Johan Fredrik Kieselbach föddes i Örebro 1819[1]. Hans far, Johan Gottfrid Kieselbach ska ha varit trumpetare vid Närkes regemente men han avled när Johan Fredrik var liten, omkring 1824[2]
Johan Fredrik växte upp med mor och syskon i Örebro. Modern, Maria Christina Wallberg hade pension och fattigunderstöd för barnen[3] .När hon föddes 1783[4] fanns ett flertal ”fina” namn med bland faddrarna så kanske hade hon en mer välbeställd barndom än den hon nu kunde ge sina barn. I tidningarna kan man se henne nämnas ett flertal gånger som en av dem som skulle få gratifikationer, en sorts nådegåva eller ersättning som delades ut av militären till efterlevande[5]. Detta fick hon i många år vilket kanske gjorde tillvaron något mer dräglig för henne och barnen. Familjen benämndes ändå som fattig så uppväxten var nog inte alldeles enkel för Johan Fredrik och syskonen.
Johan Fredrik kommer i tidiga tonåren att hamna hos en målare i Örebro som lärling[6]. Han blev gesäll 1839[7] och några år senare tar han tjänst vid Svea Livgarde[8] När han skrevs in där anges att hans förra namn var Kieselbach så kanske var det nu han tog namnet Ekenberg som är det namn han kommer att bära framöver.
Svea livgardes uniform omkring 1840
Han benämns nu som målargesäll[9]. Efter tiden vid livgardet så gick det snett för Johan Fredrik. Han fängslades första gången i Stockholm 1851[10] för att sedan ha förflyttats till Rindö 1852[11]. Han var omnämnd i tidningen Aftonbladet 1851 med anledning av detta.
1857 kom han till Långholmen, förpassad från Nyköping[12]. Här anges att han tidigare varit straffad för snatteri, första och andra resan stöld samt suttit inne på Långholmen förut för försvarslöshet. Nu var han dömd av Eskilstuna rådstugurätt för tredje resan stöld till straffarbete i 4,5 år samt 9 dagar på vatten och bröd eftersom han inte kunde betala böterna. Han var inte alldeles skötsam i fängelset, bruten tystnad och handel med matvaror ledde till 6 dygn i mörk cell, han fick också ett straff bestående av växelvis ljus och mörk cell för olovligt arbetsföretag och för att han innehaft pengar och olovliga varor.[13]
Han frigavs i juli 1861 och i februari 1862 var han tillbaka på Långholmen igen[14]. Nu på grund av stöld, förfalskningsbrott och fylleri. Nu blev det hela sex års straffarbete samt 20 dagar på vatten och bröd. Det gjordes anteckningar i rullorna även denna gång, han hade tydligen fått tag på brännvin och därtill fört olovliga samtal[15]. Vi får också reda på hur han såg ut. Han hade ovalt ansikte, blå ögon, brunt hår, stark kroppsbyggnad, ärr på bägge händerna och var 5 fot 7 tum 2 linier lång, det vill säga ungefär 170 cm.
I februari 1868 blev han återigen en fri man och nu beger han sig till Älekulla. Det finns en bok författad av Gunnar Persson från Älekulla där författaren skriver om sådant han hört äldre släktingar berätta[16]. Enligt honom skulle Ekenberg ha träffat en Anders Hurtig i fängelset. Ekenberg skulle ha berättat för honom att familjen nu inte ville veta av honom. Det antyddes att han kom från en fin familj och att hans föräldrar kostat på honom en god utbildning. Så vitt jag kan förstå var hans uppväxtvillkor ganska torftiga. Hurtig ska ha berättat om sina hemtrakter och sagt att där skulle Ekenberg kunde börja ett nytt liv utan att någon kände till hans förflutna. Att han skulle ha träffat Hurtig och därmed fått idén att ta sig till Älekulla verkar trovärdig men efter att ha tittat närmare på de båda männens förehavanden så undrar jag om det stämmer. Efter vad jag kan se så satt Ekenberg på Långholmen och Hurtig på fängelset i Malmö så de två borde inte ha träffats.
Men, hur som helst så hamnade Ekenberg i Älekulla och den kvinna han sedan gifter med är Hurtigs före detta fru Brita Sofia Fagerkrantz f. 1828 i Öxabäck.
Men, om han nu inte träffade Hurtig, hur kom han då på att bege sig till just Älekulla? Jag har en annan teori om detta. Brita Sofias båda bröder, Erik Magnus och Efraim Adolf Fagerkrantz hade gjort sig skyldiga till sedelförfalskning och de satt faktiskt på Långholmen samtidigt som Ekenberg. Det kan förstås inte bevisas att de tre talade med varandra och att detta gjorde att Ekenberg begav sig hit men jag tycker att det verkar troligt.
Hans forna synder kom han inte ifrån, i kriminalregistret för Torestorps pastorat finns han med:
Det verkar dock inte som om han var någon man undvek. 1875 när kyrkan skulle målas invändigt anlitades Ekenberg till målningsarbetet. Det gällde inte de vackra målningar vi kan se i Älekulla kyrka idag. De utfördes betydligt tidigare av Dietleff Ross och J.M Hultgren. Nej, det var faktiskt så att man fick för sig att måla över hela härligheten med vit färg! Detta skedde alltså och Ekenberg var den som utsågs till att utföra arbetet. Som väl var togs målningarna fram igen på 1930-talet så att vi kan njuta av dem än idag.
Johan Fredrik och Brita Sofia levde vid Hökås resten av livet.1891-12-08 avlider Johan Fredrik av lungsot.[17]
Charlotta Andersson Sandberg
facebook: Genealogista
genealogista76@outlook.com
[1] Örebro Nikolai (T) C:5 (1817-1834) Bild 27 [2] Centralfängelset Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) AIa:3 (1856-1857) Bild 174 / sid 144 [3] Örebro Nikolai (T) AI:18a (1826-1830) Bild 182 / sid 178, Örebro Nikolai (T) AI:18a (1826-1830) Bild 196 / sid 192, Örebro Nikolai (T) AI:19a (1831-1836) Bild 211 / sid 205 [4] Örebro Nikolai (T) C:3 (1768-1783) Bild 300 [5] Örebro Nikolai (T) AI:19a (1831-1836) Bild 211 / sid 205 [6] Örebro Nikolai (T) AI:19a (1831-1836) Bild 210 / sid 204 [7] Centralfängelset Långholmens kyrkoarkiv (A, AB) AIa:3 (1856-1857) Bild 174 / sid 144, Svea livgardes församling (A, AB) AIa1:45 (1838-1847) Bild 43 / sid 38 [8] Generalmönsterrullor - Svea livgarde (A, AB) 1173 (1841-1843) Bild 5090 [9] Svea livgardes församling (A, AB) AIa1:45 (1838-1847) Bild 43 / sid 38 [10] https://tidningar.kb.se/4112678/1851-12-02/edition/0/part/1/page/3/?q=Kieselbach&sort=asc [11] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIaa:5 (1857-1858) Bild 60 / sid 1105 [12] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIaa:5 (1857-1858) Bild 60 / sid 1105 [13] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIaa:5 (1857-1858) Bild 60 / sid 1105 [14] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIaa:8 (1861-1862) Bild 1630 / sid 2118 [15] Centralfängelset Långholmen (A, AB) DIIIaa:8 (1861-1862) Bild 1630 / sid 2118 [16] Persson Gunnar (2004) Berättelser och minnen av Gunnar Persson Älekulla [17] Älekulla (P) C:3 (1861-1894) Bild 127 / sid 26