alla dagstidningar i riket. Den här gången var det inte någon gosse som tappade en spole i en gaslåga utan branden ska ha startat under natten i ångmaskinshuset.


[17]”Rydahls bomullsspinneri, beläget i Seglora socken af Marks härad och tillhörande ”Rydahls manufakturaktiebolag”, nedbrann i söndags. Den storartade fabriken var nybygd för vid pass fem år sedan, då en vådeld också hade lagt etablisementet i aska. Elden lär uppkommit i ångmaskinhuset, omkring kl. 2 på natten, hvarefter den samma, trots gjorda bemödanden, ej kunde släckas förr än allt hvad bränbart fans i det stora fabrikshuset var förtärdt, hvaremot öfvriga husen räddades. Förlusten uppskattas till 8-900,000 kr, hvilken fördelar sig på flera enskilda brandförsäkringsbolag.”


Även här kallades delägarna till en extra bolagstämma den 12 juli men det står inte specifikt om branden, dock kan vi nog tolka det så.


[18]”Delegarne i Rydahls Manufaktur-aktiebolag kallas härmed till extra bolagsstämma å Rydahl torsdagen den 12 dennes klockan 3 eftermiddagen.

Borås & Rydahl den 2 juli 1877.”


Nu har ni fått ta del om de tre förödande händelserna och några rollbyten på fabriken. Och jag hoppas att ni fann det av lika stort intresse som jag gjort med att få läsa och skriva om det. Man kan inte få mer otur under loppet om sju år som Rydal fick vara med om. Men nu är det över och vi kan nu blicka framåt. I nästa del kommer vi ta de tre sista åren av 1870-talet och det blir mer personskildrande, inte specifikt Rydal utan Seglorabor som driver verksamheter inom handel med Rydal, arrendatorer på Segloraberg och dess koppling till Lars Wingqvist på Fritsla Mekaniska Wäfveri.


Ha en fortsatt bra söndag!

[1] Borås Tidning. 1871-07-29 [2] Göteborgsposten. 1872-09-28 [3] Hallandsposten. 1872-10-05 [4] Post- och Inrikes Tidningar. 1872-10-02 [5] Dagens Nyheter. 1872-12-05 [6] Göteborgsposten. 1906-01-09 [7] Borås Tidning. 1874-02-07 [8] Göteborgsposten. 1874-07-25 [9] Sydsvenska Dagbladet. 1875-08-04 [10] Helsingborgs Tidning. 1875-08-21 [11] Göteborgsposten. 1879-12-11 [12] Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. 1875-10-06 [13] Borås Tidning. 1876-02-19 [14] Borås Tidning. 1876-03-11 [15] Borås Tidning. 1876-03-11 [16] Borås Tidning. 1876-07-26 [17] Svenska Tidningar. 1877-07-12 [18] Post- och Inrikes Tidningar. 1877-07-06

コメント


bottom of page